Solomon Laa 1
1 Laa rhoek khuikah Laa he Solomon kah ni.
Salomos Höga Visa.
2 Namah hlo tah misurtui lakah then tih a ka dongkah moknah neh kai m'mok lah sue.
Han kysse mig med sins muns kyssande; ty din bröst äro ljufligare än vin;
3 Namah tah situi bo neh na then pai tih situi loh na ming a puem pai. Te dongah ni hula rhoek long nang n'lungnah.
Att man må lukta din goda salvo; ditt Namn är en utgjuten salva; derföre hafva pigorna dig kär.
4 Namah hnukah kai m'mawt lamtah yong mai sih. Kai he manghai loh amah imhman la n' khuen coeng. Rhoihui Namah ah ka omngaih uh tih ka kohoe uh. Nang kah hlo rhoek tah misurtui lakah ka poek uh tih vanat la nang n'lungnah uh.
Drag mig efter dig, så löpe vi; Konungen förde mig in uti sin kammar: Vi fröjde oss, och äre glade öfver dig; vi tänke uppå din bröst mer än uppå vin; de fromme älska dig.
5 Ka muem cakhaw Jerusalem nu rhoek tah Kedar dap banglam khaw, Solomon himbaiyan banglam khaw rhoeprhui mai.
Jag är svart, men ganska täck, I Jerusalems döttrar, såsom Kedars hyddor, såsom Salomos tapeter.
6 Khomik loh kai n'hmuh tih ka muem dongah nim kai nan hmuh pawh? Ka manu ca rhoek te kai taengah sai tih misurdum aka hung la kai n'khueh uh. Kamah taengkah ka misurdum ka hung pawt ah.
Ser icke derefter, att jag så svart är; ty solen hafver bränt mig; mins moders barn vredgas emot mig. Man hafver satt mig till vingårdsvaktersko; men min vingård, den jag hade, bevarade jag icke.
7 Ka hinglu kah a lungnah te kamah taengah thui lah. Melam na luem sak? Khothun ah melam na kol sak? Te boel tah balae tih na hui rhoek kah tuping taengah aka kulup bangla ka om?
Säg mig du, den min själ älskar, hvar du beter, hvar du hvilar om middagen; att jag icke skall gå hit och dit, till dina stallbröders hjordar.
8 Huta rhoek khuiah sakthen te na ming pawt atah boiva kholaeh ah namah cet. Na maae-ca te aka dawn rhoek kah dungtlungim ah luem sak.
Känner du dig icke, du dägeligasta ibland qvinnor, så gack uppå fårens fotspår, och bet din kid vid herdahusen.
9 Ka cangyaeh namah tah Pharaoh leng dongkah ka marhang manu kam puet sak.
Jag liknar dig, min kära, vid mitt resigtyg, vid Pharaos vagnar.
10 Na kam te aitlaeng neh, na rhawn khaw oidik neh damyal mai.
Dina kinder stå ljufliga i spann, och din hals i kedjo.
11 Nang hamla sui aitlaeng neh cak hnathawn khaw n'saii bitni.
Vi vilje göra dig gyldene spann med silfdoppor.
12 Kamah kah rhai-ul tah manghai amah loh a caboei dongah a hmuehmuei la a khueh.
Då Konungen vände sig hit, gaf min nardus sina lukt.
13 Kamah hlo kah murrah cun tah kamah ham ka rhangsuk laklo ah rhaeh coeng.
Min vän är mig ett knippe af myrrham, det emellan min bröst hänger.
14 Kamah taengkah kamah hlo tah Engedi misurdum kah tlansum thaihsu ni.
Min vän är mig en drufva Copher, uti de vingårdar i EnGedi.
15 Ka cangyaeh tah na rhoep ne, vahui na mik khaw na sakthen ne.
Si, min kära, du äst dägelig; dägelig äst du, din ögon äro såsom dufvoögon.
16 Ka hlo nang tah na sakthen ne, mah kah soengca hingsuep khaw naepnoi bal.
Si, min vän, du äst dägelig och ljuflig; vår säng grönskas.
17 Lamphai tah mah im kah tungpum saeh lamtah hmaical tah mah kah paekhop saeh.
Vår hus bjelkar äro cedreträ; våre sparrar äro cypress.
