Olcueih 30
1 Jakeh capa Agur kah ol he, Ithiel hlang, Ithiel neh Ukal taengah olphong olrhuh la om.
Detta är Agurs, Jake sons, ord, lära och tal; dens mansens, till Ithiel, ja till Ithiel och Uchal.
2 Kai he hlang lakah ka kotalh ngawn cakhaw, hlang loh kai taengah yakmingnah khueh pawh.
Ty jag är den aldragalnaste, och menniskors förstånd är icke när mig.
3 Cueihnah ka cang pawt dae, a cim mingnah te ka ming.
Jag hafver icke lärt vishet; och hvad heligt är, vet jag icke.
4 Ulae vaan la aka luei tih aka rhum? A kutnarhum dongah khohli aka buem te ulae? Himbai dongah tui aka cun te ulae? Diklai khobawt boeih aka thoh te ulae? A ming ta melae, a capa ming ta balae? na ming atah.
Hvilken far upp till himmelen, och neder? Ho fattar vädret i sina händer? Ho binder vattnet uti ett kläde? Ho hafver stadfäst alla verldenes ändar? Huru heter han? Och huru heter hans Son? Vetst du det?
5 Pathen kah olthui boeih tah cilpoe la om. Amah dongah aka ying rhoek ham tah photling la a om pah.
All Guds ord äro genomluttrad, och äro en sköld dem som tro uppå honom.
6 A ol te thap boeh, namah te n'tluung vetih na laithae phoe ve.
Lägg intet till hans ord, att han icke skall straffa dig, och du varder lögnaktig funnen.
7 Namah taeng lamkah te panit ni kam bih. Ka duek hlanah kai taengah hloh boeh.
Tu ting bedes jag af dig, att du dock icke ville neka mig dem, förr än jag dör:
8 A poeyoek neh laithae ol tah kai taeng lamloh hla saeh. Kai taengah he khodaeng khaw, khuehtawn khaw m'pae boeh. Ka buhvae dongkah buhham mah kai n'cah mai.
Afguderi och lögn låt vara långt ifrå mig; fattigdom och rikedom gif mig icke, men låt mig min afskilda del af spis få.
9 Ka kum vaengah tah ka basa vetih, “BOEIPA te unim,” vik ka ti tholh ve. Ka khawk vaengah ka huen vetih ka Pathen ming te ka pha tholh ve.
Jag måtte eljest, om jag alltför mätt vorde, neka och säga: Ho är Herren? eller, om jag alltför fattig vorde, måtte stjäla, och förtaga mig på mins Guds Namn.
10 A boei taeng, a boei taengah sal te thet pah boeh. Namah te thae m'phoei thil vetih, na boe ve.
Förråd icke tjenaren för hans herra, att han icke bannar dig, och du kommer i skuld.
11 A napa kah cadilcahma aka tap loh a manu te khaw a uem noek moenih.
Det är ett slägte, som banna sin fader, och icke välsigna sina moder;
12 A khawt te sil pawt dae, amah mikhmuh neh aka cim cadilcahma,
Ett slägte, som sig tycker rent vara, och äro dock icke ifrå sinom träck rene tvagne;
13 A mik neh mat pomsang uh tih, a mikkhu aka huel cadilcahma,
Ett slägte, som sin ögon högt upphäfva, och sin ögnahvarf högt upphålla;
14 A no te cunghang bangla, a pumcu te tumcaca bangla, diklai mangdaeng neh khodaeng hlang aka yoop cadilcahma,
Ett slägte, som hafver svärd för tänder, hvilke med sina oxlatänder uppfräta och förtära de elända i landena, och de fattiga ibland menniskorna.
15 Vawt canu rhoi loh, “M'pae, m'pae,” a ti. Pathum khaw cung rhoi pawh. Pali khaw, “Rhoeh coeng,” ti rhoi pawh.
Iglen har två döttrar: Bär hit, Bär hit. Tre ting stå icke till att mätta, och det fjerde säger icke: Det är nog:
16 Saelkhui neh caya kah a bung, tui aka hah pawh diklai, rhoeh aka ti tlaih pawh hmai pawn ni. (Sheol h7585)
Helvetet, en ofruktsam qvinnos lif; jorden varder icke af vattnet mätt; och elden säger icke: Det är nog. (Sheol h7585)
17 A napa aka tamdaeng tih, a manu kah boengainah dongah aka hnoelrhoeng kah a mik tah, soklong vangak loh a koeih vetih atha ca loh a caak ni.
Ett öga, som bespottar fadren, och försmår att lyda modrene, det måste korparna vid bäcken uthugga, och de unga örnar uppfräta.
18 Amih pathum mah kai ham tah khobaerhambae coeng dae, a pili phoeikah amih pali he khaw ka ming thai moenih.
Tre ting äro mig förunderlige, och det fjerde vet jag icke:
19 Vaan ah atha kah longpuei, lungpang dongah rhul kah longpuei, tuitun tuilung kah sangpho longpuei, hula taengkah tongpa longpuei he ni.
Örnens väg i vädret; ormens väg på hälleberget; skeppets väg midt i hafvet; och ens mans väg till ena pigo.
20 Samphaih nu kah a khosing tah, a caak neh a ka a huih tih, “boethae ka saii pawh,” a ti.
Alltså är horkonones väg; hon uppsluker, och stryker sig om munnen, och säger: Jag hafver intet illa gjort.
21 Diklai aka tlai sak pathum neh diklai loh a phueih thai pawh pali tah,
Ett land varder igenom tre ting oroligit, och det fjerde kan det icke fördiaga:
22 Sal te tloep a manghai vaengah, aka ang te buh a hah vaengah,
En tjenare, då han Konung varder; en dåre, då han alltför mätt är;
23 Rhukom te tloep a hmuhuet vaengah, imom loh a boeinu a pang vaengah,
En vanartig, då hon gift varder; och en tjenarinna, då hon sina frues artving varder.
24 Amih pali he diklai hmankah a yit koek la om dae cueih rhoela cueih uh.
Fyra äro små ting på jordene, och klokare än de vise:
25 Lunghi he a pilnam khaw tlung pawt dae, khohal ah amamih caak te a soepsoei coeng.
Myrorna, ett svagt folk, likväl skaffa de om sommaren sin spis;
26 Saphih khaw a pilnam te pilnu pawt dae, thaelpang khuiah a im a khueh.
Kuniler, ett svagt folk, likväl göra de sitt hus i bergsklippomen;
27 Kaisih te manghai tal dae a pum la huek khong uh.
Gräshoppor hafva ingen Konung, likväl draga de ut med hela hopar;
28 Imrhai loh kut neh na tuuk mai tih, amah tah manghai kah bawkim ah na om van bal.
Spindelen virkar med sina händer, och är i Konungapalats.
29 Khokan aka yanghoep pathum neh a caeh aka thuem pali tah amih ni.
Tre ting hafva en skön gång, och det fjerde går väl:
30 Sathueng tah Rhamsa boeih lakah tlung tih, a mikhmuh kah boeih tah mael tak pawh.
Lejonet mägtigt ibland djuren, och vänder icke tillbaka för någrom;
31 A cinghen aka caplawh maaetal neh manghai amah taengah aka bop rhoek.
En vedehund med starka länder; och en vädur; och en Konung, dem ingen sig emotsätta tör.
32 Dangrhoek ham vaengah na tahah tih na mangtaeng akhaw na ka te na kut neh buem.
Hafver du varit fåvitsk, och upphäfvit dig, och haft ondt för händer, så lägg handena på munnen.
33 Suktui a ken vaengah suknaeng la poeh. Hnarhong a pai vaengah thii long. Thintoek a phul vaengah tuituknah la coeng.
Då man mjölk kärnar, gör man der smör utaf; och den der näsona trycker, han tvingar der blod ut; och den der vrede uppväcker, han tvingar der träto ut.
