< Tingtoeng 116 >

1 Ka huithuinah ol te BOEIPA loh a yaak coeng dongah ka lungnah.
Das ist mir lieb, daß Jehovah hört meine Stimme, mein Flehen,
2 Kai taengla a hna a kaeng dongah ka hing tue khuiah ka khue ni.
Daß Er Sein Ohr neigt zu mir; und in meinen Tagen will ich Ihn anrufen.
3 Dueknah rhuihet neh saelkhui longcaek loh kai n'caeng. Citcai loh kai m'hmuh tih kothae loh m'vuei. (Sheol h7585)
Des Todes Stricke umfingen mich, und der Hölle Drangsale trafen mich, und ich fand Drangsal und Gram. (Sheol h7585)
4 Te vaengah, “Aw BOEIPA ka hinglu he poenghal sak lah,” tila BOEIPA ming te ka khue.
Ich aber rief den Namen Jehovahs an. Lasse doch, Jehovah, entrinnen meine Seele!
5 Lungvatnah BOEIPA tah dueng tih mamih kah Pathen loh a haidam.
Gnädig ist Jehovah und gerecht, und unser Gott erbarmt Sich.
6 BOEIPA loh hlangyoe a ngaithuen. Ka tlayae vaengah kai n'khang.
Jehovah hütet die Einfältigen; ich ward schwach, und Er rettete mich.
7 BOEIPA loh nang ham a phai coeng dongah aw ka hinglu na ngolbuel la ha mael laeh.
Kehre, meine Seele, zurück zu deiner Ruhe; denn Jehovah hat dir wohlgetan.
8 Ka hinglu he dueknah lamkah, ka mik he mikphi lamkah, ka kho khaw thuihkoek dong lamkah nan pumcum sak.
Denn Du hast meine Seele vom Tod herausgerissen, mein Auge von der Träne, meinen Fuß von dem Anstoßen.
9 Te dongah mulhing khohmuen kah BOEIPA mikhmuh ah ka pongpa van ni.
Ich will vor dem Angesicht Jehovahs wandeln in den Landen der Lebendigen.
10 Kai loh, “Ka tholh tangkik,” ka ti vaengah pataeng ka tangnah.
Ich glaubte, darum rede ich. Ich war sehr im Elend.
11 Kai loh ka tamto vaengah, “Hlang boeih he laithae ni,” ka ti.
Ich sprach in meiner Hast: Jeder Mensch ist falsch.
12 Kai ham a thennah boeih he BOEIPA taengah metlam ka thuung eh?
Wie soll ich Jehovah wiedergeben all Seine Wohltaten an mir?
13 Khangnah boengloeng te ka pom vetih BOEIPA ming te ka khue ni.
Den Becher des Heils erhebe ich und rufe Jehovahs Namen an.
14 BOEIPA taengkah ka olcaeng te a pilnam boeih kah mikhmuh ah ka thuung pawn ni.
Meine Gelübde will ich Jehovah entrichten nun vor all Seinem Volk.
15 A hlangcim rhoek kah dueknah he BOEIPA mikhmuh ah vang.
Kostbar in den Augen Jehovahs ist der Tod Seiner Heiligen.
16 Aw BOEIPA, kai he na sal pai ni. Na salnu kah a ca, na sal kai he, ka kuelrhui lamloh nan hlam.
O Jehovah, ich bin ja Dein Knecht, Dein Knecht bin ich, der Sohn Deiner Magd. Du hast aufgetan meine Bande.
17 Nang taengah uemonah hmueih ka nawn vetih BOEIPA ming te ka khue ni.
Dir will ich ein Opfer des Bekennens opfern, und Jehovahs Namen anrufen.
18 BOEIPA taengkah ka olcaeng te a pilnam boeih kah mikhmuh ah,
Ich will dem Jehovah meine Gelübde nun vor allem Seinem Volke entrichten.
19 BOEIPA im vongup neh Jerusalem nang khuiah ka thuung pawn ni. BOEIPA tah thangthen uh.
In den Vorhöfen von Jehovahs Haus, mitten in dir, Jerusalem. Hallelujah!

< Tingtoeng 116 >