Olcueih 6
1 Ka ca, na hui ham rhi na khang tih kholong ham na kut na tum atah,
Min son, om du har gått i borgen för din nästa och givit ditt handslag för en främmande,
2 Na ka dongkah olthui loh n'hlaeh coeng tih na ka dongkah olthui loh n'khaih.
om du har blivit bunden genom din muns tal, ja, fångad genom din muns tal,
3 Te te na saii dongah ka ca aw, na huul uh cakhaw na hui kah kut ah ni na pha hae. Te dongah cet, mawn lamtah na hui hloep laeh.
då, min son, må du göra detta för att rädda dig, eftersom du har kommit i din nästas våld: gå och kasta dig ned för honom och ansätt honom,
4 Na mik te ih sak boeh, na mikkhu te ngam boeh.
unna dina ögon ingen sömn och dina ögonlock ingen slummer.
5 Kut dongkah kirhang bangla sayuep kut dongkah vaa bangla namah huul uh laeh.
Sök räddning såsom en gasell ur jägarens våld, och såsom en fågel ur fågelfängarens våld.
6 Kolhnaw aw lunghi taengla cet lah, anih kah khosing ke hmu lamtah cueih van lah.
Gå bort till myran, du late; se huru hon gör, och bliv vis.
7 A taengah rhalboei khaw, rhoiboei khaw, aka taemrhai ham khaw om mai pawh.
Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre;
8 Khohal ah a buh te a soepsoei tih cangah ah a caak te a yoep.
dock bereder hon om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat.
9 Kolhnaw aw me hil nim na yalh vetih na ih lamloh me vaengah nim na thoh ve?
Huru länge vill du ligga, du late? När vill du stå upp ifrån din sömn?
10 Bet ih, bet ngam, kut poem bet neh na yalh.
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
11 Te vaengah na khodaeng te aka cet paitai bangla, na tloelnah loh photling aka bai hlang bangla ha pawk ni.
så skall fattigdomen komma över dig såsom en rövare och armodet såsom en väpnad man.
12 Aka muen hlang neh boethae hlang tah a ka dongkah olhmaang nen ni a pongpa.
En fördärvlig människa, ja, en ogärningsman är den som går omkring med vrånghet i munnen,
13 A mik neh a mikhip, a kho neh a thui, a kutdawn neh a thuinuet.
som blinkar med ögonen, skrapar med fötterna, giver tecken med fingrarna.
14 A lungbuei kah a calaak neh a tuetang takuem ah boethae bueng a paem tih, tingtoehnah neh hohmuhnah a khuen.
Svek bär en sådan i sitt hjärta, ont bringar han alltid å bane, trätor kommer han åstad.
15 Te dongah amah kah rhainah loh buengrhuet a thoeng thil vetih hoeihnah om kolla khaem pahoi ni.
Därför skall ofärd plötsligt komma över honom; oförtänkt varder han krossad utan räddning.
16 He parhuk he BOEIPA loh a thinah tih a hinglu dongah tueilaehkoi khuikah tueilaehkoi parhih tah.
Sex ting är det som HERREN hatar, ja, sju äro styggelser för hans själ
17 A honghi lai aka ludoeng kah a mik, ommongsitoe kah thii aka long sak kah a kut,
stolta ögon, en lögnaktig tunga, händer som utgjuta oskyldigt blod,
18 Boethae kopoek aka paem lungbuei, boethae dongla aka yong paitok kho,
ett hjärta som hopsmider fördärvliga anslag, fötter som äro snara till att löpa efter vad ont är,
19 A hong kah laipai loh laithae ol a sat tih pacaboeina lakli ah tingtoehnah la a khuen.
den som främjar lögn genom falskt vittnesbörd, och den som vållar trätor mellan bröder.
20 Ka ca, na pa kah olpaek te kueinah lamtah na nu kah olkhueng phap sut boeh.
Min son, bevara din faders bud, och förkasta icke din moders undervisning.
21 Na lungbuei ah rhawp hlaengtang lamtah na rhawn ah rhawp laikoeinah lah.
Hav dem alltid bundna vid ditt hjärta, fäst dem omkring din hals.
22 Na caeh vaengah nang m'mawt vetih na yalh vaengah nang te n'tawt ni, na haenghang vaengah nang n'lolmang puei ni.
När du går, må de leda dig, när du ligger, må de vaka över dig, och när du vaknar upp, må de tala till dig.
23 Olpaek tah hmaithoi ni, olkhueng khaw vangnah ni, thuituennah dongkah toelthamnah khaw hingnah longpuei ni.
Ty budet är en lykta och undervisningen ett ljus, och tillrättavisningar till tukt äro en livets väg.
24 Huta thae taeng lamkah neh kholong nu ol hnal lamloh nang aka ngaithuen ham ni.
De kunna bevara dig för onda kvinnor, för din nästas hustrus hala tunga.
25 A sakthen te na thinko nen khaw nai boeh, a mikkhu neh nang te n'hloih boel saeh.
Hav icke begärelse i ditt hjärta till hennes skönhet, och låt henne icke fånga dig med sina blickar.
26 Pumyoi nu tah buh hluem ham ni, tedae hlang yuu loh hinglu phutlo khaw a hoem.
Ty för skökan måste du lämna din sista brödkaka, och den gifta kvinnan går på jakt efter ditt dyra liv.
27 Hlang kah a rhang dongah hmai a poep lalah a himbai te hoeh mahpawt a?
Kan väl någon hämta eld i sitt mantelveck utan att hans kläder bliva förbrända?
28 Hlang pakhat te hmai-alh dongah a caeh lalah a kho te duih mahpawt a?
Eller kan någon gå på glödande kol, utan att hans fötter varda svedda?
29 A hui kah yuu te aka kun thil tih aka ben tah pakhat khaw hmil tangloeng mahpawh.
Så sker ock med den som går in till sin nästas hustru; ostraffad bliver ingen som kommer vid henne.
30 A hinglu kah a lamlum dip sak hamla a huen atah hlanghuen te hlang loh hnoelrhoeng mahpawt a?
Föraktar man icke tjuven som stjäl för att mätta sitt begär, när han hungrar?
31 A hmuh uh atah a pueh parhih la sah saeh lamtah a im kah a boei a rhaeng te boeih a phai saeh.
Och han måste ju, om han ertappas, betala sjufalt igen och giva allt vad han äger i sitt hus.
32 Lungbuei aka talh huta tah samphaih, a hinglu aka phae long ni te te a saii.
Så är ock den utan förstånd, som förför en annans hustru; ja, en självspilling är den som sådant gör.
33 Tlohtat neh yah a dong vetih anih kokhahnah te hmata mahpawh.
Plåga och skam är vad han vinner, och hans smälek utplånas icke.
34 Phulohnah khohnin ah a va kah kosi neh thatlainah dongah lungma ti mahpawh.
Ty svartsjuk är mannens vrede, och han skonar icke på hämndens dag;
35 A mikhmuh kah tlansum pakhat khaw khuen pah pawt vetih kapbaih yet cakhaw huem pah mahpawh.
lösepenning aktar han alls icke på, och bryr sig ej om att du bjuder stora skänker.
