< Ezekiel 23 >

1 BOEIPA ol te kai taengla ha pawk tih,
Och Herrans ord skedde till mig, och sade:
2 “Hlang capa aw, manu pakhat kah a canu huta panit om.
Du menniskobarn, det voro två qvinnor, ene moders döttrar.
3 Tedae a camoe lamloh pahoi cukhalh rhoi tih Egypt ah cukhalh rhoi. A rhangsuk te a duep rhoi tih a cuemnah sukbam te hnap a saii.
Dessa bedrefvo horeri uti Egypten, allt ifrå sin ungdom; der läto de handtera sin bröst, och i ungdomenom krama sina spenar.
4 A ming ah a ham te Oholah tih a mana te Oholibah ni. Ka taengah a om rhoi hatah canu capa a sak rhoi tih a ming ah Samaria Oholah neh Jerusalem Oholibah la om.
Den äldre het Ahala, och hennes syster Ahaliba; och jag tog dem till ägta, och de födde mig söner och döttrar; och Ahala het Samarien, och Ahaliba Jerusalem.
5 Oholah he kai hmanah cukhalh tih a lungnah khoyoei Assyria taengah pumben coeng.
Ahala bedrat horeri, då jag hade tagit henne, och var brinnande till sina bolar, nämliga till de Assyrier, som till henne kommo;
6 Rhalboei rhoek kah pueinak thim neh, ukkung tongpang naidoeh rhoek, amih marhang dongah aka ngol khaw marhang caem boeih ni.
Till herrar och Förstar, som med silke beklädde voro, och till alla unga lustiga karlar, till resenärar ( och vagnar );
7 Amih taengkah a cukhalhnah te amih Assyria koca kah hlangrhoei boeih taengah a paek uh tih amih kah mueirhol cungkuem neh aka pumben boeih taengah poeih uh.
Och bolade med alla dägeliga karlar i Assyrien, och orenade sig men allom deras afgudom, ehvar hon till någon upptänd vardt.
8 Egypt lamkah a cukhalhnah te toeng pawt tih a camoe pueng ah anih te a ih puei uh. Amih taengah ah a cuemnah sukbam te a saii tih a cukhalhnah te amah soah a hawk uh.
Dertill öfvergaf hon icke sitt horeri med dem uti Egypten, hvilke när henne legat hade ifrå hennes ungdom, och hennes bröst i hennes ungdom kramat, och stort horeri med henne bedrifvit hade.
9 Te dongah anih te a lungnah kut a pumben Assyria ca rhoek kut ah ka paek.
Då öfvergaf jag henne uti hennes bolars, Assurs barnas, hand, till hvilka hon i lust brinnandes var.
10 Amih loh a capa rhoek neh a canu kah a yah te a poelyoe uh. A khuen uh tih anih te cunghang neh a ngawn uh. Te dongah huta khuiah a ming om tih tholhphu te anih soah a suk uh.
De upptäckte hennes skam, och togo hennes söner och döttrar bort, men henne dråpo de med svärd; och ryktet kom ut, att denna qvinnan straffad var.
11 A mana Oholibah loh a hmuh vaengah a cuknah dongah poci ngai tih a cukhalhnah neh a maya kah pumyoihnah lakah nah.
Då nu hennes syster Ahaliba det såg, brann hon i lusta mycket värre än den andra, och bedref horeri mer än hennes syster;
12 Assyria hlang rhoek neh pueinak aka soep ukkung hmaiben, amih boeih tongpang naidoeh, marhang dongah aka ngol marhang caem kah rhalboei te a pumben.
Och var upptänd till Assurs barn, till herrar och Förstar, som till henne välklädde kommo, till resenärar ( och vagnar ), och till alla unga lustiga karlar.
13 Te dongah longpuei pakhat ah a boktlap la a poeih uh te ka hmuh.
Då såg jag, att de båda hade i lika måtto orenat sig.
14 Tedae a cukhalhnah te a koei tih hlang a hmuh te pangbueng dongah a vuel. Khalden, Khalden kah mueihlip tah pangcik neh a tarhit pah.
Dock dessa bedref sitt horeri mer; ty då hon såg målade män på väggene i röd färgo, de Chaldeers beläte.
15 A cinghen ah hailaem phaivaep neh a lu kah lupong khaw cawklawih. Amih boeilu boeih kah a mueimae he a pacaboeina khohmuen kah Khalden Babylon ca phek ni.
Begjordade om deras länder, och spetsota, brokota hattar på deras hufvud, och alle anseende voro såsom väldige män, efter den drägt, som Babels och de Chaldeers barn i deras land hade;
16 A mik dongah a mueimae dongah amih te a pumben a pumben tih Khalden kah amih taengah puencawn te a tueih.
Brann hon i lusta till dem, så snart hon dem varse vardt, och sände bådskap till dem in uti Chaldeen.
17 Te vaengah Babylon ca rhoek tah a taengkah a hlo thingkong dongla ha pawk tih anih te amih cukhalhnah neh a poeih uh. Amih loh a poeih daengah a hinglu te amih taeng lamloh a hoeng.
Då nu Babels barn till henne kommo, till att sofva när henne, vardt hon genom dem orenad uti sitt horeri, och vardt så orenad, att hon leddes vid dem.
18 A cukhalhnah a poelyoe tih a yah a hliphen. Ka hinglu loh a maya a moeng bangla anih taeng lamloh ka hinglu a hoeng.
Och då hennes horeri och skam så allstinges uppenbar var, leddes jag ock vid henne, lika som jag vid hennes syster var ledse vorden.
19 A camoe tue vaengah Egypt khohmuen ah a cukhalh thoelh ham nim te a cukhalhnah loh ping.
Men hon bedref sitt horeri, ju mer och mer, och tänkte uppå sins ungdoms tid, då hon sitt horeri bedreref uti Egypti land;
20 A taengcaeh rhoek hnukah pumben. Amih saa tah laak saa tih amih yangtui tah marhang yangtui pawn ni.
Och brann i lusta till sina bolar, hvilkas luste var lika som åsnars och hästars.
21 Na camoe kah khonuen rhamtat te na hue vaengah na camoe kah rhangsuk neh na sukbam Egypt ah na duep.
Och du bedref dina otukt, lika som i dinom ungdom, då de uti Egypten handterade din bröst, och dina spenar kramade vordo.
22 Te dongah Oholibah aw, ka Boeipa Yahovah loh he ni a. thui. Kai loh nang taengkah na lungnah te ka haeng coeng ne. Na hinglu lohamih te a moeng dae amih te a kaepvai lamloh nang taengla kang khuen ni.
Derföre, o Ahaliba, detta säger Herren Herren: Si, dina bolar, hvilka du leddes vid, skall jag uppväcka emot dig, och skall låta dem komma allt omkring dig.
23 Babylon ca rhoek neh Pekod Khalden boeih khaw, Shoa neh Koa, amih taengkah Assyria koca boeih, rhalboei naidoeh tongpang neh amih boeilu ukkung boeih khaw marhang dongah aka ngol la boeih a khue uh.
Nämliga Babels barn, och alla Chaldeer, med höfvitsmän, Förstar och herrar, och alla Assyrier med dem, dägeliga unga män, alla Förstar och herrar, riddare och ädlingar, och allahanda resenärer.
24 Nang taengah leng neh humhae cungpoel khaw, pilnam hlangping te photlinglen neh photlingca neh lumuek neh ha pawk uh vetih na kaepvai ah a khueh uh ni. Amih mikhmuh ah laitloeknah kang khueh vetih amih kah laitloeknah neh nang lai kan tloek ni.
Och de skola komma öfver dig med resigtyg, och med en stor hop folk, och skola belägga dig med spetsar, sköldar och hjelmar, allt omkring; dem vill jag befalla rätten, att de skola döma öfver dig, efter sin rätt.
25 Ka thatlainah he nang taengah kam paek vetih nang te kosi neh n'saii uh ni. Na hnarhong neh na hna te han hlap uh vetih na hmailong ah cunghang loh a cungku sak ni. Na capa neh na canu a khuen uh vetih na hmailong ah hmai loh a hlawp uh ni.
Jag skall låta mitt nit gå öfver dig, så att de skola handla obarmherteliga med dig; de skola skära dig näsa och öron af, och hvad qvart blifver, det skall falla genom svärd; de skola taga dina söner och döttrar bort, och uppbränna det qvart är i eld.
26 Nang te na himbai ham pit uh vetih na boeimang hnopai khaw han loh uh ni.
De skola draga dig din kläder utaf, och borttaga din prydning.
27 Te vaengah nang lamkah na khonuen rhamtat neh Egypt khohmuen lamkah na thurha te ka kangkuen sak ni. Te daengah ni amih soah mik na huel pawt vetih Egypt khaw koep na poek pawt eh.
Alltså skall jag göra en ända uppå dine otukt, och ditt horeri med Egypti land, att du icke mer skall upphäfva din ögon efter dem, och icke mer tänka uppå Egypten.
28 Te dongah ka Boeipa Yahovah loh he ni a. thui. Kai loh nang te rhoek kut ah kan tloeng coeng ne. Te rhoek kut te na hmuhuet tih na hinglu loh amih te a moeng dae ta.
Ty så säger Herren Herren: Si, jag skall öfverantvarda dig dem i händer, hvilkas fiende du äst, och på hvilka du hafver släckt din lusta.
29 Hmuhuetnah neh nang te n'saii uh vetih na thaphu boeih han loh uh ni. Nang te pumtling neh yangyal la n'hnoo uh vetih na yah neh pumyoihnah, na khonuen rhamtat neh na cukhalhnah a hliphen ni.
De skola hafva sig med dig såsom fiender, och taga bort allt det du hafver sammandragit, och låta dig nakota och blotta, att din skam skall upptäckt varda, samt med dine otukt och horeri.
30 Namtom hnukah na cukhalh tih amih kah mueirhol neh na poeih uh dongah ni te rhoek te nang soah a saii.
Detta skall dig ske för ditt horeris skull, som du med Hedningomen bedrifvit hafver, och orenat dig på deras afgudom.
31 Na maya kah longpuei ah na pongpa dongah a boengloeng te nang kut ah kam paek ni.
Du hafver gångit på dine systers väg; derföre gifver jag dig ock hennes kalk uti dina hand.
32 Ka Boeipa Yahovah loh he ni a. thui. Na maya boengloeng te ki na ok vaengah nueihcil la om mungkung vetih tamdaengnah te muep eal ni.
Detta säger Herren Herren: Du måste dricka dine systers kalk, så djup och så vid som han är; du skall varda till så stort spott och hån, att det skall vara olideligit.
33 Rhuihahnah neh kothae, na maya Samaria kah imsuep boengloeng neh khopong boengloeng na hah bitni.
Du måste dig drucken dricka af den starka drycken och jämren; ty dine systers Samarie kalk är en jämmers och sorgekalk.
34 Te te na ok tih na caep phoeiah a paikaek te na cilh vetih na rhangsuk na phuet ni. Ka Boeipa Yahovah kamah loh olphong ka thui coeng.
Den samma måste du slätt utdricka, och slå honom i stycker sönder, och sönderrifva din bröst; ty jag hafver det sagt, säger Herren Herren.
35 Te dongah ka Boeipa Yahovah loh he ni a. thui. Kai nan hnilh tih na nam la kai nan rhoe dongah namah loh namah kah khonuen rhamtat neh na cukhalhnah te khaw phuei laeh,” a ti.
Derföre säger Herren Herren alltså: Derföre, att du hafver förgätit mig, och kastat mig bakom din rygg, så bär ock nu dina otukt och ditt horeri.
36 Te phoeiah BOEIPA loh kai taengah, “Hlang capa aw, Oholah neh Oholibah te lai na tloek tih amih rhoi kah tueilaehkoi te amih rhoi taengah na thui aya?
Och Herren sade till mig: Du menniskobarn, vill du icke straffa Ahala och Ahaliba, och hålla dem före deras styggelse;
37 Samphaih uh tih a kut ah thii kap. A mueirhol neh samphaih uh tih kai ham a sak a ca rhoek pataeng amih taengah toihthing bangla a cum uh.
Huru de hafva bedrifvit horeri, och utgjutit blod, och bedrifvit horeri med afgudom? Dertill uppbrände de sin barn, som de mig födt hade, dem till offer.
38 Kai taengah a saii rhoi he khaw te khohnin ah ka rhokso ni a. poeih rhoi tih ka Sabbath ni a. poeih rhoi.
Derutöfver hafva de gjort mig detta: De orenade min helgedom på den tiden, och ohelgade mina Sabbather.
39 Te vaengah a ca rhoek te a mueirhol ham a ngawn uh tih te khohnin ah ka rhokso te poeih ham a kun thil uh. Te dongah ka im khui ah a saii uh tangkhuet he.
Ty då de slagtade af gudomen sin barn, gingo de på samma dagen in uti min helgedom, till att ohelga honom: si, sådant hafva de begått uti mino huse.
40 Amih taengah puencawn la a tueih tih khohla bangsang lamloh aka pawk hlang ham pataeng khaw a tueih thiluh. Ha pawk uh vaengah tuihlu lamtah na mik duum ne. Te phoeiah cangen te oi ne.
De hafva ock sändt båd efter män som utu fjerran land komma skulle; och si, när de kommo, badade du dig, och färgade dig, och prydde dig med smide, dem till äro;
41 Khuehtawn thingkong dongah na ngol tih a mikhmuh ah caboei a phaih. Kai kah bo-ul neh ka situi tah amah dongah na khueh van.
Och satt på ena sköna säng, för hvilko stod ett bord tillredt; der rökte du uppå, och offrade min oljo deruppå.
42 A kaepvai hlangping kah thayoeituipan ol neh bitun tongpa khuikah hlang khaw, khosoek lamkah yumii, yumii khaw hang khuen. Te vaengah a kut dongkah khungpak neh a lu dongah boeimang rhuisam a khuem uh.
Der var ett stort glädjerop; och mannomen, som vida vägna ifrå mycket folk och af öknene komne voro, gåfvo de smide uppå deras armar, och sköna kransar på deras hufvud.
43 Te vaengah, 'Samphaihnah neh rhuem coeng tih anih ham tah a cukhalhnah dongah cukhalh la cukhalh laeh saeh,’ ka ti.
Men jag tänkte: Hon är van med hor af ålder; hon kan intet återvända af boleri.
44 Pumyoi nu taengah aka kun bangla anih te a paan uh. Te dongah khonuen rhamtat nu Oholah taeng neh Oholibah taengla pawk uh tangkhuet.
Ty man går till henne in, lika som man till ena sköko ingår; rätt så går man till Ahala och Ahaliba, de otuktiga qvinnor, in.
45 Tedae amih hlang dueng loh amih te samphaih laitloeknah neh thii hawk kah laitloeknah dongah lai a tloek uh ni. Amih te samphaih uh tih a kut ah thii kap.
Derföre skola de män, som rätten fullfölja, straffa dem, lika som man horkonor och blodsutgjuterskor straffa skall; ty de äro horkonor, och deras händer äro fulla med blod.
46 Ka Boeipa Yahovah loh he ni a. thui. Amih te hlangping paan sak lamtah amih te ngaihuetnah neh maeh la pae.
Alltså säger Herren Herren: För upp öfver dem en stor hop, och gif dem till sköfvels och rof;
47 Amih te hlangping loh lungto neh dae saeh lamtah amih te a cunghang neh hum saeh. A ca tongpa rhoek neh a ca huta rhoek te a ngawn pah vetih a im te hmai neh a hoeh uh ni.
Att de måga stena dem, och stinga dem igenom med sin svärd, och dräpa deras söner och döttrar, och bränna deras hus upp med eld.
48 Tedae khohmuen kah na khonuen rhamtat te ka paa sak daengah ni huta boeih te thuituen uh vetih nangmih kah khonuen rhamtat bangla a saii uh pawt eh.
Alltså skall jag göra en ända på otuktena i landena, så att alla qvinnor skola se dervid, och icke göra efter slika otukt.
49 Nangmih kah khonuen rhamtat te namamih soah han tloeng vetih na mueirhol tholhnah khaw na phueih ni. Te vaengah ka Boeipa Yahovah kamah he nan ming uh bitni.
Och man skall lägga edra otukt uppå eder, och I skolen bära edra afgudars synder, på det I skolen förnimma, att jag är Herren Herren.

< Ezekiel 23 >