1 Samuel 9
1 Benjamin hlang kah a capa Aphiah, Aphiah capa Bekorath, Bekorath capa Zeror, Zeror capa Abiel, Abiel capa, a ming ah Kish tah Benjamin khuiah Benjamin tongpa, tatthai hlangrhalh la om.
I Benjamin levde en man som hette Kis, son till Abiel, son till Seror, son till Bekorat, son till Afia, son till en benjaminit; och han var en rik man.
2 Anih taengah capa pakhat tongpang then, a ming ah Saul te om. Anih lakah a suisak aka then he Israel ca rhoek khuiah hlang a om moenih. Pilnam tom lakah anih kah a laengpang te tah a sola sang ngai.
Han hade en son som hette Saul, en ståtlig och fager man; bland Israels barn fanns ingen man som var fagrare än han; han var huvudet högre än allt folket.
3 Saul napa Kish kah laak rhoek a hma pah hatah Kish loh a capa Saul taengah, “Cadong rhoek khuiah pakhat te namah taengla khuen laeh. Te phoeiah thoo lamtah laak rhoek te tlap hamla ha cet laeh,” a ti nah.
Nu hade Kis', Sauls faders, åsninnor kommit bort för honom; därför sade Kis till sin son Saul: »Tag med dig en av tjänarna och stå upp och gå åstad och sök efter åsninnorna.»
4 Te dongah Ephraim tlang te a paan tih Shalisha kho khaw a lan dae hmu rhoi pawh. Te phoeiah Shaalim kho la cet rhoi dae a om pawt dongah Benjamin kho te a lan rhoi akhaw hmu rhoi pawh.
Då gick han genom Efraims bergsbygd och därefter genom Salisalandet; men de funno dem icke. Så gingo de genom Saalimslandet, men där voro de icke; sedan gick han genom Benjamins land, men de funno dem icke heller där.
5 Zuph kho te a pha rhoi vaengah Saul loh a taengkah cadong te, “Ceh, bal pawn sih, a pa loh laak te toeng vetih mamih rhoi ham mawn ve,” a ti nah.
När de så hade kommit in i Sufs land, sade Saul till tjänaren som han hade med sig: »Kom, låt oss gå hem igen; min fader kunde eljest, stället för att tänka på åsninnorna, bliva orolig för vår skull.»
6 Tedae cadong loh Saul te, “Hekah kho ah Pathen kah hlang om, teka hlang loh a thui boeih tah thoeng rhoela thoeng tih hlang loh a oep. Pahoi cet pawn sih lamtah mah rhoi taengah caeh long khaw a thui khaming,” a ti nah.
Men han svarade honom: »Se, i denna stad finnes en gudsman; han är en ansedd man; allt vad han säger, det sker. Låt oss nu gå dit; måhända kan han säga oss något om den färd vi hava företagit oss.»
7 Te dongah Saul loh a tueihyoeih taengah, “Tahae ah tarha n'cet cakhaw tekah hlang taengah balae ng'khuen eh? Mah rhoi kah hnocun khui lamkah caak khaw n'khawk. Kutdoe khuen mueh lamtah Pathen hlang taengah mamih rhoi balae n'loh eh?,” a ti nah.
Då sade Saul till sin tjänare: »Men om vi gå dit, vad skola vi då taga med oss åt mannen? Brödet är ju slut i våra ränslar, och vi hava icke heller någon annan gåva att taga med oss åt gudsmannen. Eller vad hava vi väl?»
8 Tueihyoeih loh Saul te a rhaep la a doo tih, “Ka kut dongah cak shekel tamat om ta he. Pathen hlang te ka paek vetih mamih rhoi kah longpuei khaw mah rhoi taengah a thui bitni,” a ti nah.
Tjänaren svarade Saul ännu en gång och sade: »Se, här har jag i min ägo en fjärdedels sikel silver; den vill jag giva åt gudsmannen, för att han må säga oss vilken väg vi böra gå.»
9 Hlamat vaengah Israel khuikah hlang te Pathen dawt ham a caeh atah, “Halo lamtah kho aka hmu taengla cet lah sih,” a ti uh. Te dongah tihnin tonghma he hlamat vaengah tah khohmu ni a ti uh.
(Fordom sade man så i Israel, när man gick för att fråga Gud: »Kom, låt oss gå till siaren.» Ty den som man nu kallar profet kallade man fordom siare.)
10 Te dongah Saul loh a taengca taengah, “Nang ol te then, halo lamtah cet pawn sih,” a ti nah. Te phoeiah Pathen hlang kah khopuei la cet rhoi.
Saul sade till sin tjänare: »Ditt förslag är gott; kom, låt oss gå.» Så gingo de till staden där gudsmannen fanns.
11 Khopuei kham ah a yoeng rhoi vaengah tui than la aka lo hula rhoek te a hmuh rhoi tih amih te, “He ah he khohmu om a,” a ti nah.
När de nu gingo uppför höjden där staden låg, träffade de några flickor som hade gått ut för att hämta vatten; dem frågade de: »Är siaren här?»
12 Te vaengah amih rhoi te a doo uh tih, “Na hmai ah om ta ke, tihnin he hmuensang ah pilnam ham hmueih hnin la a om dongah khopuei la ha pawk te a loe la cet rhoi.
De svarade dem och sade: »Ja, helt nära. Skynda dig nu, ty han har i dag kommit till staden; folket firar nämligen i dag en offerfest på offerhöjden.
13 Buh ca la hmuensang ah a caeh hlanah khopuei la na kun rhoi atah anih te na hmuh bitni. Anih a pawk hlan khuiah tah pilnam long khaw ca hlan ni. Hmueih te anih loh yoethen a paek daengah ni a khue rhoek loh a caak uh. Te dongah tahae rhoe ah anih taengla cet rhoi lamtah amah te tlek na hmuh rhoi bitni,” a ti nauh.
Om I nu gån in i staden, träffen I honom, innan han går upp på höjden till måltiden, ty folket äter icke, förrän han kommer. Han skall välsigna offret; först sedan begynna de inbjudna att äta. Gån därför nu ditupp, ty just nu kunnen I träffa honom.»
14 Te dongah khopuei te a paan rhoi tih kho lung la a pha rhoi vaengah tah hmuensang la aka cet Samuel te amih rhoi aka doe la tarha ha pawk.
Så gingo de upp till staden. Och just när de kommo in i staden, mötte de Samuel, som var stadd på väg upp till offerhöjden.
15 Saul a pha hlan kah hnin at vaengah Samuel hna te BOEIPA loh a hnacueh pah coeng tih,
Men dagen innan Saul kom hade HERREN uppenbarat för Samuel och sagt:
16 “Thangvuen he vaeng tue ah Benjamin kho lamkah hlang pakhat te nang taengla kan tueih ni. Te vaengah anih te ka pilnam Israel soah rhaengsang la koelh lamtah ka pilnam te Philisti kut lamloh khang saeh. Ka pilnam kah a pangngawlnah loh kai taengla ham pha te ka hmuh dam coeng,” a ti nah.
»I morgon vid denna tid skall jag sända till dig en man från Benjamins land, och honom skall du smörja till furste över mitt folk Israel; han skall frälsa mitt folk ifrån filistéernas hand. Ty jag har sett till mitt folk, eftersom deras rop har kommit till mig.»
17 Samuel loh Saul a hmuh vaengah BOEIPA loh, “Kai pilnam soah taemrhai saeh,” tila nang taengah ka thui hlang te anih la he,” a ti nah.
När nu Samuel fick se Saul, gav HERREN honom den uppenbarelsen: »Se där är den man om vilken jag sade till dig: Denne skall styra mitt folk.»
18 Saul tah vongka khui ah Samuel taengla thoeih tih, “Khohmu im te melae kai taengah han thui lah,” a ti nah.
Men Saul gick fram till Samuel i porten och sade: »Säg mig var siaren bor.»
19 Saul te Samuel loh a doo tih, “Kai la khohmu loel, kai hmaiah cet lamtah tihnin ah hmuensang ah kamah neh buh hmaih ca sih. Mincang ah kan tueih vetih na thinko ah aka om boeih te nang taengah kan thui bitni.
Samuel svarade Saul och sade: »Jag är siaren. Gå före mig upp på offerhöjden, ty I skolen äta där med mig i dag. Men i morgon vill jag låta dig gå; och om allt vad du har på hjärtat vill jag giva dig besked.
20 Laak rhoek te khaw namah taeng lamkah loh khohnin hnin thum hma coeng dae na hmuh la om coeng dongah te na lungbuei ah mawn sak boeh. Israel pum kah a sahnaih te ulae? Nang taeng neh na capa imkhui boeih taengah moenih a?,” a ti nah.
Och vad angår åsninnorna, som nu i tre dagar hava varit borta för dig, skall du icke bekymra dig för dem, ty de äro återfunna. Vem tillhör för övrigt allt vad härligt är i Israel, om icke dig och hela din faders hus?»
21 Saul loh a doo tih, “Kai Benjamin ca he, Israel koca khuiah capoeih moenih a? Kamah huiko he khaw, Benjamin koca boeih khuiah a poeih ni. Balae tih hebang ol he kai taengah na thui,” a ti nah.
Saul svarade och sade: »Jag är ju en benjaminit, från en av de minsta stammarna i Israel, och min släkt är ju den ringaste bland alla släkter i Benjamins stammar. Varför talar du då till mig på det sättet?»
22 Samuel loh Saul neh a taengca te a khuen tih imkhui la a kun puei. Tedae a khue hlang sawmthum tluk kah a lu ah amih rhoi te hmuen a paek.
Men Samuel tog Saul och hans tjänare och förde dem upp i salen och gav dem plats överst bland de inbjudna, vilka voro vid pass trettio män.
23 Te phoeiah Samuel loh imtawt taengah, “Nang taengah, 'Khueh dae,’ kan ti nah tih, “Namah kam paek maehvae te hang khuen,” a ti nah.
Och Samuel sade till kocken: »Giv hit det stycke som jag gav dig, och som jag sade att du skulle förvara hos dig.»
24 Te dongah imtawt loh maeh laeng te a pom tih Saul hmai ah a tloeng pah. Te phoeiah, “Nang hmai ah tloeng ham a paih coeng ca laeh. ‘Khoning vaengkah la nang ham kael pah,’ tila ka khue pilnam khaw ka ti nah,” a ti nah. Te dongah tekah khohnin ah tah Saul te Samuel taengah buh a caak.
Då tog kocken fram lårstycket med vad därtill hörde, och satte det fram för Saul; och Samuel sade: »Se, här sättes nu fram för dig det som har blivit sparat; ät därav. Ty just för denna stund blev det undanlagt åt dig, då när jag sade att jag hade inbjudit folket.» Så åt Saul den dagen med Samuel.
25 Hmuensang lamloh khopuei la ha suntlak phoeiah imphu ah Saul neh a cal puei.
Därefter gingo de ned från offerhöjden och in i staden. Sedan samtalade han med Saul uppe på taket.
26 Mincang a pha tom vaengah thoo rhoi tih Samuel loh Saul te imphu, imphu lamloh a khue. Te vaengah, “Thoo lamtah nang te kan tueih pawn eh,” a ti nah. Te dongah Saul te thoo tih amamih rhoi khaw, Samuel khaw kawtpoeng la cet uh.
Men bittida följande dag, när morgonrodnaden gick upp, ropade Samuel uppåt taket till Saul och sade: »Stå upp, så vill jag ledsaga dig till vägs.» Då stod Saul upp, och de gingo båda åstad, han och Samuel.
27 Amih te khopuei a bawt la suntla uh tih, Samuel loh Saul taengah, “Na taengca te thui pah lamtah mamih rhoi hmai ah caeh sak. Tedae anih te cet mai cakhaw namah tah hnin at om mai dae. Te vaengah Pathen ol te nang taengah kan yaak sak eh,” a ti nah.
När de så voro på väg ned mot ändan av staden, sade Samuel till Saul: »Säg till tjänaren att han skall gå före oss» -- och han fick gå -- »men du själv må nu stanna här, så vill jag låta dig höra vad Gud har talat.»
