Isaiah 53
1 Mamih kah olthang aka tangnah te unim? BOEIPA kah a ban u taengah nim a phoe.
Men ho tror vår predikan, och hvem varder Herrans arm uppenbarad?
2 Tedae a mikhmuh ah cahni banglam khaw rhamrhae diklai lamkah thing yung bangla rhoeng. Anih te a suisak om pawt tih rhuepomnah om pawh. Anih te m'hmuh vaengah a mueimae a om pawt dongah nim anih te n'nai uh eh.
Ty han rinner upp för honom såsom en vidja, och såsom en rot utu torro jord; han hafver ingen skapnad eller dägelighet. Vi såge honom; men der var ingen den skapnad, som oss kunde behaga.
3 A hnaep uh tih hlang kah a hnawt a khoe la poeh. Nganboh aka yook hlang neh tloh aka ming la om. A maelhmai aka hlip bangla a hnaep dongah anih te n'nawtna uh pawh.
Han var den aldraföraktadaste och vanvördaste, full med värk och krankhet; han var så föraktad, att man gömde bort ansigtet för honom; derföre aktade vi honom intet.
4 Mamih kah tlohtat te amah loh a phueih tih mamih kah nganboh te khaw a tloeng thil. Tedae kaimih loh anih te Pathen kah a ben neh a ngawn tih a phaep la m'poek uh.
Sannerliga han bar våra krankhet, och lade uppå sig vår sveda; men vi hölle honom för den som plågad och af Gudi slagen och pinter var.
5 Mamih boekoek dongah anih poeih uh. Mamih kah thaesainah kongah anih te a phop. Mamih kah rhoepnah ham thuituennah te anih dongla cul. A boengha loh mamih he n'hoeih sak.
Men han är sargad för våra missgerningars skull, och slagen för våra synders skull; näpsten ligger uppå honom, på det att vi skulle frid hafva, och genom hans sår äre vi helade.
6 Mamih boeih he tu bangla kho m'hmang uh. Hlang long he amah mah kah khosing la n'hooi uh coeng. Te dongah mamih boeih kah thaesainah te BOEIPA loh anih pum dongah a hong.
Vi ginge alle uti villfarelse, såsom får; hvar och en såg uppå sin väg; men Herren kastade allas våra synder uppå honom.
7 Anih a tueihno tih a phaep dae maeh la a khuen boiva bangla a ka ang pawh. Tumanu bangla a mul aka vok pah mikhmuh ah tum uh tih a ka ang pawh.
Då han näpst och plågad vardt, lät han icke upp sin mun; såsom ett lamb, det till slagtning ledes, och såsom ett får, det stilla tiger för sinom klippare, och låter icke upp sin mun.
8 Thongtla neh laitloeknah dongah a khuen. A thawnpuei te unim aka lolmang eh? Ka pilnam kah boekoek neh amih kah tloh kongah anih vik te mulhing khohmuen lamloh a hlap.
Men han är tagen utur ångest och dom. Ho kan uttala hans lifslängd? Ty han är bortryckt utaf de lefvandes land, då han för mins folks missgerningar plågad var.
9 Kuthlahnah te saii pawt tih a ka dongah thailatnah khaw om pawh. Te dae a phuel te halang rhoek taengla, a dueknah te hlanglen taengla a khueh pah.
Och han är begrafven såsom de ogudaktige, och döder såsom en rik; ändock han ingom orätt gjort hade, ej heller något svek uti hans mun var.
10 Anih loh a phop ham neh a nue ham khaw BOEIPA loh a ngaih. A hinglu he moeithennah la a khueh dongah a tiingan te khohnin a sen a hmuh ni. BOEIPA kah kutnaep vanbangla anih kut dongah a thaihtak sak ni.
Men Herren ville alltså slå honom med krankhet. När han sitt lif till skuldoffer gifvit hafver, så skall han få säd, och länge lefva, och Herrans uppsåt skall uti hans hand framgång hafva.
11 A hinglu loh thakthaenah a hmuh vetih, a mingnah khaw cung ni. Ka sal kah duengnah loh muep a tang sak vetih, amih kah thaesainah khaw amah loh a phueih pah ni.
Derföre, att hans själ arbetat hafver, skall han få se sina lust, och nog hafva, och genom sin kunskap skall han, min tjenare, den rättfärdige, många rättfärdiga göra; ty han bär deras synder.
12 Te dongah anih ham hlangping lakli ah boe ka soep pah vetih, kutbuem a len la ka hmoel pah ni. Anih long tah a hinglu te dueknah ham a kingling tih, boekoek rhoek neh a tae thil. Amah loh hlangping kah tholhnah te a phueih tih boekoek rhoek ham khaw a hloep pah.
Derföre vill jag gifva honom ganska mycket till byte, och han skall hafva de starka till rof; derföre att han gifvit sitt lif i döden, och vardt ogerningsmannom lik räknad, och mångas synder bar, och bad för öfverträdarena.
