Palungha Lok 22
1 Angraenghaih pongah loe ahmin hoihhaih to qoih han hoih kue; sui hoi sumkanglung pongah doeh amlunghaih to koeh kue han oh.
Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.
2 Long angraeng hoi kamtang anghmonghaih loe hae tiah oh: nihnik loe Sithaw mah ni sak hmaek.
Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
3 Khopoek thaih kami loe raihaih to hnukcoek pongah ayae ving; toe poekhaih tidoeh tawn ai kami loe caeh moe, raihaih to tongh.
Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
4 Minawk tlim ah khosakhaih hoi Angraeng zithaih mah angraenghaih, pakoehhaih hoi hinghaih to tacawtsak.
Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.
5 Poek angkawn kami caehhaih loklam loe soekhring hoi thaang hoiah koi; toe a hinghaih angvaeng kami mah loe ahmuen kangthla ah amhoe taak ving.
Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.
6 Nawkta mah pazui han ih loklam to patuk ah; to naah ni a qoeng tahang naah, to loklam hoiah amkhraeng mak ai.
Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
7 Angraeng kami mah kamtang kami to uk, hmuenmae coi kami loe coisakkung ih tamna ah oh.
Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
8 Sethaih amu haeh kami loe sethaih to aat tih; anih palungphuihaih quiboeng loe amro tih.
Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.
9 Kami tahmenhaih mik to tawnh moe, amtang kami han paek koehhaih palungthin hoiah paek kami loe tahamhoih tih.
Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.
10 Minawk khet patoek kami to haek oh, lok angaekhaih to amding tih; angzoehhaih hoi kasae thuihaih doeh boeng tih.
Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
11 Poektoeng kami loe, tahmenhaih hoiah lokthuih pongah, siangpahrang loe anih ih ampui ah om tih.
Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.
12 Angraeng ih mik mah loe palunghahaih lok to pakaa moe, zaehaih sak koeh kami ih loknawk loe tiah doeh sah pae ai.
HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
13 Thasae kami loe tasa bangah kaipui oh! Minawk mah na hum tih, tiah thuih.
Den late säger: "Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt."
14 Sava laep ah zaehaih sah nongpata ih pakha loe kathuk tangqom ah oh; Angraeng mah panuet ih kami loe to tangqom thungah krah tih.
En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.
15 Nawkta ih palung loe amthuhaih mah zaeng; toe thuitaekhaih cung mah to amthuhaih to kangthla ah haek ving tih.
Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.
16 Angraeng thai hanah amtang kaminawk to pacaekthlaek moe, angraeng kami hanah tamquta hoiah tangqum paek kami loe amtang tih.
Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----
17 Naa to patueng ah loe palungha kami ih loknawk to tahngai ah; ka palunghahaih hae na palung thungah khrum ah.
Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.
18 Palung thungah na khrum nahaeloe anghoehaih ah om tih; na pahni ah doeh suem ah.
Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.
19 Angraeng ah nam ha thai hanah, vaihniah kang patuk boeh.
För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
20 Kahoih koek poekhaih hoi palunghahaih loknawk to kang tarik pae boeh,
Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,
21 loktang lok to na panoek thaih moe, nang khae patoeh ih kaminawk khaeah, loktang lok na thuih pae let thai hanah, kang pat boeh na ai maw?
för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.
22 Amtang pongah kamtang ih hmuen to lomh pae o hmah; patangkhang kami to lokcaekhaih ahmuen ah pacaekthlaek o hmah.
Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.
23 Angraeng mah nihcae kawng to thui ueloe, nihcae hinghaih paro kami to amrosak toeng tih.
Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
24 Poek amthueng kami to ampui ah sah hmah; palungphui thaih kami hoi nawnto caeh hmah;
Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
25 anih ih kuu na la moeng ueloe, na hinghaih to thaang pongah aman moeng tih.
på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.
26 Minawk ih laiba pathok pae hanah lokmaihaih sah hmah, to tih ai boeh loe lokkamhaih to sah hmah.
Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.
27 Laiba pathok hanah phoisa na tawn ai nahaeloe, na iihkhun to na paek han maw?
Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
28 Nam panawk mah quenh tangcae ih prae angzithaih ramri to pathui hmah.
Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.
29 Kahoih ah toksah kami to na hnuk maw? To kami loe kami rumram ih toksah mak ai, siangpahrang ih tok ni sah tih.
Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.
