Saam 115
1 Kaicae khaeah na ai, Aw Angraeng, kaicae khaeah na ai, na palungnathaih hoi na loktang lok pongah, na hmin lensawkhaih to om nasoe.
Icke oss, Herre, icke oss, utan dino Namne, gif ärona, för dina nåde och sannings skull.
2 Tipongah Sithaw panoek ai kaminawk mah, Nihcae ih Sithaw loe naa ah maw oh tiah thuih o loe?
Hvi skulle Hedningarna säga: Hvar är nu deras Gud?
3 Aicae ih Sithaw loe van ah oh; anih loe a koeh baktiah hmuennawk to sak.
Men vår Gud är i himmelen; han kan göra hvad han vill.
4 Nihcae ih krang loe kami ban hoiah sak ih sumkanglung hoi sui ah ni oh.
Men deras afgudar äro silfver och guld, med menniskors händer gjorde.
5 Nihcae loe pakha tawnh o, toe lok apae o thai ai; mik a tawnh o, toe hnu o thai ai;
De hafva mun, och tala intet; de hafva ögon, och se intet.
6 naa a tawnh o, toe thaih o thai ai, hnah doeh a tawnh o, toe ahmui thaih o thai ai;
De hafva öron, och höra intet; de hafva näso, och lukta intet.
7 ban a tawnh o, toe sui o thai ai; khok a tawnh o, toe caeh o thai ai; taaw hoiah lokthui o thai ai.
De hafva händer, och taga intet; fötter hafva de, och gå intet; och tala intet genom deras hals.
8 Krang sah kaminawk loe krang hoiah anghmong o, krang oephaih tawn kaminawk doeh krang baktiah ni oh o.
De som sådana göra, äro likaså, alle de som hoppas uppå dem.
9 Aw Israel imthung takoh, Angraeng to oep ah; anih loe nangcae bomkung hoi angvaenghaih ah oh.
Men Israel hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
10 Aaron imthung takoh, Angraeng to oep oh, anih loe nihcae bomkung hoi abuephaih ah oh.
Aarons hus hoppes uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
11 Anih zii kaminawk, Angraeng to oep oh; anih loe nihcae bomkung hoi abuephaih ah oh.
De der Herran frukta, hoppes ock uppå Herran; han är deras hjelp och sköld.
12 Angraeng mah aicae pahnet mak ai; aicae hanah angmah ih tahamhoihaih to paek tih: Israel imthung takoh to tahamhoihaih paek ueloe, Aaron imthung takoh doeh tahamhoihhaih paek tih.
Herren tänker uppå oss, och välsignar oss; han välsignar Israels hus, han välsignar Aarons hus.
13 Kathoeng doeh kalen doeh, Angraeng zii kaminawk loe anih mah tahamhoihaih to paek tih.
Han välsignar dem som frukta Herran, både små och stora.
14 Angraeng mah nangmah hoi na caanawk to pungsak aep nasoe.
Herren välsigne eder, ju mer och mer, eder och edor barn.
15 Van hoi long sahkung Angraeng mah tahamhoihhaih paek nasoe.
I ären Herrans välsignade, den himmel och jord gjort hafver.
16 Van hoi vannawk loe Angraeng ih ni; toe long loe kaminawk khaeah a paek boeh.
Himmelen allt omkring är Herrans; men jordena hafver han gifvit menniskors barnom.
17 Angqai krang ahmuen ah caeh tathuk, kadueh kaminawk loe Angraeng to saphaw o vai ai.
De döde kunna dig, Herre, intet lofva; ej heller de som nederfara i det stilla;
18 Toe kaicae loe vaihi hoi dungzan khoek to Angraeng tahamhoihaih ka paek o han. Angraeng to saphaw oh.
Utan vi lofve Herran, ifrå nu och i evighet. Halleluja.
