< Saam 34 >

1 David loe Abimelek hmaa ah kamthu angsak moe, anih mah haek ving pacoeng ah tarik ih David ih Saam laa. Angraeng loe tahamhoihaih ka paek poe han: anih pakoehhaih loe ka pahni hoi palai ah om poe tih.
Av David, här han ställde sig vansinnig inför Abimelek, och denne drev honom ifrån sig, och han gick sin väg. Jag vill lova HERREN alltid; hans pris skall ständigt vara i min mun.
2 Ka hinghaih mah Angraeng to amoek haih tih: poeknaem kaminawk mah thaih o nasoe loe, anghoe o nasoe.
Min själ skall berömma sig av HERREN; de ödmjuka skola höra det och glädja sig.
3 Angraeng to na pakoeh o haih ah, anih ih ahmin nawnto pakoeh o si.
Loven med mig HERREN, låtom oss med varandra upphöja hans namn.
4 Angraeng khaeah ka hnik naah, anih mah ang pathim; ka zithaihnawk boih thung hoiah ang pahlong.
Jag sökte HERREN, och han svarade mig, och ur all min förskräckelse räddade han mig.
5 Anih khen kaminawk loe aanghaih to hnuk o: nihcae mikhmai ah azathaih om ai.
De som skåda upp till honom stråla av fröjd, och deras ansikten behöva icke rodna av blygsel.
6 Angraeng mah amtang kami kawkhaih lok to thaih pae moe, raihaihnawk boih thung hoiah anih to pahlong.
Här är en betryckt som ropade, och HERREN hörde honom och frälste honom ur all hans nöd.
7 Anih zithaih tawn kaminawk loe Angraeng ih vankaminawk mah takui khoep moe, nihcae to pahlong.
HERRENS ängel slår sitt läger omkring dem som frukta honom, och han befriar dem.
8 Angraeng hoihhaih to pataeng oh loe, khen o tanoek ah: anih khae amha kami loe tahamhoih.
Smaken och sen att HERREN är god; säll är den som tager sin tillflykt till honom.
9 Nangcae anih ih kaciim kaminawk, Angraeng to zii oh: anih zii kami loe amtanghaih om mak ai.
Frukten HERREN, I hans helige; ty de som frukta honom lida ingen brist.
10 Saning nawk kaipuinawk loe thazai o sut moe, zok amthlam o; toe Angraeng pakrong kaminawk loe kahoih hmuen angaihaih om mak ai.
Unga lejon lida nöd och hungra, men de som söka HERREN hava icke brist på något gott.
11 Nangcae nawktanawk, angzo oh, ka lok hae tahngai oh: Angraeng zithaih loklam kang patuk o han.
Kommen, barn, hören mig; jag skall lära eder HERRENS fruktan.
12 Kahoih hmuen to hnuk moe, hinglung sawk na koeh maw?
Är du en man som älskar livet och önskar att se goda dagar?
13 Loksae thuih han ai ah, na palai to angsumh loe, lok amlai han ai ah, na pahni to angsum ah.
Avhåll då din tunga från det som är ont och dina läppar från att tala svek.
14 Kasae hmuen to caeh taak ah loe, kahoih hmuen to sah ah; angdaehhaih to pakrongh loe patom ah.
Vänd dig bort ifrån det som är ont, och gör vad gott är, sök friden och trakta därefter.
15 Angraeng ih mik loe katoeng kaminawk nuiah oh moe, nihcae hanghaih lok to tahngaih pae.
HERRENS ögon äro vända till de rättfärdiga och hans öron till deras rop.
16 Sethaih sah kaminawk loe a oh o haih long hoiah pahnet ving han khoek to tamit bit hanah, Angraeng mah mikhmai angqoi taak.
Men HERRENS ansikte är emot dem som göra det onda, han vill utrota deras åminnelse från jorden.
17 Katoeng kaminawk loe hangh o naah, Angraeng mah thaih pae moe, nihcae to raihaihnawk boih thung hoiah pahlong.
När de rättfärdiga ropa, då hör HERREN och räddar dem ur all deras nöd.
18 Angraeng loe poek amro kaminawk khaeah anghnaih moe, dawnpakhuemhaih palungthin tawn kaminawk to pahlong.
HERREN är nära dem som hava ett förkrossat hjärta och frälsar dem som hava en bedrövad ande.
19 Katoeng kami loe raihaih paroeai tong langlacadoeh, to baktih hmuennawk boih thung hoiah Angraeng mah anih to pahlong.
Den rättfärdige måste lida mycket, men HERREN räddar honom ur allt.
20 Anih ih ahuhnawk to pakuem pae boih pongah, maeto doeh angkhaek ai.
Han bevarar alla hans ben; icke ett enda av dem skall sönderslås.
21 Toe sethaih sah kami mah kahoih ai kami to hum ueloe, katoeng kami hnuma kaminawk loe lokcaekhaih tong o tih.
Den ogudaktige skall dödas av olyckan, och de som hata den rättfärdige skola stå med skuld.
22 Angraeng mah a tamnanawk to pahlong: angmah khaeah abuep kaminawk loe lokcaekhaih hnu o mak ai.
Men sina tjänares själar förlossar HERREN, och ingen skall stå med skuld, som tager sin tillflykt till honom.

< Saam 34 >