< Tingtoeng 57 >

1 Aka mawt ham Saul taeng lamloh lungko khuila a yong vaengkah David kah, “Phae Boeh “Laa Pathen aw kai n'rhen dae, kai n'rhen dae. Ka hinglu loh nang dongah ying tih talnah he a poeng hil, na phae hlip ah ka ying ni.
Ett gyldene klenodium Davids, till att föresjunga, att han icke borto blef, då han för Saul flydde in i kulona. Gud, var mig nådelig, var mig nådelig; ty uppå dig tröstar min själ, och under dina vingars skugga hafver jag tillflykt, tilldess att det onda går öfver.
2 Kai ham hma aka khap Pathen te Sangkoek Khohni, Pathen la ka khue.
Jag ropar till Gud, den Aldrahögsta; till Gud, den på min jämmer en ända gör.
3 Vaan lamkah han tueih tih kai n'khang, kai aka hloem khaw a veet. (Selah) Pathen loh a sitlohnah neh a oltak te a tueih.
Han sänder af himmelen, och hjelper mig ifrå mina förtryckares försmädelse. (Sela) Gud sänder sina godhet och trohet.
4 Ka hinglu he hlang capa boeih aka hlawp, sathuengnu rhoek lakli ah ka yalh. A no khaw caai neh thaltang la om tih a lai te cunghang bangla haat.
Jag ligger med mine själ ibland lejon. Menniskors barn äro lågar; deras tänder äro spjut och pilar, och deras tungor skarp svärd.
5 Pathen he vaan rhoek soah pomsang pai saeh. Namah kah thangpomnah loh diklai pum khuk thil saeh.
Upphöj dig, Gud, öfver himmelen, och dina äro öfver alla verldena.
6 Ka khokan ah lawk a tung uh tih ka hinglu loh duengyai sut. Kai hmai kah a vueh uh rhom khui ah cungku uh. (Selah)
De ställa för min gång nät, och nedertrycka mina själ; de grafva för mig ena grop, och falla sjelfve deruti. (Sela)
7 Ka lungbuei cikngae ngawn Pathen aw. Ka lungbuei cikngae neh ka hlai vetih ka tingtoeng ni.
Mitt hjerta är redo, Gud, mitt hjerta är redo, att jag skall sjunga och lofva.
8 Ka thangpomnah aw haenghang laeh. Thangpa neh rhotoeng haenghang laeh. Mincang ah haenghang pawn ni.
Vaka upp, min ära, vaka upp, psaltare och harpor; bittida vill jag uppvaka.
9 Ka Boeipa nang te pilnam rhoek taengah kan uem vetih, namtu rhoek taengah kan tingtoeng ni.
Herre, jag vill tacka dig ibland folken; jag vill lofsjunga dig ibland Hedningarna.
10 Na sitlohnah loh vaan duela, na uepomnah loh khomong khaw a puet.
Ty din godhet är så vidt som himmelen är, och din sannfärdighet så vidt som skyarna gå.
11 Pathen he vaan rhoek boeih soah pomsang pai saeh. Namah kah thangpomnah loh diklai pum khuk thil saeh.
Upphöj dig, Gud, öfver himmelen, och din ära öfver alla verldena.

< Tingtoeng 57 >