Saam 105
1 Angraeng khaeah anghoehaih lok to thui ah; anih ih ahmin to kawk oh; a sak ih hmuennawk to kaminawk khaeah amtuengsak oh.
Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
2 Angmah khaeah laasah oh loe, angmah khaeah saam laa to sah oh; a sak ih dawnrai hmuennawk to thui oh.
Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
3 Anih ih ciimcai ahmin to lensawkhaih hoiah amoek o haih ah; Angraeng pakrong kaminawk ih palungthin loe anghoe nasoe.
Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
4 Angraeng hoi a thacakhaih to pakrong oh; a mikhmai to pakrong oh!
Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
5 A sak ih dawnrai, anghmang thok hmuennawk, angmah ih pakha hoi tacawt lokcaekhaihnawk to pakuem oh,
Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
6 a tamna Abraham ih caanawk, a qoih ih Jakob ih caanawk to panoek oh!
I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7 Anih loe aicae Angraeng Sithaw ah oh; a lokcaekhaih loe long nui boih ah oh.
Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8 Anih loe angmah sak ih lokmaihaih to dungzan khoek to panoek poe, a thuih ih lok to adung sangto khoek to panoek,
Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9 anih loe Abraham hoi a sak ih lokmaihaih, Isaak khaeah sak ih lokkamhaih to panoek poe;
på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10 to lokmaihaih to Jakob khaeah a caksak moe, Israel khaeah dungzan lokmaihaih ah a suek:
Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11 Kanaan prae to kang paek han, nangmah ih taham ah kaom qawk baktiah na toep tih, tiah a naa.
han sade: »Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott.»
12 Nihcae loe kami tamsi o, ue, paroeai tamsi kaminawk loe prae thungah angvin ah oh o.
Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13 Nihcae mah acaeng maeto hoi maeto khaeah caeh o moe, prae maeto hoi kalah kaminawk khaeah a caeh o naah,
Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14 mi doeh kasae hmuen to sahsak ai; ue, nihcae pongah siangpahrangnawk to a thuitaek,
Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15 situi ka bawh ih kami to sui o hmah; kai ih tahmaanawk to nganbawh kana paek o hmah, tiah a naa.
»Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont.»
16 Anih mah prae thungah khokhahaih to phaksak; caaknaek boih amrosak.
Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
17 Nihcae hmaa ah kami maeto, tamna ah zawh o ih, Joseph to patoeh.
då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
18 Anih ih khok to thlongthuk pae o moe, sumboeng hoiah pacaekthlaek o;
Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
19 a thuih ih lok acung ai karoek to, Angraeng ih lok mah anih to tanoek.
till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
20 Siangpahrang mah kami to patoeh moe, loisak; kaminawk ukkung mah doeh anih to loisak.
Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
21 Anih to a imthung ah angraeng ah suek, a tawnh ih hmuennawk boih ukkung ah a suek,
Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
22 Anih mah angraeng capanawk to a koeh baktiah patuk, to tiah anih loe kacoehtanawk palunghahaih patuk hanah oh.
han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
23 Israel doeh Izip prae thungah angzoh; Jakob loe Ham prae thungah oh.
Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
24 Angraeng mah angmah ih kaminawk to pungsak moe, nihcae ih misanawk pongah tha a caksak kue.
Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
25 Anih ih kaminawk hnukma moe, a tamnanawk kasae sak pacaeng hanah, nihcae ih palungthin to a paqoi pae.
de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
26 A tamna Mosi hoi a qoih ih Aaron to patoeh.
Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
27 Nihnik mah nihcae khaeah Angraeng ih angmathaih to sak pae hoi, anghmang thok hmuennawk to Ham prae ah a sak pae hoi.
De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
28 Vinghaih to patoeh pae moe, prae to khovingsak; to tiah nihcae mah anih ih lok to aek o ai.
Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
29 Nihcae ih tuinawk to athii ah angcoengsak moe, tanganawk to dueksak.
Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
30 Nihcae ih prae thungah ukongnawk to a pungsak, angmacae siangpahrang iihhaih ahmuen khoek to ohsak.
Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
31 Lok a thuih moe, taksaenawk to a pungsak, prae thung boih ah alungh to koi.
Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
32 Anih mah khotui zuengah qaetui to paek moe, a prae thungah hmai kangqong to phaksak.
Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
33 Misurkung hoi thaiduetkungnawk to amrosak king moe, prae thung ih thingnawk to amtimsak boih.
Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
34 Anih mah lokthuih let naah, pakhuhnawk to angzoh o, kroeklaek ai langkawknawk to angzoh o,
Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
35 angmacae prae thung ih kahing aanqamnawk to caak pae o king moe, long ah kamprawk thingthai qumponawk doeh caak pae o boih.
De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
36 Angmacae prae thungah kami ih athaih tangsuek ah kaom a calunawk to a hum pae boih.
Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
37 Anih mah nihcae han sui hoi sumkanglung to phawsak; angmah ih acaengnawk thungah thacak ai kami maeto doeh om ai.
Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
38 Izip kaminawk mah nihcae to zit pongah, nihcae amlaem o naah prae boih anghoe o.
Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39 Nihcae khuk hanah tamai to amzamsak, aqum ah aanghaih paek hanah hmai to a paek.
Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
40 Kaminawk mah hnik o naah, kuikoem to a paek, van ih takaw hoiah nihcae to zok amhahsak.
De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
41 Anih mah thlung to paongh moe, tui to tacawt; tui loe prae karoem ah vapui baktiah longh.
Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
42 Anih loe a tamna Abraham khaeah paek ih, kaciim a lokkamhaih to panoek poe.
Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
43 Anih mah angmah ih kaminawk to anghoehaih hoiah caeh haih, a qoih ih kaminawk to anghoehaih hoiah a zaeh,
Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
44 Sithaw panoek ai kaminawk ih prae to nihcae hanah a paek; minawk mah sak tangcae ih prae to nihcae mah qawk ah toep o,
Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45 nihcae mah anih ih kaalok to pakuem o moe, a paek ih loknawk to pazui o thai hanah, to tiah a sak pae. Angraeng to saphaw oh!
för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!
