Nehemiah 8
1 Pilnam pum te tui vongka hmai kah toltung ah hlang pakhat bangla tingtun uh. Te vaengah cadaek Ezra te, “Moses kah olkhueng cabu te hang khuen, te nen ni BOEIPA loh Israel a uen,” a ti uh.
Då nu sjunde månaden kom, och Israels barn voro i sina städer, församlade sig allt folket, såsom en man, på breda gatone inför vattuporten, och sade till Esra den skriftlärda, att han skulle hemta fram Mose lagbok, som Herren Israel budit hade.
2 A hla rhih kah lamhmacuek hnin vaengah tah khosoih Ezra loh olkhueng te hlangping mikhmuh ah tongpa lamloh huta ham khaw, yaak ham aka yakming boeih taengah a phoe puei.
Och Esra Presten hemtade fram lagen inför menighetena, både män och qvinnor, och för alla dem som det förstå kunde, på första dagen i sjunde månadenom;
3 Te lamkah te tui vongka hmai kah toltung imdan ah khopo lamloh khothun khovang hil a tae. tongpa neh huta neh aka yakming rhoek kah hmai neh olkhueng cabu dongla hna aka kaeng pilnam cungkuem ham a tae pah.
Och las deruti, på breda gatone, som för vattuporten är, allt ifrå morgonlysningen intill middag, för män och qvinnor, och för dem som det förstå kunde; och hela folkens öron voro vänd till lagbokena.
4 Te vaengah cadaek Ezra te olthui vaengah kah ham a dawn tlaang thing dongah pai. Anih taengah Mattithiah neh Shema, Anaiah neh Uriah, Hilkiah neh Maaseiah, a banvoei neh a bantang ah Pedaiah neh Mishael, Malkhiah neh Hashum, Hashbaddanah, Zekhariah neh Meshullam pai.
Och Esra den Skriftlärde stod uppå en hög trästol, den de till predikan gjort hade; och när honom stodo Mattithia, Sema, Anaja, Uria, Hilkia och Maaseja, på hans högra sido; och på hans venstra Pedaja, Misael, Malchija, Hasum, Hasbadana, Zacharia och Mesullam.
5 Ezra loh cabu te pilnam boeih kah mikhmuh ah a ong. Pilnam boeih so la om tih cabu a ong vaengah pilnam khaw boeih pai uh.
Och Esra lät upp bokena för hela folket; förty han stod högt öfver allt folket; och då han upplät henne, stod allt folket.
6 Ezra loh boeilen Pathen BOEIPA te a uem vaengah pilnam pum loh a kut thueng neh, “Amen, Amen,” tila a doo uh. Te phoeiah a tal te diklai la a buluk uh tih BOEIPA te a bawk uh.
Och Esra lofvade Herran den stora Guden; och allt folket svarade: Amen, Amen, med uppräckta händer; och bugade sig, och tillbådo Herran med ansigtet ned på jordena.
7 Jeshua, Bani, Sherebiah, Jamin, Akkub, Shabbethai, Hodiah, Maaseiah, Kelita, Azariah, Jozabad, Hanan, Pelaiah neh amih Levi rhoek loh olkhueng te pilnam taengah a thuicaih pah. Te vaengah pilnam tah amamih paihmuen ah paiuh.
Och Jesua, Bani, Serebia, Jamin, Akkub, Sabbethai, Hodija, Maaseja, Kelita, Asaria, Josabad, Hanan, Pelaja, och Leviterna, beställde att folket gaf akt uppå lagen; och folket stod uppå sitt rum.
8 Pathen kah olkhueng cabu lamkah te puk a tae uh tih lungmingnah khaw a paek dongah tingtunnah ham khaw a yakming uh.
Och de läste uti Guds lagbok klarliga och förståndeliga, så att man förstod, då läset vardt.
9 Te vaengah tongmang boei Nehemiah amah neh khosoih cadaek Ezra, pilnam ham aka thuicaih Levi rhoek loh pilnam boeih taengah, “Na Pathen BOEIPA kah khohnin cim ah he nguekcoi uh boeh, rhap uh boeh. Olkhueng ol a yaak vanbangla pilnam boeih rhap coeng,” a ti nah.
Och Nehemia, hvilken är Thirsatha, och Esra Presten, den Skriftlärde, och Leviterna, som folket höllo till att akta på, sade till allt folket: Denne dagen är helig Herranom edrom Gud; derföre sörjer intet, och gråter icke; ty allt folket gret, då de hörde lagsens ord.
10 Amih te, “Cet uh, buhtha te ca uh lamtah didip tui khaw o uh. Mamih Boeipa kah khohnin he a cim dongah maehvae te a taengah aka sikim pawt taengah thak uh. BOEIPA kah kohoenah he nangmih kah lunghim la a om dongah kothae sak uh boeh.
Derföre sade han till dem: Går bort, och äter det feta, och dricker det söta, och sänder dem ock delar, som intet för sig tillredt hafva; förty denne dagen är helig vårom Herra. Derföre bekymrer eder icke; ty fröjd i Herranom är edor starkhet.
11 Aka ngam Levi rhoek long khaw pilnam boeih taengah, “Saah lah, khohnin cim ni, na kothae sak uh boeh,” a ti nah.
Och Leviterna stillade allt folket, och sade: Varer tyste, ty dagen är helig; bekymrens intet.
12 Amih taengah a thuicaih pah ol te a yakming uh coeng dongah tah pilnam pum te caak ham neh ok hamla, maehvae tael hamla, kohoenah len saii hamla cet uh.
Och allt folket gick bort till att äta, dricka och del sända, och gjorde sig en stor glädje; förty de hade förståndit orden, som man dem förkunnat hade.
13 A hnin bae dongah tah pilnam pum kah a napa boeilu rhoek, khosoih rhoek neh Levi rhoek tah cadaek Ezra taengah olkhueng ol dongah lungming la om ham tingtun uh.
På annan dagen församlade sig öfversta fäderna ibland allt folket, och Presterna, och Leviterna, till Esra den Skriftlärda, att han skulle undervisa dem i lagsens ordom.
14 Te vaengah, 'Israel ca he hla rhih vaengkah khotue ah dungtlungim khuiah khosa saeh,’ tila BOEIPA loh Moses kut ah a uen tih olkhueng khuiah a daek te a hmuh uh.
Och de funno beskrifvet i lagen, att Herren genom Mose budit hade, att Israels barn skulle bo i löfhyddor, på den högtidene i sjunde månadenom.
15 Te dongah amamih kho takuem ah a yaak sak uh tih ol a haeh uh. Jerusalem ah khaw, “Tlang la cet uh lamtah olive hnah, situi thing hnah, cuihal hnah, rhophoe hnah neh thing hnah aka bu te lo uh. A daek bangla dungtlungim saii ham om,” a ti nah.
Och de läto det varda kunnigt, och utropadt i alla deras städer, och i Jerusalem, och sade: Går ut uppå berget, och hemter oljoqvistar, balsamqvistar, myrthenqvistar, palmqvistar och qvistar af tjockqvistadt trä, att man må göra löfhyddor, såsom skrifvet står.
16 Pilnam te cet tih a khuen phoeiah tah amamih ham dungtlungim te a imphu ah khaw, a vongup ah khaw, Pathen im kah vongup ah khaw, tui vongka kah toltung ah khaw, Ephraim vongka kah toltung ah khaw rhip a saii uh.
Och folket gick ut, och hemtade, och gjorde sig löfhyddor, hvar uppå sitt tak, och i sina gårdar, och i Guds hus gårdar; och uppå den breda gatone vid vattuporten, och uppå den breda gatone vid Ephraims port.
17 Tamna lamkah aka mael hlangping boeih long khaw dungtlungim a saii uh tih dungtlungim ah kho a sak uh. Nun capa Jeshua tue lamloh te khohnin hil Israel ca rhoek loh ana saii moenih. Te dongah kohoenah khaw muep om khungdaeng mai.
Och hela menigheten af dem, som af fängelset igenkomne voro, gjorde löfhyddor, och bodde deruti; ty Israels barn hade ifrå Josua, Nuns sons, tid, allt intill denna dag, intet så gjort; och var en ganska stor glädje.
18 Pathen kah olkhueng cabu te a hnin, hnin ah a tongcuek hnin lamloh a bawt hnin hil a tae pah. Khotue te hnin rhih a saii uh tih a hnin rhet dongah tah a khosing bangla pahong uh.
Och vardt hvar dag läset i Guds lagbok, ifrå första dagen allt intill den yttersta; och de höllo den högtiden i sju dagar; och på åttonde dagen församlingenes dag, såsom det borde sig.
