Tingtoeng 69
1 David kah Tuilipai te aka mawt ham Tui loh ka hinglu te ham pha dongah Pathen aw kai n'khang lah.
En Psalm Davids, om roserna, till att föresjunga. Gud, hjelp mig, ty vatten går allt intill mina själ.
2 Sihnok laedil la ka buek tih tungtainah om kolla tui dung la ka pha voek dongah tuili loh kai n'yo coeng.
Jag sjunker ned i djup dy, der ingen botten uti är; jag är kommen i djup vatten, och floden vill fördränka mig.
3 Ka pang te khaw ka kohnue coeng. Ka olrhong khaw koh coeng. Ka Pathen te ka lamtawn ah ka mik kha coeng.
Jag hafver ropat mig tröttan, min hals är hes, synen förgås mig; att jag så länge måste bida efter min Gud.
4 Lunglilungl a la ka lunguet rhoek tah ka lu dongkah sam lakah yet. A honghi mai neh kai aka biit ka thunkha rhoek loh yet uh. Ka huen pawt te ka sah.
De som mig utan skuld hata, äro flere än jag håren på hufvudet hafver; de som mig med oskäl förfölja och förderfva, äro mägtige; jag måste betala det jag intet röfvat hade.
5 Ka anglat te Pathen namah loh na ming tih ka dumlai he nang taeng lamloh a thuh uh moenih.
Gud, du vetst min galenskap, och mina skulder äro dig intet förskylda.
6 Ka Boeipa caempuei Yahovah, nang aka lamtawn rhoek te kai kong ah yahpok uh boel saeh. Israel Pathen nang aka tlap rhoek te kai kong ah a hmaithae uh boel saeh.
Låt dem icke på mig till skam komma, som dig förbida, Herre, Herre Zebaoth; låt dem icke till blygd komma, som dig söka, Israels Gud.
7 Nang ham te kokhahnah ka phueih tih ka maelhmai he mingthae loh a dah.
Ty för dina skuld lider jag försmädelse; mitt ansigte är fullt med blygd.
8 Ka pacaboeina rhoek taengah ka hlanglak tih ka manu ca rhoek taengah ka kholong.
Jag är minom brödrom främmande vorden, och okänd mins moders barnom.
9 Na im thatlainah dongah kai n'yoop tih nang aka veet rhoek kah kokhahnah khaw kai soah tla.
Ty dins hus nitälskan uppfräter mig, och deras försmädelser, som dig häda, falla uppå mig.
10 Te dongah ka hinglu kah yaehnah neh ka rhap dae kai taengah kokhahnah la pawk.
Och jag gret, och fastade bitterliga; och man begabbade mig dertill.
11 Ka tlamhni pueinak ka bai vaengah amih ham thuidoeknah la ka om.
Jag drog en säck uppå; men de gjorde der lek af.
12 Vong ka kah aka ngol rhoek loh kai taengah lolmang a taeng uh tih yu o rhoek kah rhotoeng la ka om khoeng.
De som i porten sitta, tassla om mig, och i dryckenskap qväder man om mig.
13 Tedae Pathen kah kolonah tue vaengah, kai loh BOEIPA nang taengah ka thangthuinah te, na sitlohnah cangpai dongah namah kah khangnah oltak neh kai nan doo.
Men jag beder, Herre, till dig, i behagelig tid; Gud, efter dina stora godhet, hör mig med dine trofasta hjelp.
14 Tangnong khui lamkah kai n'huul lamtah m'buek sak boeh. Ka lunguet neh tui dung lamkah n'huul lah.
Upptag mig utu träcken, att jag icke nedersjunker; att jag må frälst varda ifrå mina hatare, och utu de djupa vatten;
15 Tuili tui loh kai n'yo boel saeh lamtah a laedil la kai n'yoop boel saeh. Tangrhom loh kai a ka n'khuep thil boel saeh.
Att vattufloden icke fördränker mig, och djupet icke uppsluker mig, och gapet på gropene icke igentäppes öfver mig.
16 Na sitlohnah a then dongah kai n'doo lah BOEIPA. Na haidamnah cungkuem neh kai taengla ha mael lah.
Hör mig, Herre, ty din godhet är tröstelig. Vänd dig till mig efter dina stora barmhertighet;
17 Te dongah na maelhmai te na sal taeng lamkah thuh boel mai. Ka taengah n'daengdaeh dongah a loe la kai n'doo dae.
Och bortgöm icke ditt ansigte för dinom tjenare; ty mig är ångest. Hör mig snarliga.
18 Ka hinglu taengla ha yoei lamtah n'tlan dae. Ka thunkha rhoek kongah kai n'lat dae.
Nalka dig till mina själ, och förlossa henne; förlossa mig för mina fiendars skull.
19 Namah loh kai kah kokhahnah, yahpohnah, ka mingthae neh na hmaikah kai aka daengdaeh boeih khaw na ming.
Du vetst min försmädelse, skam och blygd; alle mine fiender äro för dig.
20 Kokhahnah dongah ka lungbuei rhek tih ka mangoeng sut. Te dongah aka suem ham ka lamtawn dae om pawt tih, aka hloep ham khaw ka hmu pawh.
Försmädelse bråkar mig hjertat sönder, och kränker mig; jag vänter, att någor ville varkunna sig, men der är ingen; och efter hugsvalare, men jag finner ingen.
21 Ka buh dongah anrhat han hlum uh tih ka tuihalh vaengkah ham a thuui n'tul uh.
Och de gåfvo mig galla äta, och ättiko dricka uti minom stora törst.
22 Amih kah caboei te amih mikhmuh ah pael la, rhoepnah te hlaeh la om pah saeh.
Deras bord varde för dem en snara, till vedergällning, och till ena fällo.
23 Amih kah mik te a tueng khui lamkah hmuep saeh lamtah a cinghen khaw khun yoeyah saeh.
Deras ögon varde mörk, så att de intet se; och deras länder låt städse ostadiga vara.
24 Amih te na kosi lun thil lamtah na thintoek thinsa loh amih te doom saeh.
Utgjut dina ogunst uppå dem, och din grymma vrede gripe dem.
25 Amih kah lumim te kho pong la om saeh lamtah a dap ah khosa hlang om boel saeh.
Deras boning varde öde, och ingen vare som uti deras hyddom bor.
26 Na ngawn te a hloem uh tih na rhok kah nganboh te a tae uh.
Ty de förfölja den du slagit hafver, och berömma att du slår dina illa.
27 Thaesainah te amamih kathaesainah neh a koei dongah nang kah duengnah te bawn uh boel saeh.
Låt dem falla uti den ena synden efter den andra, att de icke komma till dina rättfärdighet.
28 Hingnah cabu khui lamkah phae lamtah hlang dueng rhoek neh hmaih daek boeh.
Utskrapa dem utu de lefvandes bok; att de med de rättfärdiga icke uppskrefne varda.
29 Tedae kai mangdaeng thakkhoeih he, Pathen namah kah khangnah neh n'hoeptlang lah.
Men jag är elände, och hafver ondt; Gud, din hjelp beskydde mig.
30 Lumla a neh Pathen ming te ka thangthen vetih amah te uemonah neh ka pomsang puei ni.
Jag vill lofva Guds Namn med en viso, och vill högeliga ära honom med tacksägelse.
31 Te daengah ni BOEIPA ham vaito vaitotal ki cawn neh khomae aka rhak lakah a uemo eh.
Det skall bättre täckas Herranom, än en stut, den horn och klöfvar hafver.
32 Kodo rhoek loh a hmuh vetih a kohoe uh ni. Pathen aka tlap rhoek, nangmih thinko ah hing van saeh.
De elände se det, och glädja sig; och de som Gud söka, dem skall hjertat lefva.
33 BOEIPA loh khodaeng rhoek te a yaak tih a thongtla rhoek khaw a hnoel moenih.
Ty Herren hörer de fattiga, och föraktar icke sina fångna.
34 Vaan rhoek neh diklai loh, tuitunli rhoek neh a khuiah aka yuel boeih loh BOEIPA amah te thangthen uh saeh.
Honom lofve himmelen, jorden och hafvet, och allt det deruti röres.
35 Pathen loh Zion a khang ni. Judah khopuei rhoek te a sak vaengah kho a sak vetih pahoi a pang uh ni.
Ty Gud skall hjelpa Zion, och bygga Juda städer; att man der bo skall, och besitta dem.
36 A sal rhoek kah a tiingan long khaw a pang uh vetih a ming aka lungnah rhoek loh a khuiah kho a sakuh.
Och hans tjenares säd skall ärfva dem; och de som hans Namn älska, skola blifva derinne.
