1 Khokhuen 21
1 Satan loh Israel a thoh thil tih Israel tae hamla David a vueh.
Men Satan trädde upp mot Israel och uppeggade David till att räkna Israel.
2 Te dongah David loh Joab taeng neh pilnam mangpa rhoek taengah, “Cet uh lamtah Israel he Beersheba lamloh Dan duela tae uh. Te phoeiah kai taengla ha puen uh lamtah a hlangmi te ka ming van eh,” a ti nah.
Då sade David till Joab och till folkets andra hövitsman: "Gån åstad och räknen Israel, från Beer-Seba ända till Dan, och given mig besked därom, så att jag får veta huru många de äro."
3 Tedae Joab loh, “BOEIPA loh a pilnam te a pueh yakhat la a thap bitko. Ka boei manghai aw, amih boeih te ka boei taengah sal la a om uh moenih a? Ka boeipa loh balae tih he he a hue. Balae tih Israel soah dumlai la a om eh?” a ti.
Joab svarade: "Må HERREN än vidare föröka sitt folk hundrafalt. Äro de då icke, min herre konung, allasammans min herres tjänare? Varför begär då min herre sådant? Varför skulle man därmed draga skuld över Israel?
4 Tedae manghai kah ol loh Joab te a khum a la. Te dongah Joab te nong tih Israel tom te a pha phoeiah Jerusalem la pawk.
Likväl blev konungens befallning gällande, trots Joab. Alltså drog Joab ut och for omkring i hela Israel, och kom så hem igen till Jerusalem.
5 Te phoeiah Joab loh pilnam hlangboel hlangmi te David taengla a paek. Te vaengah Israel boeih te cunghang aka pom thai hlang thawng thawng khat neh thawng yakhat om. Judah kah cunghang aka pom hlang he thawng ya li neh thawng sawmrhih lo.
Och Joab uppgav för David vilken slutsumma folkräkningen utvisade: i Israel funnos tillsammans elva hundra tusen svärdbeväpnade män, och i Juda funnos fyra hundra sjuttio tusen svärdbeväpnade man.
6 Tedae manghai ol loh Joab te a tuei dongah Levi neh Benjamin tah amih lakli ah nuen sak pawh.
Men Levi och Benjamin hade han icke räknat jämte de andra, ty konungens befallning var en styggelse för Joab.
7 He ol he Pathen mik ah a lolh dongah Israel te a ngawn.
Vad som hade skett misshagade Gud, och han hemsökte Israel.
8 David loh Pathen taengah, “He kah hno ka saii he bahoeng ka tholh coeng. Na sal kathaesainah he khuen mai laeh, ka pavai tangkik dongah ni,” a ti nah.
Då sade David till Gud: "Jag har syndat storligen däri att jag har gjort detta; men tillgiv nu din tjänares missgärning, ty jag har handlat mycket dåraktigt."
9 Te vaengah BOEIPA loh David kah khohmu Gad te a voek tih,
Men HERREN talade till Gad, Davids siare, och sade:
10 Cet lamtah David te thui pah. BOEIPA loh he ni a thui. Kai loh nang te pathum kan doe tih te khuikah pakhat te namah ham tuek lamtah nang taengah kan saii eh?,’ ti nah,” a ti nah.
"Gå och tala till David och säg: Så säger HERREN: Tre ting lägger jag fram för dig; välj bland dem ut åt dig ett som du vill att jag skall göra dig."
11 Te phoeiah Gad te David taengla pawk tih amah te, “BOEIPA loh a thui he namah ham doe laeh.
Då gick Gad in till David och sade till honom: "Så säger HERREN:
12 Khokha kum thum nim, na rhal mikhmuh lamloh hla thum na khoengvoep uh tih na thunkha kah cunghang loh n'kae te nim? Hnin thum khuiah BOEIPA kah cunghang neh diklai ah duektahaw la BOEIPA puencawn loh Israel kah khorhi tom ah a phae te nim? Mebang khaw hmu lamtah kai taengla ol ham mael laeh,” a ti nah.
Tag vilketdera du vill: antingen hungersnöd i tre år, eller förödelse i tre månader genom dina ovänners anfall, utan att du kan undkomma dina fienders svärd, eller HERRENS svärd och pest i landet under tre dagar, i det att HERRENS ängel sprider fördärv inom hela Israels område. Eftersinna nu vilket svar jag skall giva honom som har sänt mig."
13 David loh Gad taengah kai he puen ka cak tangkik coeng. A haidamnah he a len tangkik dongah BOEIPA kut ah ka tla mai eh. Tedae hlang kut ah tah ka tla boel eh?,” a ti nah.
David svarade Gad: "Jag är i stor vånda. Men låt mig då falla i HERRENS hand, ty hans barmhärtighet är mycket stor; i människohand vill jag icke falla."
14 Te dongah BOEIPA loh Israel soah duektahaw a paek tih Israel hlang thawng sawmrhih cungku.
Så lät då HERREN pest komma i Israel, så att sjuttio tusen män av Israel föllo.
15 Te phoeiah Pathen loh Jerusalem phae hamla puencawn a tueih. Tedae a phae te BOEIPA loh a hmuh tanglang vaengah tah boethae khaw damti. Te dongah khopuei aka phae puencawn te, “Temah laeh saeh, na kut yuek laeh,” a ti nah. Te vaengah BOEIPA kah puencawn te Jebusi Ornan kah cangtilhmuen ah pai.
Och Gud sände en ängel mot Jerusalem till att fördärva det. Men när denne höll på att fördärva, såg HERREN därtill och ångrade det onda, så att han sade till ängeln, Fördärvaren: "Det är nog; drag nu din hand tillbaka." Och HERRENS ängel stod då vid jebuséen Ornans tröskplats.
16 David loh a mik a huel vaengah diklai laklo neh vaan laklo ah aka pai BOEIPA puencawn te a hmuh. Te long te a kut dongah a cunghang a muk tih Jerusalem te a nuen. Te dongah David neh a ham rhoek tah a maelhmai ah tlamhni neh a khuk uh tih bakop uh.
När nu David lyfte upp sina ögon och fick se HERRENS ängel stående mellan jorden och himmelen med ett blottat svärd i sin hand, uträckt över Jerusalem, då föllo han och de äldste, höljda i sorgdräkt, ned på sina ansikten.
17 David loh Pathen taengah, “Pilnam tae ham aka thui te kai moenih a? Anih te kai ka tholh sak dongah ka thae tah ka thae coeng. Tedae he boiva rhoek loh balae a saii uh? Ka Pathen BOEIPA aw, na kut te kamah so neh a pa kah imkhui soah tla mai saeh. Tedae na pilnam te lucik neh ben boel mai,” a ti nah.
Och David sade till Gud: "Det var ju jag som befallde att folket skulle räknas. Det är då jag som har syndat och gjort vad ont är; men dessa, min hjord, vad hava de gjort? HERRE, min Gud, må din hand vända sig mot mig och min faders hus, men icke mot ditt folk, så att det bliver hemsökt."
18 Te daengah BOEIPA kah puencawn loh Gad te, “David te thui pah, David te BOEIPA kah hmueihtuk suem hamla Jebusi Ornan kah cangtilhmuen ah cet saeh,” a ti nah.
Men HERRENS ängel befallde Gad att säga till David att David skulle gå åstad och resa ett altare åt HERREN på jebuséen Ornans tröskplats.
19 Te dongah David khaw BOEIPA ming neh a thui Gad ol bangla cet.
Och David gick åstad på grund av det ord som Gad hade talat i HERRENS namn.
20 Ornan a mael vaengah puencawn te a hmuh. Te vaengah a taengkah a capa pali tah thuh uh dae Ornan tah cang a til.
Då Ornan nu vände sig om, fick han se ängeln; och hans fyra söner som voro med honom, gömde sig. Men Ornan höll på att tröska vete.
21 David te Ornan taengla pawk tih Ornan loh a paelki vaengah David te a hmuh. Te dongah cangtilhmuen lamloh thoeih tih David taengah a maelhmai te diklai la buluk.
Och David kom till Ornan; när då Ornan såg upp och fick se David, gick han fram ifrån tröskplatsen och föll ned till jorden på sitt ansikte för David.
22 David loh Ornan te, “Cangtil hmuen he kai taengah m'pae mai lamtah a soah BOEIPA kah hmueihtuk ka suem mai eh. Te te tangka nen khaw kai he boeih m'pae mai. Te daengah ni lucik he pilnam dong lamloh a cing eh?,” a ti nah.
Och David sade till Ornan: "Giv mig den plats där du tröskar din säd, så att jag där kan bygga ett altare åt HERREN; giv mig den för full betalning; och må så hemsökelsen upphöra bland folket."
23 Ornan loh David taengah, “Namah ham lo lamtah ka boei manghai a mikhmuh ah a then la saii saeh. So lah he, Hmueihhlutnah ham vaito neh thing hamla tloep kam paek bitni. Cang he khaw khocang la boeih kam paek bitni,” a ti nah.
Då sade Ornan till David: "Tag den, och må sedan min herre konungen göra vad honom täckes. Se, här giver jag dig fäkreaturen till brännoffer och tröskvagnarna till ved och vetet till spisoffer; alltsammans giver jag."
24 Tedae manghai David loh Ornan te, “Moenih, tangka la boeih a lai la kan lai eh. Nang taengkah te BOEIPA ham akhaw, hmueihhlutnah nawn ham akhaw a yoe la ka lo mahpawh,” a ti nah.
Men konung David svarade Ornan: "Nej, jag vill köpa det för full betalning; ty jag vill icke taga åt HERREN det som är ditt, och offra brännoffer som jag har fått för intet."
25 Te dongah David loh Ornan te a hmuen phu la sui shekel a khiing ya rhuk a paek.
Och David gav åt Ornan för platsen sex hundra siklar guld, i full vikt.
26 Te phoeiah David loh BOEIPA ham hmueihtuk pahoi a suem tih hmueihhlutnah neh rhoepnah te a nawn. BOEIPA a khue vaengah anih te hmueihtuk sokah hmueihhlutnah dongah vaan lamkah hmai neh a voek.
Och David byggde där ett altare åt HERREN och offrade brännoffer och tackoffer. Han ropade till HERREN, och han svarade honom med eld från himmelen på brännoffersaltaret.
27 Te daengah BOEIPA loh puencawn te a voek tih a cunghang te tuengim khuila a sang.
Och på HERRENS befallning stack ängeln sitt svärd tillbaka i skidan.
28 Te vaeng tue kah Jebusi Ornan cangtilhmuen ah BOEIPA loh anih a doo te David loh a hmuh van neh pahoi a nawn.
Då, när David förnam att HERREN hade bönhört honom på jebuséen Ornans tröskplats, offrade han där.
29 Moses loh khosoek kah a saii BOEIPA kah dungtlungim neh te vaeng tue kah hmueihhlutnah hmueihtuk tah Gibeon hmuensang ah om pueng.
Men HERRENS tabernakel, som Mose hade låtit göra i öknen, stod jämte brännoffersaltaret, vid den tiden på offerhöjden i Gibeon.
30 Tedae BOEIPA puencawn kah cunghang ha loh a let sak coeng dongah David loh a mikhmuh la a caeh ham khaw, Pathen a toem ham coeng thai pawh.
Dock vågade David icke komma inför Guds ansikte för att söka honom; så förskräckt var han för HERRENS ängels svärd.
