Olcueih 24
1 Hlang thae rhoek taengah thatlai boeh. Amih taengah om hamla nai rhoe nai boeh.
Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
2 Amih kah lungbuei loh rhoelrhanah te a taeng tih, a hmuilai loh thakthaenah ni a thui.
Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
3 Cueihnah neh im a sak tih a lungcuei neh a thoh.
Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
4 Mingnah loh boeirhaeng neh a kuel a ka, a naep a noi boeih khaw imkhui ah a khawk sak.
Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
5 Cueih he tah hlang kah sarhi la om tih, mingnah loh hlang kah thadueng a cong pah.
En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
6 Caemtloek vaengah nang hamla a niing hang hol vetih, uentonah cungkuem neh loeihnah hang khueh ni.
Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
7 Cueihnah he aka ang ham tah sang aih. Vongka ah a ka a ong pah moenih.
Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
8 Thaehuet ham aka moeh tah, “Tangkhuepnah boei,” la a khue uh ni.
Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
9 Anglat kah a tholh khaw khonuen rhamtat, hmuiyoi hlang khaw tueilaehkoi ni.
Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
10 Citcai tue vaengah na tahah tih, na thadueng khaw tla.
Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
11 Duek sak ham a khuen uh te huul uh laeh, ngawnnah la aka yalh te khaw hloh uh laeh.
Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
12 “Ka ming uh moenih ko he,” na ti cakhaw, amah loh lungbuei a khiinglang tih yakming mahpawt a? Na hinglu aka kueinah loh a ming ta. Te dongah hlang he amah kah bisai bangla a thuung ni ta.
Om du säger: "Se, vi visste det icke", så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
13 Ka ca, khoitui tah then tih ca lah. Khoilitui tah na ka dongah didip ta.
Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
14 Cueihnah te na hinglu ham ming van lah. Na hmuh atah na hmailong khui vetih, na ngaiuepnah khaw yoe mahpawh.
Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
15 Halang aw, hlang dueng tolkhoeng ke rhongngol thil boeh, a kolhmuen te khaw rhoelrhak pah boeh.
Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
16 Aka dueng tah voei rhih a cungku akhaw koep thoo dae, halang rhoek tah yoethae nen ni a tongtah uh.
Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
17 Na thunkha, na thunkha te a cungku vaengah kokhahnah boeh, a paloe vaengah khaw na lungbuei omngaih sak boeh.
Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
18 BOEIPA loh a hmuh vaengah a mik lolh vetih, anih taengkah a thintoek te vik lat ve.
på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
19 Thaehuet dongah sai boeh. Halang rhoek taengah khaw thatlai boeh.
Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
20 Boethae ham a hmailong a khui pah moenih, halang kah hmaithoi khaw a thih pah ni.
Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
21 Ka ca, BOEIPA khaw, manghai khaw rhih lah. Aka thovael neh pitpom boeh.
Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
22 Amih te rhainah loh buengrhuet a pai thil vetih, amih rhoi kah yoethaenah te ulong a ming?
Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
23 He rhoek khaw hlang cueih kah a hut ni. Laitloeknah dongah maelhmai loha sak khaw then pawh.
Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
24 Halang te, “Na dueng,” aka ti nah tah, amah te pilnam loh a tap vetih, namtu loh kosi a sah thil ni.
Den som säger till den skyldige: "Du är oskyldig", honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
25 Tedae amih aka tluung rhoek te hoel ti vetih, a soah yoethennah hnothen loh a thoeng pah ni.
Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
26 Langya la olka aka mael tah, a hmuilai te a mok pah.
En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
27 Na bibi te vongvoel ah khaw cikngae sak. Anih te a hnukah na lo ah a sikim phoeiah na im te thoh.
Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
28 Na hui te a hong mai neh laipai la om thil boeh. Namah kah hmuilai neh na hloih a?
Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
29 “Kai taengah a saii bangla amah te ka saii van ni, hlang te amah kah bisai bangla ka thuung ni,” ti boeh.
Säg icke: "Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar."
30 Kolhnaw hlang kah lohma longah khaw, lungbuei aka talh hlang kah misur taengah khaw ka cet coeng.
Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
31 Lo pum ah dohui daih tih, canghli ah lota loh a thing. A vongtung dongkah lungto khaw a koengloeng coeng ke.
Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
32 Ka hmuh vaengah kai long tah, ka lungbuei ah ka khueh tih, ka sawt vaengah thuituennah la ka loh.
Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
33 Bet ip, bet ngam, kut bet a poem neh yalh pahoi.
Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
34 Te vaengah na khodaeng loh aka cet paitai bangla, na tloelnah loh photling aka bai hlang bangla ha pawk.
så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
