< Olcueih 20 >
1 Misurtui tah hmuiyoi la om tih yu long khaw hue a sak. Te dongah anih loh a palang sak hlang boeih tah cueih voel pawh.
Vin gör lösaktigt folk, och starka drycker göra buller; den som dertill lust hafver, han varder aldrig vis.
2 Manghai kah a mueirhih tah sathueng kah a kawk bangla om tih, anih aka paan ngawn tah a hinglu ni a. phai coeng.
Konungens förskräckelse är såsom ens ungs lejons rytande; den honom förtörnar, han syndar emot sitt lif.
3 Tuituknah lamloh aka hoep uh hlang ham thangpomnah la om tih, aka ang boeih long tah tohhaemnah a puek sak.
Det är enom man en ära, att han är utan träto; men de som gerna träta, de äro allesamman dårar.
4 Kolhnaw loh sikca ah pataeng caai voel pawh. Te dongah cangah ah a dawt tah a dawt dae dang voel pawh.
För kölds skull vill den late icke plöja; så måste han i andene tigga och intet få.
5 Hlang lungbuei kah cilsuep tah tui aka dung bangla om tih, hlang lungcuei loh a dueh.
Rådet uti ens mans hjerta är såsom djup vatten; men en förståndig kan märka, hvad han menar.
6 Hlang pilnu amah kah sitlohnah te boeih a doek dae, oltak hlang te u long a hmuh?
Månge menniskor varda fromme kallade; men ho skall finna en, den rättsliga from är?
7 A thincaknah neh aka cet hlang dueng tah amah hnukah a ca rhoek khaw a yoethen.
En rättfärdig, den i sine fromhet vandrar, hans barnom varder väl gångandes efter honom.
8 Manghai tah laitloeknah ngolkhoel dongah ngol tih, boethae boeih te a mik neh a thaek.
En Konung, den på stolenom sitter till att döma, han förskingrar allt argt med sin ögon.
9 “Ka lungbuei ka saelh tih ka tholh lamloh ka caihcil,” tila ulong a ti thai.
Ho kan säga: Jag är ren i mitt hjerta, och klar ifrå mina synder?
10 Lungto neh lungto khaw, cangnoek neh cangnoek khaw BOEIPA ham a boktlap la tueilaehkoi ni.
Mångahanda vigt och mått, både är Herranom en styggelse.
11 A khoboe dongah camoe pataeng khaw loha coeng. A bisai loh cil tih a thuem atah.
Man känner ock en dräng på hans väsende, om han from och redelig vara vill.
12 Hna loh yaak tih mik loh a hmuh he khaw a boktlap la BOEIPA long ni a saii.
Ett hörande öra, och seende öga, Herren gör dem båda.
13 Ih he lungnah boeh na khodaeng na pang ve. Na mik a tueng daengah ni. buh na cung eh.
Älska icke sömn, att du icke skall fattig varda; låt din ögon vaken vara, så får du bröd nog.
14 Hno aka lai loh a thae, a thae la a thui tih amah a khawk vaengah tah lat thangthen bal.
Ondt, ondt säger man, då man hafver det; men då det borto är, så rosar man det.
15 Sui neh lungvang he khawk mai dae, mingnah hmuilai he tah umponah hnopai bangla kuel.
Man finner guld och många perlor; men en förnuftig mun är ett ädla klenodium.
16 Kholong ham rhi a khang pah vaengkah a himbai neh kholong nu, kholong nu ham a laikoi pah te khaw lo laeh.
Tag honom sin kläde bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för den okändas skull.
17 Laithae buh he hlang hamla tui dae, a hnukah a ka dongah lungcang muep baetawt.
Stulet bröd smakar hvarjom och enom väl; men derefter skall honom munnen full varda med hvassa stenar.
18 Kopoek he cilsuep neh cikngae sak lamtah, caemtloek khaw a niing khueh lah.
Anslag bestå, då man förer dem med råd; och krig skall man med förnuft föra.
19 Baecenol he caemtuh loh a hliphen tih a caeh puei. Te dongah a ka neh aka hloih te rhikhang pah boeh.
Var unbevarad med den som hemlighet uppenbarar, och med baktalare, och med falskom mun.
20 A manu neh a napa aka hnaep tah a hmaithoi a thih pah vetih, yinthuem kah yinthuem ah hmaisuep la om ni.
Den sinom fader och sine moder bannar, hans lykta skall utslockna midt i mörkret.
21 Rho he khaw a lamhma lah banlak a kawt dae, a hmailong ah a yoethen mahpawh.
Det arf, der man allt för mycket hastar till det varder på sistone icke välsignadt.
22 A thae te, “Ka thuung van ni,” ti nah boeh. BOEIPA mah lamtawn lamtah namah te ng'khang bitni.
Säg icke: Jag vill vedergälla det onda. Förbida Herran, han skall hjelpa dig.
23 Coilung neh coilung khaw BOEIPA kah a tueilaehkoi ni. Te dongah hlangthai palat kah cooi tah a then moenih.
Mångahanda vigt är Herranom en styggelse; och en falsk våg är icke god.
24 Hlang kah a khokan he BOEIPA taeng lamkah ni. Te dongah hlang loh a longpuei te metlam a yakming eh?
Hvars och ens gånger komma af Herranom; hvilken menniska förstår sin väg?
25 Hmuencim te a cukhat thil tih olcaeng hnukah a hnukdawn te hlang ham hlaeh la om.
Det är menniskone en snara, lasta det helga, och sedan söka löfte.
26 Manghai aka cueih loh halang rhoek te a thaek tih, amih te lengkho neh a paluet thil.
En vis Konung förskingrar de ogudaktiga, och låter gå hjulet öfver dem.
27 BOEIPA kah hmaithoi long tah hlang kah a hiil neh a bungko kah a khui khaw boeih a thaih.
Herrans lykta är menniskones ande; han går igenom hela hjertat.
28 Sitlohnah neh oltak loh manghai te a kueinah tih, sitlohnah loh a ngolkhoel a duel pah.
Fromhet och sannfärdighet bevara Konungen, och hans säte består genom fromhet.
29 Tongpang rhoek kah a thadueng tah amamih kah a boei a mang la om tih, sampok he khaw patong rhoek kah rhuepomnah ni.
Unga mäns starkhet är deras pris, och de gamlas grå hår är deras prydning.
30 Tloh kah a hma a met vanbangla, bungko khui kah hmasoe loh a thae a cing sak.
Sår fördrifver det onda, och hela hjertans skada.