Joba 26
1 Job loh a doo tih,
Job svarade, och sade:
2 “Metlam thadueng mueh te na bom tih sarhi aka tak mueh bantha te na khang?
Hvem äst du biståndig? Dem som ingen magt hafver? Hjelper du honom, som ingen starkhet hafver i armenom?
3 Metlam lae cueihnah aka tal te na uen tih a cungkuem ah lungming cueihnah na ming sak.
Hvem gifver du råd? Dem som intet vet? Och du bär fram dina stora gerningar?
4 U taengah nim ol na thui tih nang lamloh u kah hiil nim aka thoeng?
För hvem talar du? Och inför hvem går anden ifrå dig?
5 Sairhai tah tui hmui ah kilkul uh tih kho a sak.
De Reser ängslas under vattnen, och de som när dem bo.
Helvetet är bart för honom, och förderfvet hafver intet öfvertäckelse. (Sheol h7585)
7 Tlangpuei ah hinghong la a yaal tih bang aka om pawt soah khaw diklai a dingkoei sak.
Han sträcker ut nordet på ingo, och hänger jordena uppå intet.
8 A khomai khuiah tui a cun tih cingmai te a hmui ah a ueth pawh.
Vattnet samkar han i sina skyar, och skyarna remna icke derunder.
9 A cingmai te a soah a yaal tih ngolkhoel hmai a dah.
Han håller sin stol, och utbreder sin sky derföre.
10 Vangnah neh a hmuep laklo kah a khuetnah hamla tui hman ah a rhi a rhuen pah.
Han hafver satt ett mål om vattnet, intilldess ljus och mörker blifver ändadt.
11 Vaan kah tung khaw hlinghloek uh tih a tluungnah dongah a ngaihmang uh.
Himmelens stodar skälfva, och gifva sig för hans näpst.
12 A thadueng loh tuipuei te a phih tih a lungcuei neh Rahab a phop.
För hans kraft varder hafvet hasteliga stormande, och för hans klokhet stillar sig hafsens höghet.
13 A mueihla loh vaan kah khocil a thoeng sak tih a kut loh yingyet rhul khaw a toeh.
På himmelen varder det klart igenom hans väder, och hans hand drifver bort hvalfisken.
14 He tah a longpuei dongkah longpuei hmoi ni he. A thayung thamal kah khohum khuiah amah kah ol duem te metlam n'yaak? A thayung thamal te u long a yakming pai eh?” a ti.
Si, alltså går det till med hans gerningar; men hvad besynnerligit hafve vi derutinnan hört? Ho kan förstå hans magts dunder?
