Saam 55
1 Katoeng kruek zaehoikung hanah. Neginoth ah sak han koi, David ih masakil. Aw Sithaw, lawk ka thuihaih hae tahngai ah; tahmen kang hnikhaih hoi angqoi taak hmah.
En undervisning Davids, till att föresjunga på strängaspel. Gud, hör mina bön, och fördölj dig icke för mitt bedjande.
2 Na tahngai pae ah loe pathim ah: poek anghmang sut moe,
Akta uppå mig, och hör mig, huru jämmerliga jag klagar och gråter;
3 ka misa ih lok hoi kasae kaminawk ih pacaekthlaekhaih pongah, ka hang khing boeh; nihcae loe a sakpazae o haih to ka nuiah amtik o, kai palung ang phui o thuih moe, ang hnukma o.
Att fienden så ropar, och den ogudaktige tränger; ty de vilja komma mig på skada, och äro mig svårliga vrede.
4 Ka palung loe athung ah patangkhang; duek zithaih mah ang kraeng khoep boeh.
Mitt hjerta ängslas i mitt lif, och dödsens fruktan är fallen uppå mig.
5 Ka nuiah zithaih hoi tasoehhaih to phak moe, kai loe zithaih mah muek khoep boeh.
Fruktan och bäfvande är mig uppåkommet, och grufvelse hafver öfverfallit mig.
6 To naah, Aw pahuu baktiah pakhraeh ka tawnh soe nahaeloe, kangthla ah ka zawk moe, amding rue ah ka oh han boeh!
Jag sade: O! hade jag vingar såsom dufvor, att jag måtte flyga, och någorstäds blifva;
7 Khenah, kangthla ah kam het moe, praezaek ah ka oh ving han. (Selah)
Si, så ville jag draga mig långt bort, och blifva i öknene. (Sela)
8 Takhi pui hoi takhi sae to loih hanah, karangah ka cawnh han, tiah ka thuih.
Jag ville skynda mig, att jag måtte undkomma för storm och oväder.
9 Aw Angraeng, nihcae amrosak hanah, lok to anghmangsak ah; vangpui thungah lokpunghaih hoi angzoehhaih to ka hnuk boeh.
Gör, Herre, deras tungor oens, och låt dem förgås; ty jag ser orätt och trätor i stadenom.
10 Nihcae loe aqum athun sipae taengah caeh o; athung ah loe kahoih ai hmuen sakhaih hoi qahhaih to oh.
Sådant går dag och natt allt omkring, innan hans murar; möda och arbete är derinne.
11 Kasae sakhaih vangpui thungah oh o, lampuinawk ah kaom pacaekthlaekhaih hoi alinghaih loe boeng thai ai boeh.
Orätten regerar derinne; lögn och bedrägeri vänder intet igen uppå hans gator.
12 Kai pahnui thuih kami loe kai ih misa na ai ni, kai ih misa ah om cadoeh ka pauep thai tih; angmah hoi angmah amkoeh moe, kai hnuma kami doeh kai ih misa na ai ni, kai ih misa ah om nahaeloe, anih to ka yae ving han:
Om min fiende skämde mig, ville jag det lida; och om min hatare trugade mig, ville jag gömma mig bort för honom.
13 to kami loe, kai hoi kanghmong, kam pui, ampui kangzong ah kaom, nang ni.
Men du äst min stallbroder, min skaffare, och min kände vän.
14 Kaicae loe kahoih lok to ka thuih o moe, kaminawk hoi nawnto Sithaw im ah ka caeh o.
Vi, som vänliga omginges inbördes med hvarannan, vi vandrade i Guds hus tillhopa.
15 Sethaih loe nihcae ohhaih ahmuen, nihcae salakah oh pongah, nihcae to duekhaih mah naeh nasoe loe, hell thungah kahingah caeh o nasoe. (Sheol h7585)
Döden öfverfalle dem, och fare sig lefvande uti helvetet; ty all skalkhet är uti deras hop. (Sheol h7585)
16 Toe kai loe, Sithaw to ka kawk han; Angraeng mah na pahlong tih.
Men jag vill ropa till Gud, och Herren skall hjelpa mig.
17 Duembang, akhawnbang hoi athun ah, lawkthuihaih hoiah ka hangh; to naah anih mah ka lok na thaih pae tih.
Om afton, morgon och middag vill jag klaga och gråta; så skall han höra mina röst.
18 Kai tuh kami loe pop o parai pognah, kai ang tuk o naah, anih mah monghaih hoiah ka hinghaih ang pahlong.
Han förlöser mina själ ifrå dem som vilja till verka med mig, och skaffar henne ro; ty de äro många emot mig.
19 Canghnii hoiah kaom poe Sithaw mah thaih naah, nihcae to pacaekthlaek tih. (Selah) Nihcae loe amkhraihaih om ai pongah, Sithaw zii o ai.
Gud skall hörat, och späka dem, den alltid blifver. (Sela) Ty de vända sig icke, och frukta Gud intet;
20 To baktih kami loe a thuih ih lok baktiah om ai, angmah hoi angdaeh ampui to misa ah suek.
Ty de lägga sina händer uppå hans fridsamma, och ohelga hans förbund.
21 Pakha hoi tacawt a thuih ih loknawk loe samdai baktiah amnae, toe palung thungah loe misatuk han ih khue ni a poek; a lok loe moithawk pongah naem kue, toe nihcae loe sumsen hoi kami hum hanah oh o coek.
Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.
22 Nangmah ih hmuenzit to Angraeng khaeah amtii ah, anih mah na bomh tih; katoeng kami loe natuek naah doeh amtimsak mak ai.
Kasta dina omsorg uppå Herran, han skall försörja dig; och skall icke låta den rättfärdiga i oro blifva till evig tid.
23 Toe Aw Sithaw, nang mah nihcae to tangqom thungah pakhrah tih; athii anghae kami hoi aling thaih kaminawk loe, a hing o haih ahap mataeng doeh hing o mak ai; toe kai loe, nang khaeah ni ka buep han.
Men Gud, du skall nederstörta dem uti den djupa kulona; de blodgiruge och falske skola icke komma till sin halfva ålder; men jag hoppas uppå dig.
