Mikah 6

1 Angraeng mah thuih ih lok hae tahngai ah; Angthawk ah loe, maenawk hma ah nangmah kawng to thui ah; na lok to maenawk mah thaih o nasoe.

Hören vad HERREN säger: Stå upp och utför din sak inför bergen, och låt höjderna höra din röst.

2 Long ah kacak ohhaih ahmuen katawn, Aw maenawk, Angraeng laisaephaih to tahngai oh; Angraeng loe angmah ih kaminawk nuiah laisaep moe, Israel hoi lok angaekhaih to om tih.

Ja, hören HERRENS sak, I berg och I fasta klippor, jordens grundvalar! Ty HERREN har sak mot sitt folk, och med Israel vill han gå till rätta.

3 Kai ih kaminawk, nangcae nuiah ka sak pazaehaih oh maw? Hmuenzit tih maw kang phawh o sak? Ka sethaih to na thui oh.

Mitt folk, vad har jag gjort mot dig, och varmed har jag betungat dig? Svara mig!

4 Nangcae to Izip prae thung hoiah kang zaeh moe, tamna ah ohhaih thung hoiah kang loih o sak; nangcae hma ah Mosi, Aaron hoi Miriam to kang patoeh.

Jag förde dig ju upp ur Egyptens land, och ur träldomshuset förlossade jag dig; och Mose, Aron och Mirjam lät jag gå framför dig.

5 Kai ih kaminawk khaeah, Moab siangpahrang Balak mah timaw thuih, Boer capa Baalam mah anih khaeah tih lok maw pathim pae, tito panoek oh; to tiah nahaeloe Shitiim hoi Gilgal khoek to zaehoikung Angraeng toenghaih to na panoek o tih.

Mitt folk, kom ihåg vad Balak, konungen i Moab, hade i sinnet, och vad Bileam, Beors son, svarade honom; kom ihåg huru det var mellan Sittim och Gilgal, och lär dig så förstå HERRENS rättfärdighets gärningar.

6 Tih hoiah maw Angraeng hmaa ah kang zoh moe, kasang Angraeng hmaa ah ka kuep han? Hmai angbawnhaih sak hanah saningto kaom maitaw caa hoiah maw kang zoh han?

Varmed skall jag träda fram inför HERREN, och varmed böja mig ned inför Gud i höjden? Skall jag träda fram inför honom med brännoffer, med årsgamla kalvar?

7 Angraeng loe tuu tae sangto, to tiah ai boeh loe situi vapui sang hato paek caedoeh palung anghoe tih maw? Ka sakpazaehaih pongah tapen tangsuek ka caa to ka paek moe, ka hingh zaehaih pongah ka takpum thingthai to ka paek han maw?

Har HERREN behag till vädurar i tusental, till oljeströmmar i tiotusental? Skall jag giva min förstfödde till offer för min överträdelse, min livsfrukt till syndoffer för min själ?

8 Aw kami, anih mah kahoih hmuen to ang patuek boeh; katoengah toksakhaih, palungnathaih to awt moe, poek pahnaemhaih hoiah na Sithaw hoi nawnto lam caeh khue ai ah loe, Angraeng mah ang hnik ih kalah hmuen timaw oh vop?

Nej, vad gott är har han kungjort för dig, o människa. Ty vad annat begär HERREN av dig, än att du gör vad rätt är och vinnlägger dig om kärlek och vandrar i ödmjukhet inför din Gud?

9 Angraeng ih lok vangpui thungah amsongh, palungha kami loe na hmin saiqathaih paek tih; thingboeng hoiah nang thuitaekkung ih lok to tahngai ah.

Hör huru HERREN ropar till staden! Ja, säll är den som aktar på ditt namn. Hören om straffet, och vem han är, som har bestämt det.

10 Kahoih ai loklam hoi na hak ih hmuenmaenawk hoi panuet thok katoeng ai hmuenzit tahhaih to imthung ah na suek maw?

Kunna ogudaktighetens skatter framgent få stanna i den ogudaktiges hus? Kan där få finnas ett undermåligt efa-mått, värt att förbannas?

11 Katoeng ai tahhaih hoi pasah koiah aling ih hmuenmae suekhaih vangpui to kaciim vangpui ah ka kroek han maw?

Vore jag rättfärdig, om jag fördroge orätt våg och falska vikter i pungen,

12 Anih ih angraengnawk loe athii palonghaih to koeh o moe, to ah kaom kaminawk loe lok amlai o, palai hoi alinghaih lok to a thuih o.

om de rika i staden finge vara fulla av orättrådighet, om dess invånare finge tala lögn och hava falsk tunga i sin mun?

13 Na zae o boeh pongah, kang caeh o taak moe, nganbawh kana kang paek o han.

Nej, och därför måste jag slå dig med oläkliga sår, hemsöka dig med förödelse för dina synders skull.

14 Buh to na caa tih, toe zok nam hah mak ai; zok nam thlam toengtoeng vop tih. Thoemto hmuennawk to na la tih, toe na patung thai mak ai; na patung ih hmuen to sumsen khaeah ka paek han.

När du äter något, skall du icke bliva mätt, och tomhet skall råda i din buk. Vad du skaffar undan skall du ändå icke kunna rädda, och vad du räddar skall jag giva åt svärdet.

15 Na patii tih, toe na aat mak ai; Olive situi na pasaw tih, toe situi to nang nok mak ai; kaluep misurtui to na pasaw tih, toe misurtui to na nae mak ai.

Du skall så, men icke få skörda; du skall pressa oliver, men icke få smörja din kropp med oljan, du skall pressa ut druvmust, men icke få dricka vinet.

16 Nang loe Omri ih kuu to na lak, Ahab imthung takoh ih tuinuen to nam tuk moe, nihcae khosakhaih dan to na pazui pongah, kam rosak han, nang ih kaminawk doeh tamhnuih tabu ah ka sak han: to pongah kai ih kaminawk kasaethuihaih to na phaw tih.

Vid Omris stadgar håller man fast, man efterföljer alla Ahabs hus' gärningar; ty efter dessas rådslag är det I vandren. Därför skall jag göra dig till ett föremål för häpnad, och invånarna i staden till ett mål för begabberi; ja, mitt folks smälek skolen I få bära.