Tingtoeng 94
1 Tawnlohnah Pathen BOEIPA aw, tawnlohnah Pathen nang ha sae lah.
Herre Gud, hvilkom hämnden tillhörer; Gud, hvilkom hämnden tillhörer, bete dig.
2 Diklai laitloek nang thoo lamtah thinthah rhoek ke a tiing la thuung lah.
Upphöj dig, du verldenes domare; vedergäll dem högfärdigom det de förtjena.
3 Me hil nim a halang uh ve? BOEIPA aw halang rhoek loh me hil nim a sundaep uh ve?
Herre, huru länge skola de ogudaktige, huru länge skola de ogudaktige pråla;
4 Boethae aka saii boeih loh a cal uh vaengah mangkhak la hoem ol a thaa uh.
Och så högmodeliga tala; och alle ogerningsmän så berömma sig?
5 BOEIPA namah kah pilnam te a phop uh tih na rho khaw a phaep uh.
Herre, de förtrycka ditt folk, och plåga ditt arf.
6 Nuhmai neh yinlai te a ngawn uh tih cadah rhoek te a sah uh.
Enkor och främlingar dräpa de, och faderlösa döda de;
7 Tedae, “BOEIPA loh hmuh pawt tih Jakob Pathen loh a yakming moenih,” a ti uh.
Och säga: Herren ser det intet; och Jacobs Gud aktar det intet.
8 Pilnam khuikah ngukngak rhoek loh yakming uh laeh. Aka ang rhoek loh n'cangbam venim?
Märker dock, I galne ibland folket; och I dårar, när viljen I vise varda?
9 Hna aka buen loh ya pawt vetih mik aka hlinsai loh paelki mapawt nim?
Den der örat planterat hafver, skulle han icke höra? Den der ögat gjort hafver, skulle han icke se?
10 Namtom rhoek aka toel tih mingnah neh hlang aka cang puei loh tluung het mahpawt nim?
Den der Hedningarna näpser, skulle han icke straffa? den der menniskorna lärer hvad de veta.
11 Hlang kah a kopoek he a honghi ni tila BOEIPA loh a ming.
Men Herren vet menniskornas tankar, att de fåfängelige äro.
12 BOEIPA loh na toel tih na olkhueng neh na tuk na kil hlang tah a yoethen tih,
Säll är den som du, Herre, tuktar, och lärer honom genom din lag;
13 halang ham vaam a vueh pah vaengah pataeng yoethae tue khui lamkah anih te na mong sak.
Att han tålamod hafva må, då illa går; tilldess dem ogudaktiga grafven beredd varder.
14 BOEIPA loh a pilnam te phap sut pawt tih a rho khaw hnoo mahpawh.
Ty Herren skall icke förkasta sitt folk, eller öfvergifva sitt arf.
15 Duengnah dongah laitloeknah a khoep vetih lungbuei aka thuem boeih tah a hnukah bang uh ni.
Ty rätt måste dock blifva rätt; och thy måste all from hjerta tillfalla.
16 Thaehuet rhoek te kai taengah u long lae a tlai thil eh? Boethae aka saii te kai taengah ulonglae a pai thil eh?
Ho står med mig emot de onda? Ho träder till mig emot de ogerningsmän?
17 BOEIPA kah bomnah kai taengah om pawt koinih ka hinglu he mikpalap ah tuihoeng la om sut ni.
Om Herren icke hulpe mig, så låge min själ fulltnär uti det stilla.
18 “Ka kho paloe coeng he,” ka ti vaengah BOEIPA nang kah sitlohnah loh kai n'duel.
Jag sade: Min fot hafver stapplat; men din nåd, Herre, uppehöll mig.
19 Ka ko khuiah ka mangvawtnah loh ka kum vaengah namah kah hloephloeinah loh ka hinglu a naepnoi sak.
Jag hade mycket bekymmer i mitt hjerta; men din tröst gladde mina själ.
20 thakthaenah te oltlueh neh aka yen talnah ngolkhoel te nang neh na patai uh rhoi thai aya?
Du kommer ju aldrig öfverens med dem skadeliga stolenom, som lagen illa uttyder.
21 Aka dueng kah hinglu te a hlap uh tih ommongsitoe thii te a taeng uh.
De rusta sig emot dens rättfärdigas själ, och fördöma oskyldigt blod.
22 Tedae BOEIPA tah kai ham imsang la, ka Pathen tah ka hlipyingnah lungpang la om.
Men Herren är mitt beskärm, min Gud är mitt hopps tröst.
23 Te dongah amih kah boethae te amamih taengah mael vetih amamih kah boethae dongah amamih te a biit ni. Mamih kah BOEIPA Pathen loh amih te a biit ni.
Och han skall vedergälla dem deras orätt, och skall förgöra dem för deras ondskos skull; Herren, vår Gud, skall förgöra dem.
