< Isaiah 38 >
1 Te a tue rhuet ah Hezekiah tah a duek ham rhoela tlo. Te vaengah tonghma Amoz capa Isaiah tah anih taengla ha pawk tih amah te, “BOEIPA loh na imkhui ham n'uen tih a thui coeng dongah na duek pawn ni, na hing mahpawh,” a ti nah.
På den tiden vardt Hiskia dödssjuk. Och Propheten Esaia, Amos son, kom till honom, och sade till honom: Så säger Herren: Beställ om ditt hus; ty du måste dö, och icke vid lif blifva.
2 Tedae Hezekiah loh a maelhmai te pangbueng taengla a hoi tih BOEIPA taengah thangthui.
Då vände Hiskia sitt ansigte till väggena, och bad till Herran;
3 Te vaengah, “Aw BOEIPA na mikhmuh ah uepomnah neh ka pongpa te khaw ham poek laem lah. Na mikhmuh ah lungbuei a rhuemtuet la a then ni ka saii,” a ti. Te vaengah Hezekiah a rhah rhoe mah hlawk hlawk rhap.
Och sade: Tänk dock, Herre, huru jag för dig vandrat hafver uti sanning, med fullkommeligo hjerta, och hafver gjort hvad dig hafver täckt varit. Och Hiskia gret svårliga.
4 Te dongah BOEIPA ol loh Isaiah taengla ha pawk tih,
Då kom Herrans ord till Esaia, och sade:
5 Hezekiah taengah cet lamtah thui pah, na pa David kah Pathen Yahovah loh nang kah thangthuinah te ka yaak coeng, na mikphi ka hmuh coeng ti nah. Te dongah na khohnin te kai loh kum hlai nga kan thap coeng he.
Gack bort, och säg Hiskia: Så säger Herren dins faders Davids Gud: Jag hafver hört dina bön, och sett dina tårar; si, jag vill ännu föröka dina dagar femton år;
6 Namah neh hekah khopuei he Assyria manghai kut lamkah ka huul vetih khopuei he khaw ka tungaep ni.
Och skall fria dig med denna staden utu Konungens hand af Assyrien; ty jag vill väl beskärma denna staden.
7 BOEIPA taeng lamkah miknoek pakhat he nang ham coeng ni. BOEIPA loh ol a thui tangtae bangla a saii ni.
Och haf detta för ett tecken af Herranom, att Herren detta göra skall, som han sagt hafver:
8 Khomik te tangtlaeng parha ka thoeih sak tih Ahaz kah tangtlaeng dongah aka tla tangtlaeng mueihlip te ka mael sak coeng he,” a ti nah. Khomik khaw tangtlaeng dongah a caeh vanbangla tangtlaeng parha hil ah mael tangloeng.
Si, jag vill tillbakadraga skuggan på Ahas säjare; tio streck, de han öfverlupit hafver; så att solen skall gå tillbaka tio streck, de hon på säjaren öfverlupit hafver.
9 Amah te nue coeng dae a tloh khui lamloh a hing vaengah Judah manghai Hezekiah kah cadaek.
Detta är Hiskia skrift, Juda Konungs, då han hade krank varit, och var helbregda vorden af sine krankhet:
10 Kai tah, “Saelkhui vongka ah, ka khohnin he dingsueknah neh ka pongpa puei mai vetih, ka kum noi ka bawt mai mako,” ka ti. (Sheol )
Jag sade: Nu måste jag fara till helvetes portar, förr än jag det mig förmodde, och tänkte ännu länger lefva. (Sheol )
11 Mulhing khohmuen kah BOEIPA tah ka hmu voel mahpawh, lunghnilhkho kah khosa rhoek taengah hlang koep ka paelki mahpawh ka ti coeng.
Jag sade: Nu måste jag icke mer se Herran, ja, Herran uti de lefvandes lande; nu måste jag icke mer se menniskor, när dem som deras tid utlefva.
12 Ka thawnpuei te a khum puei tih kai kah boiva aka dawn kah dap bangla kai taeng lamloh a khuen. Hni aka tak bangla ka hingnah a awn tih phaivoep dong lamloh kai m'mueluem. Te dongah khothaih lamloh khoyin duela kai nan thuung sak.
Min tid är borto, och ifrå mig tagen, såsom ens herdas hydda; och jag skär mitt lif tvärtaf såsom en väfvare; han sliter mig sönder såsom en klen tråd; du lyktar dagen för mig, förr än aftonen kommer.
13 Mincang due sathueng bangla ka hnil tih ka rhuh khaw boeih a khaem te khothaih lamloh khoyin duela kai nan thuung sak.
Jag tänkte: Måtte jag dock lefva till morgons; men han sönderbröt mig all min ben, såsom ett lejon; ty du lyktar dagen för mig, förr än aftonen kommer.
14 Vasoe, langloep bangla ka cip tih vahui bangla ka tuk. Ka mik hmuensang la tlayae sut. Boeipa aw kai taengkah hnaemtaeknah soah kai hamla rhikhang lah.
Jag lät såsom en trana och en svala, och knurlade såsom en dufva; min ögon ville mig brista. Herre, jag lider nöd, lisa mig.
15 Kai taengah a thui tih amah loh a saii coeng dongah metlae ka ti eh? Ka hinglu kah khahing neh ka kum boeih khaw vawlhvawlh ka van mai bitni.
O! huru vill jag ( gladeliga ) tala, efter han mig tillsagt hafver, och gör det ock; derföre vill jag i alla mina lifsdagar tacka för denna min själs bedröfvelse.
16 Ka Boeipa aw te rhoek neh hing mai saeh. A khuikah aka om boeih nen ni ka mueihla kah a hingnah khaw a om. Te dongah kai he nan man sak akhaw kai n'hing sak mai.
Herre, deraf lefver man, och mins andas lif står alltsammans derutinnan; ty du lätst mig somna, och gjorde mig lefvande.
17 Ka taengkah khahing neh ka phaep uh he sadingnah ham ni. Namah loh vaam khui lamkah ka hinglu he na ven bueng kolla ka tholhnah boeih te na nam la na voeih coeng.
Si, om tröst var mig stor ängslan; men du lätst dig vårda om mina själ ganska hjerteliga, att hon icke förderfvas skulle; ty du kastade alla mina synder bakom dig.
18 Nang aka uem te saelkhui moenih. Dueknah loh nang n'thangthen nim. Tangrhom ah aka suntla rhoek loh na oltak te a lamso moenih. (Sheol )
Ty helvetet lofvar dig intet; så prisar dig icke heller döden, och de som uti gropena fara, vänta intet efter dina sanning; (Sheol )
19 Aka hing aka hing long ni namah te kai bangla ng'uem dae amah. Tihnin ah ana pa loh camoe rhoek taengah na oltak te a ming sak pai.
Utan allena de, som lefva, lofva dig, såsom ock jag nu gör. Fadren skall lära barnen dina sanning.
20 BOEIPA loh kai n'khang dongah mamih kah hingnah tue a om khui atah BOEIPA im ah rhotoeng n'tum uh pawn ni.
Herre, hjelp mig, så vilje vi sjunga mina visor, så länge vi lefve, uti Herrans hus.
21 Te phoeiah Isaiah loh, “Thaibu thaidae lo saehlamtah buhlut te ben saeh, anih te hing bitni,” a ti nah.
Och Esaia bad, att man skulle taga ett plåster af fikon, och lägga uppå hans böld, att han måtte helbregda varda.
22 Hezekiah loh, “Mebang miknoek nen lae BOEIPA im la ka caeh eh?,” a ti nah.
Men Hiskia sade: Hvilket ett tecken är detta, att jag upp till Herrans hus gå skall?