Isaiah 9
1 Te cakhaw hlamat kah bangla anih taengah mangdaeng mangtok la Zebulun khohmuen kah, Naphtali khohmuen kah a tap khomu te om mahpawh. Tedae hmailong ah Jordan rhalvang neh namtom Galilee kah tuipuei longpuei te a thangpom ni.
Ty det varder väl ett annat mörker, det dem bekymrar, än i förtiden var, då det lätteliga tillgick i Sebulons land, och i Naphthalims land, och derefter svårare vardt vid hafsvägen, på denna sidone Jordanen, vid Hedningarnas Galilea.
2 Hmaisuep ah pongpa pilnam loh khosae puei a hmuh coeng. Dueknah hlipkhup kho kah khosa rhoek te vangnah loh a tue coeng.
Det folket, som i mörkret vandrar, ser ett stort ljus; och öfver dem, som bo i mörko lande, skin det klarliga.
3 Namtom te amah taengah na ping sak tih kohoenah neh na puel sak. Te dongah cangah vaengkah a kohoenah bangla, kutbuem a tael uh vaengkah a omngaih uh bangla na mikhmuh ah a kohoe uh.
Du gör folket mycket, dermed gör du icke glädjena, myckna; men för dig varder man sig glädjandes, såsom man glädes i skördandene, såsom man glad är, när man utskifter byte.
4 Midian tue vaengkah bangla anih kah hnamkun hnorhih neh a laengpang kah thingpang khaw, anih taengah aka tueihno mancai khaw na rhiyawp sak coeng.
Ty du hafver sönderbrutit deras bördos ok, och deras skuldrors ris, och deras plågares staf, lika som i Midians tid.
5 Hinghuennah dongah a nook khokhom boeih neh thii dongah aka bol himbai tah hmai aka ungkhang thut lam ni a. poeh eh.
Ty allt krig, med storm och blodig klädnad, skall uppbrännas, och af eld förtärdt varda.
6 Mamih ham camoe pakhat thang coeng tih mamih taengah capa pakhat m'paek coeng. Anih kah laengpang dongah barhan om tih, a ming te Khobaerhambae, Olrhoep, Pathen hlangrhalh, Dungyan Pa, Rhoepnah Mangpa, la a khue coeng.
Ty oss är födt ett barn, en Son är oss gifven, hvilkens herradöme är uppå hans axlar; och han heter Underlig, Råd, Gud, Hjelte, Evig Fader, Fridförste;
7 David ngolkhoel dongkah barhan rhoengnah neh rhoepnah tah bawt pawh. A ram te thoh sak ham khaw, tiktamnah, duengnah neh ram duel ham khaw Caempuei BOEIPA kah thatlainah loh kumhal duela a saii pawn ni.
På det hans herradöme skall stort varda, och på friden ingen ände, på Davids säte och hans rike, att han det bereda, och stärka skall med dom och rättfärdighet, ifrå nu allt intill evighet; detta skall Herrans Zebaoths nitälskan göra.
8 Boeipa loh Jakob taengah ol a tah tih Israel pum dongah cu.
Herren hafver sändt ett ord i Jacob, och det är fallet i Israel;
9 Pilnam loh a ming bitni, Ephraim pum neh Samaria kah khosa loh a hoemnah neh a thinko a mamlal la,
Att allt Ephraims folk och Samarie inbyggare skola det få veta, hvilke i högmod och stolt sinne säga:
10 “Laiboeng te cungku cakhaw lungrhaih neh n'khoeng bitni, thaihae te vung uh cakhaw lamphai thing n'ling uh bitni,” a ti.
Tegelstenar äro fallne; men vi vilje bygga det upp igen med huggen sten; man hafver afhuggit mulbärsträ, så vilje vi sätta i samma staden cedreträ.
11 Tedae BOEIPA loh Rezin rhal te anih taengah a thaphoh pah tih a thunkha neh a khuk thil.
Ty Herren skall uppresa Rezins krigsfolk emot dem, och gadda deras fiendar tillhopa;
12 Khothoeng lamkah Aram, a hnuk lamkah Philisti loh, Israel te a ka ah a bae la a paem ni. Te boeih nen khaw a thintoek te mael pawt tih a kut a thueng pueng.
De Syrer före, och de Philisteer efter, att de skola uppfräta Israel med fullom mun. Uti allt detta stillas icke ännu hans vrede; hans hand är ännu uträckt.
13 Pilnam he amah aka ngawn taengah khaw mael pawt tih Caempuei BOEIPA khaw toem uh pawh.
Så vänder sig ej heller folket till honom, som dem slår, och fråga intet efter Herran Zebaoth.
14 Te dongah BOEIPA loh Israel te a lu neh a mai khaw, rhophoe neh canghlong khaw khohnin pakhat ah ni a rhaih eh.
Derföre skall Herren afhugga af Israel både hufvud och stjert, både qvist och stubbs, på en dag.
15 Patong neh maelhmai aka dang te a lu saeh lamtah a honghi neh aka thuinuet tonghma te a mai saeh.
De gamle och ärlige äro hufvudet; men Propheterna, som falskt lära, äro stjerten;
16 Pilnam kah a uem la aka om he khaw kho a hmang tih anih kah a uem rhoek te khaw a yoop uh coeng.
Ty detta folks ledare äro förförare; och de som sig leda låta, äro förtappade.
17 Te dongah a tongpang vaengkah te Boeipa loh a kohoe pah mahpawh. A lailak neh thaehuet boeih dongah a cadah neh a nuhmai rhoek te haidam pah pawh. Hlang boeih kah a ka loh boethae halang boeih a thui coeng dongah he a thintoek te mael voel pawt tih a kut a thueng pueng.
Derföre kan Herren intet glädja sig öfver deras unga män, eller förbarma, sig öfver deras faderlösa och enkor; ty de äro allesammans skrymtare och onde, och hvar och en mun talar galenskap. Uti allt detta stillas icke ännu hans vrede; hans hand är ännu uträckt.
18 Halangnah he hmai bangla lota khaw a dom tih hling khaw a hlawp. Duup kah khocak khaw a hlup tih hmaikhu kah rhimomnah a laep sak.
Ty det ogudaktiga väsendet är upptändt såsom en eld, och förtärer törne och tistlar, och brinner såsom uti en tjock skog, och gifver högan rök.
19 Caempuei BOEIPA kah a thinpom loh khohmuen te a kolh vetih pilnam he hmaingen la poeh ni. Hlang loh a manuca te lungma ti mahpawh.
Förty uti Herrans Zebaoths vrede är landet förmörkradt, så att folket är lika, som en eldsmat; ingen skonar den andra.
20 Bantang ben ah hlap pah cakhaw lamlum pueng vetih, banvoei ben ah caak pah cakhaw hah uh mahpawh. Hlang loh amah kah a ban saa te a cilh ni.
Röfva de på högra sidone, så lida de hunger; äta de på venstra sidone, så varda, de icke mätte; hvar och en äter sins arms kött;
21 Manasseh khaw Ephraim, Ephraim khaw Manasseh, a boktlap lah Judah a tlai thil. He boeih nen khaw a thintoek mael pawt tih a kut a thueng pueng.
Manasse Ephraim, Ephraim Manasse, och de båda, tillsammans emot Juda. Uti allt detta stillas icke ännu hans vrede; hans hand är ännu uträckt.
