Suencuek 11
1 Te vaengah diklai pum ah ol pakhat neh olka thikat laom.
Och all verlden hade enahanda tungo och mål.
2 Tedae amih te khothoeng la a puen uh hatah Shinar khohmuen ah kolbawn a hmuh uh tih teah te kho a sak uh.
Då de nu drogo öster ut, funno de en plan uti Sinear land, och bodde der.
3 Te vaengah hlang loh a hui taengah, “Halo, laiboeng sai uh sih lamtah hmai neh tik uh sih,” a ti uh. Te dongah lungto yueng la laiboeng te a khueh tih taplai yueng la lungpaat a khueh uh.
Och sade till hvarannan: Kommer, låter oss slå tegel och bränna. Och togo tegel för sten, och ler för kalk.
4 Te vaengah, “Lo lah, mamih ham khopuei neh rhaltoengim khaw, a soi te vaan duela sa uh sih. Te dongah mamih ham ming khueh sih, diklai pum kah mikhmuh ah vik n'taekyak uh ve,” a ti uh.
Och sade: Kommer, låter oss bygga en stad och ett torn, hvilkets höjd skall räcka upp i himmelen, att vi måge göra oss ett namn, förty vi varde tilläfventyrs spridde ut i all land.
5 Tedae khopuei te hmuh ham BOEIPA ha pawk vaengah hlang ca rhoek loh rhaltoengim te ana sak uh.
Då steg Herren neder, att han skulle se staden och tornet, som menniskones barn byggde.
6 BOEIPA loh amih he pilnam pakhat neh ol pakhat la boeih a om uh dongah saii ham a mangtaeng uh khaw saii ham a tong uh hatah amih ham lol tlaih pawt la he!
Och Herren sade: Si, det är enahanda folk, och enahanda mål ibland dem alla, och hafva detta begynt att göra, de varda icke aflåtande af allt det de hafva sig företagit att göra.
7 Ceh, suntla uh sih lamtah amih ol te thoek pah sih. Te daengah ni hlang loh a hui kah hmuilai te a yaak pawt eh?,” a ti.
Kommer, låter oss stiga neder och förbistra der deras tungomål, så att ingen skall förstå den andras mål.
8 Te dongah BOEIPA loh amih te diklai hman boeih ah a taekyak tih khopuei thoh ham khaw a toeng uh.
Och så skingrade Herren dem dädan i all land, så att de återvände bygga staden.
9 He kongah BOEIPA loh diklai pum kah ol he pahoi a thoek pah tih a ming te Babylon a sui. Te lamlong tah BOEIPA loh amih te diklai hman boeih ah a taekyak.
Derföre kallades hans namn Babel, ty att Herren der förbistrade all lands tungomål, och Herren spridde dem dädan ut i all land.
10 Hekah he Shem kah rhuirhong ni. Shem te kum yakhat lo ca coeng tih tuilii kum phoeiah Arpaxad te a sak.
Detta är Sems slägt: Sem var hundrade år gammal, och födde Arphachsad, tu år efter floden.
11 Arpaxad te a sak phoeiah Shem khaw kum ya nga hing tih capa rhoek neh canu rhoek te a sak.
Och lefde derefter i femhundrade år, och födde söner och döttrar.
12 Arpaxad khaw kum sawmthum neh kum nga a lo vaengah Shelah te a sak.
Arphachsad var fem och tretio år gammal, och födde Salah.
13 Shelah te a sak phoeiah Arpaxad khaw kum ya li neh kum thum hing tih a capa rhoek neh canu rhoek te a sak.
Och lefde derefter fyrahundrade och tre år, och födde söner och döttrar.
14 Shelah khaw kum sawmthum a lo vaengah Eber te a sak.
Salah var tretio år gammal, och födde Eber.
15 Eber te a sak phoeiah Shelah khaw kum ya li neh kum thum hing tih capa rhoek neh canu rhoek te a sak.
Och lefde derefter fyrahundrade och tre år, och födde söner och döttrar.
16 Eber khaw kum sawmthum neh kum li a lo vaengah Palak te a sak.
Eber var tretio och fyra år gammal, och födde Peleg.
17 Palak te a sak phoeiah Eber khaw kum ya li neh kum sawmthum hing tih capa rhoek neh canu rhoek te a sak.
Och lefde derefter fyrahundrade och tretio år, och födde söner och döttrar.
18 Palak khaw kum sawmthum a lo vaengah Reu te a sak.
Peleg var tretio år gammal, och födde Regu.
19 Reu te a sak phoeiah Palak khaw kum yahnih neh kum ko hing tih capa rhoek neh canu rhoek te a sak.
Och lefde derefter i tuhundrade och nio år, och födde söner och döttrar.
20 Reu khaw kum sawmthum neh kum nit a lo vaengah Seruk te a sak.
Regu var tu och tretio år gammal, och födde Serug.
21 Seruk te a sak phoeiah Reu khaw kum ya neh kum rhih hing tih capa rhoek neh canu rhoek te a sak.
Och lefde derefter tuhundrade och sju år, och födde söner och döttrar.
22 Seruk khaw kum sawmthum a lo vaengah Nakhaw te a sak.
Serug var tretio år gammal, och födde Nahor.
23 Nakhaw te a sak phoeiah Seruk khaw kum yahnih hing tih capa rhoek neh canu rhoek te a sak.
Och lefde derefter tuhundrade år, och födde söner och döttrar.
24 Nakhaw khaw kum kul neh kum ko a lo vaengah Terah te a sak.
Nahor var nio och tjugu år gammal, och födde Tharah.
25 Terah te a sak phoeiah Nakhaw khaw kum ya neh kum hlai ko hing tih capa rhoek neh canu rhoek te a sak.
Och lefde derefter hundrade och nitton år, och födde söner och döttrar.
26 Terah khaw kum sawmrhih a lo vaengah Abram, Nakhaw, neh Haran te a sak.
Tharah var sjutio år gammal, och födde Abram, Nahor och Haran.
27 Te phoeiah hekah he Terah kah rhuirhong ni. Terah loh Abram, Nakhaw neh Haran te a sak tih Haran loh Lot te a sak.
Desse äro Tharahs slägter: Tharah födde Abram, Nahor och Haran. Haran födde Lot.
28 Tedae Haran te a napa Terah mikhmuh ah a pacaboeina khohmuen Khalden kho Ur ah duek.
Och dödde Haran när sinom fader Tharah, uti hans faders land i Ur i Chaldeen.
29 Te phoeiah Abram neh Nakhaw loh yuu a loh rhoi. Abram yuu ming tah Sarai tih Nakhaw yuu ming tah Haran canu Milkah ni. Haran tah Milkah neh Iskah kah a napa ni.
Då togo Abram och Nahor sig hustrur: Abrams hustru het Sarai, och Nahors hustru Milca Harans dotter, den fader var åt Milca och åt Jisca.
30 Te vaengah Sarai te yaa la om tih camoe khueh pawh.
Men Sarai var ofruktsam, och hade inga barn.
31 Tedae Terah loh a capa Abram neh a capa Haran kah capa Lot khaw, a capa Abram yuu a langa Sarai khaw, a khuen tih Khalden kho Ur lamkah Kanaan khohmuen la caeh ham tun hlah uh dae Haran te a pha uh vaengah teah te kho vik a sak uh.
Så tog Tharah sin son Abram, och Lot sins sons Harans son, och sina sonahustru Sarai, sins sons Abrams hustru, och förde dem ifrån Ur utu Chaldeen, på det de skulle fara i Canaans land; och de kommo till Haran, och bodde der.
32 Terah kah a tue khohnin he kum yahnih neh kum nga lo. Terah khaw Haran ah duek.
Och Tharah vardt tuhundrade och fem år gammal, och blef död i Haran.
