< Tingtoeng 60 >

1 [Aramnaharaim neh Aramzobah te a hnueih phoeiah Joab ha bal tih kolrhawk ah Edom thawng hlai nit a ngawn vaengkah a tukkil te aka mawt ham David kah Olphong Tuilipai laa] Pathen aw, kaimih he nan hlahpham tih, na thintoek ah kaimih nan phaek. Kaimih he koep m'mael puei lah.
Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, om ett gyldene rosenspann, till att lära; Då han stridt hade med de Syrer i Mesopotamien, och med de Syrer af Zoba; då Joab omvände, och slog de Edomeer i saltdalenom, tolftusend. Gud, du som oss bortdrifvit och förstrött hafver, och vast vred, trösta oss igen.
2 Diklai na hinghuen tih phak na boe. A tuen vaengkah a hma te hoeih sak lah.
Du, som jordena hafver berört och remna låtit, hela hennes refvor, den så förfallen är.
3 Na pilnam te mangkhak la na hmuh tih ngaengainah misurtui te kaimih nan tul.
Ty du hafver bevist dino folke ett hårdt ting; du hafver gifvit oss en dryck vin, att vi omkullfalla måste.
4 Nang aka rhih ham tah, tiktam hmai la rhaelrham saeh tila rholik na thoh pah. (Selah)
Men du hafver dock gifvit ett tecken dem som dig frukta; hvilket de uppreste, att de skulle säkre vara. (Sela)
5 Na lungnah rhoek te na bantang neh khang lamtah pumcum uh van saeh. Te dongah kaimih he n'doo lamtah kamah khaw n'doo mai.
På det dine vänner skola förlöste varda; så hjelp nu med dine högra hand, och hör oss.
6 Pathen loh a hmuencim lamkah, “Ka sundaep vetih, Shekhem te ka boe phoeiah Sukkoth kol te ka suem ni.
Gud talar i sinom helgedom, dess gläder jag mig; och vill dela Sichem, och afmäta Succoths dal.
7 Gilead he kai kah tih, Manasseh khaw kamah kah. Ephraim khaw ka lu kah lunghim tih, Judah khaw ka taem.
Gilead är min, min är Manasse; Ephraim är mins hufvuds magt; Juda är min Förste.
8 Moab tah kai kah tuihluknah am ni. Edom soah ka khokhom ka voeih tih Philistia te ka yuhui thil,” a ti.
Moab är mitt tvättekar; mina skor sträcker jag utöfver Edom; Philistea fägnar mig.
9 Vongup khopuei la ulong kai n'khuen eh? Edom la ulong kai m'mawt eh?
Ho vill föra mig uti en fast stad? Ho leder mig intill Edom?
10 Pathen nang loh kaimih nan hlahpham pawt tih Pathen namah te kaimih kah caempuei rhoek taengla na pawk moenih a?
Skall icke du göra det, Gud, som oss bortdrifver; och icke utdrager, Gud, med vår här?
11 Hlang kah loeihnah a poeyoek la a om dongah rhal taengah khaw kai he bomnah m'pae lah.
Skaffa oss bistånd i nödene; ty menniskors hjelp är fåfäng.
12 Pathen neh caem ka tloek rhoi vetih ka rhal ka suntlae ni.
Med Gudi vilje vi mägtig ting göra; han skall underträda våra fiendar.

< Tingtoeng 60 >