< Saam 57 >

1 Katoeng kruek kami hanah. Anih ih bungmu to paro hmah. Saul khae hoi thlungkhaw thungah cawnh nathuem ih. David ih miktam. Aw Sithaw, ka nuiah palungnathaih tawn raeh, ka nuiah palungnathaih tawn raeh! Hae raihaihnawk laem ai karoek to, ka hinghaih nang khaeah ni abuep; ue, na pakhrae tahlip ah ka buep han.
Til Sangmesteren. Al-tasjhet. Af David. En Miktam, da han flygtede ind i Hulen for Saul.
2 Kai han hmuennawk boih sahkung Sithaw, Kasang koek Sithaw khaeah ka hang han.
Vær mig naadig, Gud, vær mig naadig, thi hos dig har min Sjæl søgt Ly; i dine Vingers Skygge søger jeg Ly, til Ulykken er drevet over.
3 Anih mah van hoiah patoeh ueloe, kai caak han koeh kami mah kasaethuihaih thung hoiah na pahlong tih. Sithaw mah a palungnathaih hoi a loktang lok to patoeh tih. (Selah)
Gud, den Højeste, paakalder jeg, den Gud, der gør vel imod mig;
4 Ka hinghaih loe kaipui salakah oh; kai loe hmawsaeng kaminawk salakah kang song, nihcae ih haa loe tayae hoi palaa baktiah oh, palainawk loe kanoe parai sumsen baktiah oh.
han sender mig Hjælp fra Himlen og frelser min Sjæl fra dem, som vil mig til Livs. Gud sender sin Naade og Trofasthed.
5 Aw Sithaw, nang loe, vannawk ranui khoek to lensawk nasoe; na lensawkhaih loe long boenghaih khoek to om nasoe.
Jeg maa ligge midt iblandt Løver, bo mellem Folk, der spyr Ild, hvis Tænder er Spyd og Pile, hvis Tunge er hvas som et Sværd.
6 Nihcae loe ka caehhaih loklam ah palok to payang o, ka hinghaih thazok sut boeh; nihcae loe ka hmaa ah tangqom takaeh o moe, angmacae ih tangqom thungah a krak o. (Selah)
Løft dig, o Gud, over Himlen, din Herlighed være over al Jorden!
7 Aw Sithaw, ka palungthin loe cak, ka palungthin loe cak rap; laa to ka sak han, pakoehhaih laa to ka sak han.
Et Net har de udspændt for mine Skridt, deres egen Fod skal hildes deri; en Grav har de gravet foran mig, selv skal de falde deri. (Sela)
8 Ka hinghaih, angthawk ah! Katoeng hoi tamoinawk, angthawk oh! Kai doeh kang thawk palang han.
Mit Hjerte er trøstigt, Gud, mit Hjerte er trøstigt; jeg vil synge og lovprise dig,
9 Aw Angraeng, kaminawk salakah, nang kang pakoeh han; prae kaminawk salakah doeh nang khaeah laa ka sak han.
vaagn op, min Ære! Harpe og Citer vaagn op, jeg vil vække Morgenrøden.
10 Tipongah tih nahaeloe nam lunghaih loe vannawk khoek to len moe, na loktang lok loe tamainawk khoek to phak boeh.
Jeg vil takke dig, Herre, blandt Folkeslag, prise dig blandt Folkefærd;
11 Aw Sithaw, nang loe, vannawk ranui khoek to lensawk nasoe; na lensawkhaih loe long boenghaih khoek to om nasoe.
thi din Miskundhed naar til Himlen, din Sandhed til Skyerne. Løft dig, o Gud, over Himlen, din Herlighed være over al Jorden!

< Saam 57 >