Tingtoeng 147

1 BOEIPA te thangthen uh. Mamih kah Pathen tingtoeng he then tih koehnah neh naepnoi rhoeprhui pai.

Halleluja! Ja, det är gott att lovsjunga vår Gud, ja, det är ljuvligt; lovsång höves oss.

2 Jerusalem aka thoh BOEIPA loh a heh tih Israel te a calui.

HERREN är den som bygger upp Jerusalem, Israels fördrivna samlar han tillhopa.

3 Lungbuei a rhek rhoek te a hoeih sak tih a hma te a poi pah.

Han helar dem som hava förkrossade hjärtan, och deras sår förbinder han.

4 Aisi rhoek ke amah tarhing la a tae tih a ming te rhip a sui.

Han bestämmer stjärnornas mängd, han nämner dem alla vid namn.

5 Mamih kah Boeipa tah len tih a thadueng khaw yet. A lungcuei te tae lek pawh.

Vår Herre är stor och väldig i kraft, hans förstånd har ingen gräns.

6 Kodo rhoek aka tungaep BOEIPA loh halang rhoek te diklai la a kunyun sak.

HERREN uppehåller de ödmjuka, men de ogudaktiga slår han till jorden.

7 BOEIPA te uemonah neh doo lamtah mamih kah Pathen te rhotoeng neh tingtoeng uh.

Höjen sång till HERREN med tacksägelse, lovsjungen vår Gud till harpa,

8 Vaan ke khomai neh a thing tih diklai ham khotlan a hmoel pah dongah tlang ah sulrham a poe sak.

honom som betäcker himmelen med moln, honom som bereder regn åt jorden, honom som låter gräs skjuta upp på bergen,

9 A pang uh vaengah rhamsa ham neh vangak ca ham a buh a khueh pah.

honom som giver föda åt djuren, åt korpens ungar som ropa.

10 Marhang kah thayung thamal neh hmae pawt tih, hlang kho dongah khaw aka ngaingaih pawh.

Han har icke sin lust i hästens styrka, hans behag står ej till mannens snabbhet.

11 Amah aka rhih so neh a sitlohnah dongah aka ngaiuep ni BOEIPA loh a ngaingaih.

HERRENS behag står till dem som frukta honom, till dem som hoppas på hans nåd.

12 Aw Jerusalem BOEIPA taengah domyok ti lamtah, aw Zion na Pathen te thangthen laeh.

Jerusalem, prisa HERREN; Sion, lova din Gud.

13 Na vongka kah thohkalh te a caang sak tih na kotak kah na ca rhoek te yoethen a paek.

Ty han har gjort bommarna för dina portar fasta; han har välsignat dina barn i dig.

14 Na khorhi ah rhoepnah a khueh tih cang tha te nang n'kum sak.

Han skaffar dina gränser frid, han mättar dig med bästa vete.

15 A olthui te diklai la a tueih tih a ol loh leklek yong.

Han låter sitt tal gå ut till jorden, hans ord löper åstad med hast.

16 Vuelsong te tumul bangla a haeh tih vueltling te hmaiphu bangla a yaal.

Han låter snö falla såsom ull, rimfrost strör han ut såsom aska.

17 A rhaelnu te a tham la a lun vaengah a khosik hmai ah unim aka pai thai?

Han kastar sitt hagel såsom smulor; vem kan bestå för hans frost?

18 A ol a tueih vaengah te rhoek yut tih a hil neh a hmuh vaengah tui la cip.

Åter sänder han sitt ord, då smälter det frusna; sin vind låter han blåsa, då strömmar vatten.

19 A ol te a ol bangla Jakob taengah, a oltlueh neh a laitloeknah Israel taengah a phoe sak.

Han har förkunnat för Jakob sitt ord, för Israel sina stadgar och rätter.

20 Te te namtom boeih taengah a saii pawt dongah ni laitloeknah te a ming uh pawh. BOEIPA te thangthen uh.

Så har han icke gjort för något hednafolk; och hans rätter, dem känna de icke. Halleluja!