< Thothuengnah 20 >

1 BOEIPA. loh Moses te a voek tih,
Och Herren talade med Mose, och sade:
2 “Israel ca rhoek taengah thui pah. Israel ca rhoek neh Israel taengah aka bakuep yinlai khui lamkah hlang khat khat loh a tiingan te Molek taengah a paek atah vang khuikah pilnam. loh lungto neh dae uh saeh lamtah duek rhoela duek saeh.
Säg Israels barnom: Hvilken af Israels barn, eller en främling, som bor i Israel, gifver af sine säd Molech, han skall döden dö; folket i landena skall stena honom.
3 Tekah hlang te kai. loh ka hmai ka khueh thil ni. A tiingan te Molek taengla a paek tih ka rhokso te a poeih phoeiah ka ming cim te a thae sak dongah a pilnam khui lamkah ka khoe ni.
Och jag skall sätta mitt anlete emot sådana mennisko, och skall utrota honom utu hans folk; derföre, att han af sine säd gifvit hafver Molech, och orenat min helgedom, och ohelgat mitt helga Namn.
4 Tedae Molek taengah a tiingan aka pae hlang te khohmuen pilnam. loh a mik a him a him thil uh tih a duek sak uh pawt atah,
Och om folket i landet se genom finger med de menniskone, som af sine säd hafver gifvit Molech, så att de icke dräpa honom;
5 tekah hlang neh a huiko te kai. loh ka hmai ka khueh thil van vetih anih neh anih taengkah aka cuk aka halh boeih khaw, Molek taengah aka cuk aka halh khaw a pilnam khui lamkah ka khoe ni.
Så vill jag dock sätta mitt anlete emot den menniskon och emot hans slägt, och skall utrota honom, och alla de som efter honom med Molech hor bedrifvit hafva, utu deras folk.
6 Rhaitonghma neh hnam hnukah cukhalh ham aka mael hinglu te khaw ka hmai ka khueh thil bal ni. Tekah hlanghing te a pilnam khui lamkah ka khoe ni.
Om en själ vänder sig till spåmän och tecknatydare, så att hon hor bedrifver efter dem; så vill jag sätta mitt anlete emot den samma själen, och vill utrota henne utu hennes folk.
7 Kai tah na BOEIPA Pathen la ka om dongah nangmih khaw ciim uh lamtah a cim la om uh.
Derföre helger eder, och varer helige; ty jag är Herren edar Gud.
8 Kai kah khosing he ngaithuen uh lamtah vai uh. Kai tah nangmih aka ciim BOEIPA ni.
Och håller mina stadgar, och görer dem; ty jag är Herren, den eder helgar.
9 Hlang khuikah hlang. loh a manu neh a napa te a tap atah duek rhoe duek saeh. A manu a napa a tap dongah amah thii te amah pum ah tla saeh.
Den som bannar sin fader eller sina moder, han skall döden dö; hans blod vare öfver honom, att han sin fader eller moder bannat hafver.
10 Hlang yuu neh aka samphaih tih, a hui kah a yuu neh aka samphaih hlang te aka samphaih pa khaw aka samphaih nu khaw duek rhoe duek rhoi saeh.
Den som hor bedrifver med någors mans hustru, den skall döden dö, både horkarlen och horkonan; derföre, att han med sins nästas hustru hor bedrifvit hafver.
11 Hlang te a napa yuu taengah yalh tih a napa kah a yah te a poelyoe pah atah amih rhoi te duek rhoe duek rhoi saeh lamtah a thii te amamih dongah om saeh.
Om någor ligger när sins faders hustru, så att han sins faders blygd blottat hafver, de skola både döden dö; deras blod vare öfver dem.
12 Hlang te a langa taengah a yalh atah amih rhoi te duek rhoe duek saeh. Amah thii te amah dongah pitpom ham a saii rhoi.
Om någor ligger när sina sonahustru, så skola de både döden dö; förty de hafva gjort ena skam; deras blod vare öfver dem.
13 Huta thingkong bangla tongpa neh tongpa aka yalh te khaw tueilaehkoi ni. Amamih rhoi kah a saii vanbangla duek rhoe duek rhoi saeh lamtah a thii te amamih rhoi tlak thil saeh.
Om någor ligger när en dräng, såsom när ena qvinno, de hafva gjort en stygghet, och skola både döden dö; deras blod vare öfver dem.
14 tongpa pakhat loh huta neh a manu te rhen a loh te khaw khonuen rhamtat ni. Amih te hmai neh hoeh uh. Te daengah ni nangmih khui ah khonuen rhamtat a om pawt eh.
Om någor tager en hustru, och hennes moder dertill, han hafver gjort en last; man skall bränna honom upp i elde, och de båda med, att ingen last blifver ibland eder.
15 Rhamsa taengah a tamtah aka khueh hlang te tah duek rhoe duek sak lamtah rhamsa te ngawn uh.
Om någor hafver skaffa med oskälig djur, han skall döden dö; och djuret skall man dräpa.
16 Rhamsa boeih te khaw amah taengah kui sak ham ni huta loh a paan atah huta te ngawn lamtah rhamsa khaw duek rhoe duek sakuh. A thii te amah pum dongah tla saeh.
Om en qvinna låter sig in till något oskäligt djur, så att hon dermed hafver skaffa, den skall du dräpa, och djuret desslikes, Döden skola de dö; deras blod vare öfver dem.
17 A napa canu, a manu canu, amah ngannu aka lo tih a napa kah a yah aka so neh a manu kah a yah aka so hlang he khaw rhaidaeng. A pilnam boeina mikhmuh lamkah khoe saeh. A ngannu kah a yah a hli a phen dongah amah kathaesainah te phuei saeh.
Om någor tager sina syster, sins faders dotter, eller sine moders dotter, och skådar hennes blygd, och hon åter hans blygd, det är en skam; de skola förgöras inför deras slägtes folk; ty han hafver blottat sine systers blygd. Han skall bära sina skuld.
18 Hlang pakhat loh pumthim aka tlo huta te a yalh puei atah anih kah a yah ni a. hli a phen pah tih pumthim ni a tai pah. Huta amah long khaw a rhoi tih a thii pumthim te a tai dongah amih rhoi te pilnam khui lamkah khoe uh saeh.
Om en man ligger när ena qvinno i hennes krankhets tid, och blottar hennes blygd, och upplåter hennes brunn, och hon blottar sins blods brunn; de skola både förgjorde varda utu deras folk.
19 Na nu kah a tanu neh na pa ngannu kah a yah khaw na hli na phen mahpawh. Te dongah amah saa aka yan tah amamih kathaesainah te phuei uh saeh.
Dine modersysters blygd, och dine fadersysters blygd skall du icke blotta; ty en sådana hafver sina nästa blodsfränko blottat; och de skola bära deras skuld.
20 Hlang pakhat mai long ni a napi te a yalh puei atah a nupu kah a yah ni a hli a phen. Te dongah a tholh te phuei saeh lamtah cakol la duek saeh.
Om någor ligger när sins faderbroders hustru, den hafver sins faderbroders blygd blottat; de skola bära deras synd; utan barn skola de dö.
21 U bang hlang long khaw a manuca kah a yuu aka rhawt pah tah rhalawt la om. A manuca kah a yah te a hliphen dongah cakol la duek saeh.
Om någor tager sins broders hustru, det är en skamlig gerning; de skola vara utan barn, derföre att han hafver sins broders blygd blottat.
22 Te dongah ka khosing te ngaithuen lamtah ka laitloeknah boeih te vai uh. Te daengah ni kai loh kam pha sak khohmuen loh nangmih te n'lok thil pawt vetih a khuiah te kho na sak uh eh.
Så håller nu alla mina stadgar och mina rätter, och görer dem, på det landet icke utspyr eder, der jag eder införer, att I deruti bo skolen.
23 Namtom kah khosing bangla pongpa uh boeh. Te boeih te a saii uh tih amih te ka muei a puel dongah nangmih mikhmuh lamkah ka haek.
Och vandrer icke uti Hedningarnas stadgar, hvilka jag skall utdrifva för eder; ty allt sådant hafva de gjort, och jag hafver haft en styggelse vid dem.
24 Tedae amih kah khohmuen te na pang ham, 'Suktui neh khoitui aka long khohmuen pang ham khaw nangmih taengah kamah loh kam paek ni, ' tila nangmih taengah ka thui. Nangmih kah Pathen BOEIPA kamah long ni pilnam khui lamkah nangmih kan hoep.
Men eder säger jag: I skolen besitta deras land; ty jag skall gifva eder ett land i arf, der mjölk och hannog uti flyter. Jag är Herren edar Gud, den eder afskiljt hafver ifrån annat folk;
25 Te dongah rhamsa aka cuem te rhalawt khui lamloh, vaa rhalawt te khaw a cuem lamloh hoep uh. Na hinglu te rhamsa nen khaw, vaa nen khaw, diklai kah aka colh boeih nen khaw rhun uh boeh. Te tah nangmih ham aka poeih uh lam ni ka hoep.
Att I ock skilja skolen den rena boskapen ifrå den orena; och orena foglar ifrå de rena; och icke orena edra själar på boskap, och foglar, och på allt det på jordene kryper, det jag eder afskiljt hafver, att det skall vara orent.
26 BOEIPA kamah ka cim dongah kai taengah a cim la om uh. Kamah taengah om sak ham ni pilnam rhoek khui lamkah nangmih te kan hoep.
Derföre skolen I vara mig helige; ty jag Herren är helig, den eder afskiljt hafver ifrån annat folk, att I skolen höra mig till.
27 Te dongah tongpa khaw huta khaw, rhaitonghma neh hnam te a om atah duek rhoe duek saeh. Amih te lungto neh dae uh saeh lamtah a thii te amamih dongah tla saeh,” a ti nah.
Om någor man eller qvinna varda en spåman, eller en tecknatydare, de skola döden dö. Man skall stena dem; deras blod vare öfver dem.

< Thothuengnah 20 >