Tingtoeng 132
1 Tangtlaeng Laa Aw BOEIPA David ham a phaep pah te boeih poek pah.
En vallfartssång. Tänk, HERRE, David till godo, på allt vad han fick lida,
2 BOEIPA taengah a caeng tih Jakob samrhang taengah khaw a caeng coeng.
han som svor HERREN en ed och gjorde ett löfte åt den Starke i Jakob;
3 Ka dap im khuila ka pawk pawt vetih ka soengca rhaenghmuen khaw ka paan mahpawh.
»Jag skall icke gå in i den hydda där jag bor, ej heller bestiga mitt viloläger,
4 Ka mik te ih sak ham, ka mikkhu te ngam sak ham ka pae mahpawh.
jag skall icke unna mina ögon sömn eller mina ögonlock slummer,
5 BOEIPA ham a hmuen neh Jakob kah samrhang ham tolhmuen ka hmuh duela.
förrän jag har funnit en plats åt HERREN, en boning åt den Starke i Jakob.»
6 Khohmuen duup ah m'hmuh te Epharath ah khaw n'yaak uh coeng.
Ja, vi hörde därom i Efrata, vi förnummo det i skogsbygden.
7 A tolhmuen la cet uh sih lamtah a kho kah khotloeng taengah bawk uh sih.
Låtom oss gå in i hans boning, tillbedja vid hans fotapall.
8 Aw BOEIPA nang na duemnah neh na sarhi thingkawng taengah thoo lah.
Stå upp, HERRE, och kom till din vilostad, du och din makts ark.
9 Na khosoih rhoek loh duengnah bai uh saeh lamtah na hlangcim rhoek loh tamhoe uh saeh.
Dina präster vare klädda i rättfärdighet, och dina fromma juble.
10 Na sal David ham tah na koelh kah maelhmai te na mangthuung tak moenih.
För din tjänare Davids skull må du icke visa tillbaka din smorde.
11 BOEIPA loh David taengah oltak la a caeng coeng. Na bungko thaihtae lamkah khaw te lamloh mael pawt vetih nang ham ngolkhoel soah kang khueh bitni.
HERREN har svurit David en osviklig ed, som han icke skall rygga: »Av ditt livs frukt skall jag sätta konungar på din tron.
12 Ka paipi neh amih ka tukkil ka olphong te na ca rhoek loh a ngaithuen uh atah a ca rhoek khaw na ngolkhoel dongah a yoeyah la ngol uh ni.
Om dina barn hålla mitt förbund och hålla mitt vittnesbörd, som jag skall lära dem, så skola ock deras barn till evig tid få sitta på din tron.
13 BOEIPA loh Zion te a coelh tih amah tolrhum la a sahnaih thil.
Ty HERREN har utvalt Sion, där vill han hava sin boning.
14 Ka duemnah he ka sahnaih coeng dongah a yoeyah la pahoi ka ngol thil ni.
Detta är min vilostad till evig tid; här skall jag bo, ty till detta ställe har jag lust.
15 A sakah te ka uem ka uem pah vetih a khuikah khodaeng rhoek te buh ka cung sak ni.
Dess förråd skall jag rikligen välsigna, åt dess fattiga skall jag giva bröd till fyllest.
16 Te vaengah a khosoih rhoek te khangnah ka bai sak vetih a hlangcim rhoek loh tamhoe la tamhoe uh ni.
Dess präster skall jag kläda i frälsning, och dess fromma skola jubla högt.
17 David ham ki pahoi ka cawn sak vetih ka koelh ham hmaithoi ka tok pah ni.
Där skall jag låta ett horn skjuta upp åt David; där har jag rett till en lampa åt min smorde.
18 A thunkha rhoek te yahpohnah ka bai sak vetih anih te a rhuisam neh ka khooi sak ni.
Hans fiender skall jag kläda i skam, men på honom skall hans krona glänsa.» Se Horn i Ordförkl.
