< Olcueih 5 >
1 Ka ca aw, ka cueihnah he hnatung lamtah ka lungcuei dongla na hna kaeng lah.
Min son, akta på min vishet, böj ditt öra till mitt förstånd,
2 Thuepnah neh mingnah te ngaithuen hamla na hmuilai long khaw tuem uh saeh.
så att du bevarar eftertänksamhet och låter dina läppar taga kunskap i akt.
3 Rhalawt nu kah a hmuilai ah khoilitui cip tih a lai khaw situi lakah hnal.
Se, av honung drypa en trolös kvinnas läppar, och halare än olja är hennes mun.
4 Tedae hmailong ah tah anih te pantong bangla khahing tih cunghang paihat bangla haat.
Men på sistone bliver hon bitter såsom malört och skarp såsom ett tveeggat svärd.
5 A kho te dueknah khuila suntla tih a khokan loh saelkhui la a doek. (Sheol )
Hennes fötter styra nedåt mot döden till dödsriket draga hennes steg. (Sheol )
6 Hingnah caehlong lakah a ming pawh a namtlak likloek te saelh ve ne.
Livets väg vill hon ej akta på; hennes stigar äro villostigar, fastän hon ej vet det.
7 Te dongah ka ca rhoek kai ol he hnatun uh laeh, ka ka dongkah olthui te nong tak boeh.
Så hören mig nu, I barn, och viken icke ifrån min muns tal.
8 Na longpuei te anih neh lakhla sak lamtah a im thohka lam khaw mop boeh.
Låt din väg vara fjärran ifrån henne, och nalkas icke dörren till hennes hus.
9 Na mueithennah te a tloe taengla ham pae vetih na kum muenying muenyang la hang khueh ve.
Må du ej åt andra få offra din ära, ej dina år åt en som hämnas grymt;
10 Na thadueng te rhalawt rhoek cung uh vetih na patangnah phu te kholong imkhui la pawk ve.
må icke främmande få mätta sig av ditt gods och dina mödors frukt komma i en annans hus,
11 Na hmailong ah na nguek vetih na pum na saa khaw hmawn hae ni.
så att du själv på sistone måste sucka, när ditt hull och ditt kött är förtärt.
12 Te vaengah, “Thuituennah te ka hmuhuet tih toelthamnah khaw ka lungbuei loh a tlaitlaek pai.
och säga: »Huru kunde jag så hata tuktan, huru kunde mitt hjärta så förakta tillrättavisning!
13 Ka saya ol te ka hnatun pawh kai aka cang puei taengah khaw ka hna ka kaeng pawh.
Varför lyssnade jag icke till mina lärares röst, och böjde icke mitt öra till dem som ville undervisa mig?
14 Hlangping neh rhaengpuei lakli kah boethae sumsiit te vat ka pha,” na ti hae ni
Föga fattas nu att jag har drabbats av allt vad ont är, mitt i församling och menighet.
15 Na tuitung dongkah tui neh na tuito lamtah aka sih te o.
Drick vatten ur din egen brunn det vatten som rinner ur din egen källa.
16 Na tuisih te kawtpoeng ah, sokca tui te toltung ah phuet saeh.
Icke vill du att dina flöden skola strömma ut på gatan, dina vattenbäckar på torgen?
17 Nang namah bueng hamla om saeh lamtah na taengkah kholong ham boel saeh.
Nej, dig allena må de tillhöra, och ingen främmande jämte dig.
18 Na thunsih te yoethen la om saeh lamtah na camoe kah na yuu dongah kohoe sak.
Din brunn må vara välsignad, och av din ungdoms hustru må du hämta din glädje;
19 Anih tah sayuk rhuinu lunguem bangla, a sukbam te sakhi rhuinu mikdaithen bangla a tuetang boeih ah nang te m'hmilhmal sak saeh lamtah a lungnah loh m'palang sak yoeyah saeh.
hon, den älskliga hinden, den täcka gasellen, hennes barm förnöje dig alltid, i hennes kärlek finne du ständig din lust.
20 Ba ham lae ka ca loh rhalawt la na palang vetih kholong kah a rhang te na kop eh.
Min son, icke skall du hava din lust i en främmande kvinna? Icke skall du sluta din nästas hustru i din famn?
21 Hlang kah longpuei neh a namtlak boeih a saelh te khaw BOEIPA mikhmuh ah om.
Se, för HERRENS ögon ligga var människas vägar blottade, och på alla hennes stigar giver han akt.
22 Halang te amah kathaesainah loh amah te a tuuk tih a tholhnah rhui loh a ban.
Den ogudaktige fångas av sina egna missgärningar och fastnar i sin egen synds snaror.
23 Anih thuituennah a om pawt dongah duek vetih a anglat aih dongah palang ni.
Han måste dö, därför att han icke lät tukta sig; ja, genom sin stora dårskap kommer han på fall.