Mathai 26
1 Jesu mah hae loknawk thuih pacoengah, a hnukbang kaminawk khaeah,
När nu Jesus hade talat allt detta till slut, sade han till sina lärjungar:
2 ni hnetto pacoeng ah misong loihhaih poih om tih, tito na panoek o, to naah kami Capa thinglam pong takhing hanah paek o tih.
"I veten att det två dagar härefter är påsk; då skall Människosonen bliva förrådd och utlämnad till att korsfästas."
3 To naah kalen koek qaimanawk, ca tarik kaminawk, kacoehtanawk, Kaiapha, tiah kawk ih kalen koek qaima im ah amkhueng o,
Därefter församlade sig översteprästerna och folkets äldste hos översteprästen, som hette Kaifas, i hans hus,
4 Jesu to zoek moe, naeh o pacoengah, hum hanah a thuih o.
och rådslogo om att låta gripa Jesus med list och döda honom.
5 Toe poihsakhaih niah sah hmah si, to tih ai nahaeloe rangpui palungpuihaih om moeng tih, tiah a thuih o.
Men de sade: "Icke under högtiden, för att ej oroligheter skola uppstå bland folket."
6 Jesu loe Bethany vang ah kaom, ngansae maan Simon im ah oh naah,
Men när Jesus var i Betania, i Simon den spetälskes hus,
7 atho kana parai hmuihoih tabu kasin nongpata maeto anih khaeah angzoh moe, anih buhcaak han anghnut naah lu nuiah a bawh pae.
framträdde till honom en kvinna som hade med sig en alabasterflaska med dyrbar smörjelse; denna göt hon ut över hans huvud, där han låg till bords.
8 A hnukbang kaminawk mah hnuk o naah, palungphui o moe, tikhoe avang ai ah hae tiah a kraih vai?
Då lärjungarna sågo detta, blevo de misslynta och sade: "Varför skulle detta förspillas?
9 Atho kana ah hmuihoih tui to zawh moe, amtang kaminawk hanah phoisa to a paek han oh, tiah a thuih o.
Man hade ju kunnat sälja det för mycket penningar och giva dessa åt de fattiga."
10 Jesu mah to tiah kaom hmuen to panoek naah, Tih hanah nongpata to na tavet o khing loe? Anih loe ka nuiah kahoih hmuen ni a sak.
När Jesus märkte detta, sade han till dem: "Varför oroen I kvinnan? Det är en god gärning som hon har gjort mot mig.
11 Nangcae loe amtang kamminawk hoi nawnto na oh o toepsoep: toe kai loe nangcae hoi ka om poe mak ai.
De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke alltid.
12 Nongpata mah ka nuiah bawh ih hmuihoih tui loe Kai aphum hanah sak ih hmuen ah ni oh.
När hon göt ut denna smörjelse på min kropp, gjorde hon det såsom en tillredelse till min begravning.
13 Loktang kang thuih o, Long pum ah hae kahoih tamthanglok thuih kruek, hae nongpata mah ka nuiah sak ih hmuen doeh anih panoek poehaih hanah thui o tih, tiah a naa.
Sannerligen säger jag eder: Varhelst i hela världen detta evangelium bliver predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat, henne till åminnelse."
14 To naah a hnukbang hatlai hnetto thungah Judah Isakariot, tiah kawk ih kami maeto loe, kalen koek qaima khaeah caeh moe,
Därefter gick en av de tolv, den som hette Judas Iskariot, bort till översteprästerna
15 nihcae khaeah, Anih to kang paek nahaeloe timaw nang paek o han? tiah a naa. To naah nihcae mah anih khaeah phoisa quithumto paek hanah palungdue o.
och sade: "Vad viljen I giva mig för att jag skall överlämna honom åt eder?" Då vägde de upp åt honom trettio silverpenningar.
16 To nathuem hoi kamtong anih mah Jesu naeh thai han ih atue kahoih to pakrong boeh.
Och från den stunden sökte han efter lägligt tillfälle att förråda honom.
17 Taeh thuh ai misong loihhaih poih nito naah loe, a hnukbang kaminawk Jesu khaeah angzoh o moe, nang hanah misong loihhaih poih hae naah maw saksak han na koeh? tiah a naa o.
Men på första dagen i det osyrade brödets högtid trädde lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Var vill du att vi skola reda till åt dig att äta påskalammet?"
18 Anih mah, Vangpui thung ih kami maeto khaeah caeh oh loe, anih khaeah, Patukkung mah Kai ih atue loe zoi boeh; ka hnukbang kaminawk hoi nang im ah Misong loihhaih poih ka sak han, tiah a thuih, tiah thui pae oh, tiah a naa.
Han svarade: "Gån in i staden till den och den och sägen till honom: 'Mästaren låter säga: Min tid är nära; hos dig vill jag hålla påskhögtid med mina lärjungar.'"
19 Jesu mah thuih ih lok baktih toengah a hnukbang kaminawk mah, Misong loihhaih poih to sak o.
Och lärjungarna gjorde såsom Jesus hade befallt dem och redde till påskalammet.
20 Duembang phak naah, anih loe buhcaak hanah kami hatlai hnettonawk hoi nawnto anghnut.
När det nu hade blivit afton, lade han sig till bords med de tolv.
21 Nihcae buhcaak o naah anih mah, Loktang kang thuih o, nangcae thung ih kami maeto mah kai angphat taak tih, tiah a naa.
Och medan de åto, sade han: "Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig."
22 To naah nihcae loe palungset o moe, kami boih mah anih khaeah, Angraeng, kai maw? tiah a naa o.
Då blevo de mycket bedrövade och begynte fråga honom, var efter annan: "Icke är det väl jag, Herre?"
23 Anih mah, Kai hoi nawnto sabae tapawh kami mah, kai angphat taak tih.
Då svarade han och sade: "Den som jämte mig nu doppade handen i fatet, han skall förråda mig.
24 Kami Capa loe angmah kawng tarik ih baktih toengah caeh tih: toe kami Capa angphat taak kami loe khosak bing! To kami loe tapen ai ah om nahaeloe hoi kue tih, tiah pathim pae.
Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född."
25 Anih angphat taak kami, Judah mah, Rabbi, kai maw? tiah a naa. To naah anih mah, Na thuih ih baktih toengah nang ni, tiah a naa.
Judas, han som förrådde honom, tog då till orda och frågade: "Rabbi, icke är det väl jag?" Han svarade honom: "Du har själv sagt det."
26 Nihcae buhcaak o nathuem ah, Jesu mah takaw to lak moe, tahamhoihhaih paek pacoengah, a aeh, a hnukbang kaminawk khaeah a paek, la oh loe, caa oh: hae loe ka taksa ah oh, tiah a naa.
Medan de nu åto, tog Jesus ett bröd och välsignade det och bröt det och gav åt lärjungarna och sade: "Tagen och äten; detta är min lekamen."
27 To pacoengah boengloeng to a lak moe, kawnhaih lawkthuih pacoengah, nihcae khaeah a paek, nae o boih ah;
Och han tog en kalk och tackade Gud och gav åt dem och sade: "Dricken härav alla;
28 hae loe pop parai kaminawk ih zae tahmen hanah kalong, lokkamhaih kangtha, ka thii ah oh.
ty detta är mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för många till syndernas förlåtelse.
29 Kang thuih o, Vaihi hoi kamtong Pa ih prae ah nangcae hoi nawnto kangtha naekhaih ni pha ai karoek to, hae misurtui hae ka nae mak ai boeh, tiah a naa.
Och jag säger eder: Härefter skall jag icke mer dricka av det som kommer från vinträd, förrän på den dag då jag dricker det nytt med eder i min Faders rike."
30 Laa maeto a sak o pacoengah, Olive mae ah a caeh o.
När de sedan hade sjungit lovsången, gingo de ut till Oljeberget.
31 Jesu mah nihcae khaeah, Tuutoep kami to ka boh han, tuunawk loe ahmuen kalah ah ampraek o phang tih, tiah tarik baktih toengah, kai pongah vaiduem poekhaih nam ro o boih tih.
Då sade Jesus till dem: "I denna natt skolen I alla komma på fall för min skull, ty det är skrivet: 'Jag skall slå herden, och fåren i hjorden skola förskingras.'
32 Toe kang thawk let pacoengah, nangcae hmaa ah Kalili ah ka caeh han, tiah a naa.
Men efter min uppståndelse skall jag före eder gå till Galileen."
33 Piter mah anih khaeah, Nang pongah minawk poek amro o boih cadoeh, kai loe natuek naah doeh poek amro mak ai, tiah a naa.
Då svarade Petrus och sade till honom: "Om än alla andra komma på fall för din skull, så skall dock jag aldrig komma på fall."
34 Jesu mah anih khaeah, Loktang kang thuih, vaiduem aakhong ai naah, vai thumto kai nang phat taak tih, tiah a naa.
Jesus sade till honom: "Sannerligen säger jag dig: I denna natt, förrän hanen har galit, skall du tre gånger förneka mig."
35 Piter mah anih khaeah, Nang hoi nawnto duek han om cadoeh, nang to kang phat taak mak ai, tiah a naa. A hnukbang kaminawk mah doeh to tiah thuih o boih.
Petrus svarade honom: "Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock förvisso icke förneka dig." Sammalunda sade ock alla de andra lärjungarna.
36 To pacoengah Jesu loe Gethsemane, tiah kawk ih ahmuen ah a hnukbang kaminawk hoi caeh o, a hnukbang kaminawk khaeah, haeah anghnu oh, ho ah lawkthuih han ka caeh han, tiah a naa.
Därefter kom Jesus med dem till ett ställe som hette Getsemane. Och han sade till lärjungarna: "Bliven kvar här, medan jag går dit bort och beder."
37 Piter hoi Zebedi capa hnik to a caeh haih, anih loe palungset moe, paroeai dawnraihaih hoiah oh.
Och han tog med sig Petrus och Sebedeus' två söner; och han begynte bedrövas och ängslas.
38 Anih mah nihcae khaeah, Ka hinghaih pakhra loe duek han khoek to palungset parai; haeah om oh loe nawnto na hak o haih ah, tiah a naa.
Då sade han till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds; stannen kvar här och vaken med mig."
39 Anih loe ahmuen kangthla kue ah caeh moe, mikhmai long ah akuep, Aw Pa, angcoeng thai nahaeloe, hae boengloeng hae kai khae hoi takhoe ving ah: toe ka koehhaih baktih na ai ah, na koehhaih baktiah om nasoe, tiah lawk a thuih.
Därefter gick han litet längre bort och föll ned på sitt ansikte och bad och sade: "Min Fader, om det är möjligt, så gånge denna kalk ifrån mig. Dock icke såsom jag vill, utan såsom du vill!"
40 A hnukbang kaminawk khaeah a caeh naah, ka-iip nihcae to a hnuk, Piter khaeah, atue maeto thung mataeng doeh nang hak o haih thai ai maw?
Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och fann dem sovande. Då sade han till Petrus: "Så litet förmådden I då vaka en kort stund med mig!
41 Pacuekhaih thungah na kun o han ai ah, Hak oh loe, lawkthui oh: pakhra mah loe koeh, toe taksa loe thazok, tiah a naa.
Vaken, och bedjen att I icke mån komma i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt."
42 Anih loe caeh let moe, Aw Pa, hae boengloeng hae kai khae hoiah ni takhoe ving thai ai moe, ka naek hanah om khruek nahaeloe, na koehhaih baktiah om nasoe, tiah lawk a thuih.
Åter gick han bort, för andra gången, och bad och sade: "Min Fader, om detta icke kan gå ifrån mig, utan jag måste dricka denna kalk, så ske din vilja."
43 Anih angzoh let naah, iih kangmue khaang o ai pongah, ka-iip nihcae to a hnuk let bae.
När han sedan kom tillbaka, fann han dem åter sovande, ty deras ögon voro förtyngda.
44 To pongah nihcae to a caeh taak moe, vai thumto haih, to tiah lawk a thuih let bae.
Då lät han dem vara och gick åter bort och bad, för tredje gången, och sade återigen samma ord.
45 To pacoengah a hnukbang kaminawk khaeah a caeh, nihcae khaeah, Vaihi khoek to nang song o moe, na iih o vop maw? Khenah, Kami Capa to angphat taak moe, kazae kaminawk ban ah paekhaih atue loe zoi boeh, tiah a naa.
Därefter kom han tillbaka till lärjungarna och sade till dem: "Ja, I soven ännu alltjämt och vilen eder! Se, stunden är nära då Människosonen skall bliva överlämnad i syndares händer.
46 Angthawk oh, caeh o si boeh: khenah, kai angphat taak kami loe angzoh boeh, tiah a naa.
Stån upp, låt oss gå; se, den är nära, som förråder mig."
47 Anih lokthuih li naah, khenah, hatlai hnetto thung ih maeto, Judah to angzoh, kalen koek qaima hoi rangpui kacoehtanawk mah patoeh ih, pop parai kaminawk loe haikaek hoi thingboengnawk to sin o moe, angzoh o.
Och se, medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv, och jämte honom en stor folkskara, med svärd och stavar, utsänd från översteprästerna och folkets äldste.
48 Anih angphat taak kami mah nihcae hanah angmathaih to paek, Ka mok ih kami loe, Anih to boeh ni; anih to naeh oh, tiah a naa.
Men förrädaren hade givit dem ett tecken; han hade sagt: "Den som jag kysser, den är det; honom skolen I gripa."
49 Judah loe Jesu khaeah caeh phrat moe, Patukkung, tiah lok tapring pacoengah, Anih to a mok.
Och han trädde nu strax fram till Jesus och sade: "Hell dig, rabbi!" och kysste honom häftigt.
50 Jesu mah anih khaeah, Ampui, tih sak han ih maw nang zoh? tiah a naa. To naah kaminawk angzoh o moe, Anih to naeh o pacoengah, a caeh o haih.
Jesus sade till honom: "Min vän, gör vad du är här för att göra." Då stego de fram och grepo Jesus och togo honom fången.
51 To naah khenah, Jesu hoi nawnto kaom kaminawk thung ih maeto loe a ban to phok moe, a sumsen to azuh pacoengah, kalen koek qaima tamna ih naa to takroek pae pat.
Men en av dem som voro med Jesus förde handen till sitt svärd och drog ut det och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat.
52 Jesu mah anih khaeah, angmah ih ahmuen ah na sumsen to suem ah: mi kawbaktih doeh sumsen sin kami loe suemsen hoiah dueh tih.
Då sade Jesus till honom: "Stick ditt svärd tillbaka i skidan: ty alla som taga till svärd skola förgöras genom svärd.
53 Kai paek hanah misatuh abu hatlai hnetto pongah kapop van kaminawk to Pa khaeah vaihi ka hni thai mak ai, tiah na poek o maw?
Eller menar du att jag icke kunde utbedja mig av min Fader, att han nu sände till min tjänst mer än tolv legioner änglar?
54 Toe to tiah om nahaeloe, cabu thungah hae tiah om tih, tiah thuih ih lok to kawbangah maw akoep thai tih? tiah a naa.
Men huru bleve då skrifterna fullbordade, som säga att så måste ske?"
55 To nathuem ah Jesu mah pop parai kaminawk khaeah, Kai hae kamqu baktiah naeh han ih maw, sumsen hoi thingboengnawk hoiah nang zoh o? Tikhoe ni thokkruek tempul thungah nangcae hoi nawnto kang hnut moe, kaminawk ka patuk naah nang naeh o ai loe?
I samma stund sade Jesus till folkskaran: "Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar för att fasttaga mig. Var dag har jag suttit i helgedomen och undervisat, utan att I haven gripit mig.
56 Toe tahmaanawk mah tarik ih cabu akoep han ih ni hae hmuen hae oh, tiah a naa. To pacoengah a hnukbang kaminawk mah anih to angphat o taak moe, cawnh o taak boih.
Men allt detta har skett, för att profeternas skrifter skola fullbordas." Då övergåvo alla lärjungarna honom och flydde.
57 Jesu naeh kaminawk mah anih to ca trik kaminawk hoi kacoehtanawk amkhuenghaih, kalen koek qaima, Kaiapha im ah caeh o haih.
Men de som hade gripit Jesus förde honom bort till översteprästen Kaifas, hos vilken de skriftlärde och de äldste hade församlat sig.
58 Toe Piter loe qaima im khoek to ahmuen kangtla hoiah anih hnukah bang, kawbangah maw a sak o, tiah panoek hanah, a thungah akun moe, imtoep tamnanawk hoi nawnto anghnut.
Och Petrus följde honom på avstånd ända till översteprästens gård; där gick han in och satte sig bland rättstjänarna för att se vad slutet skulle bliva.
59 Qaimanawk, kacoehtanawk hoi lokcaekungnawk boih mah Jesu hum hanah, sak pazaehaih to pakrong o;
Och översteprästerna och hela Stora rådet sökte efter något falskt vittnesbörd mot Jesus, för att kunna döda honom;
60 toe tidoeh hnu o ai: ue, zae netkung paroeai angzoh o, toe nihcae mah zaehaih tidoeh hnu o ai. Hnukkhuem koek ah loe amsawn zaehaih hnukung hnetto angzoh moe,
men fastän många falska vittnen trädde fram, funno de likväl intet. Slutligen trädde dock två män fram
61 hae kami mah, Sithaw ih tempul hae ka phraek moe, ni thumto thungah ka sak thaih, tiah thuih, tiah a thuih hoi.
och sade: "Denne har sagt: 'Jag kan bryta ned Guds tempel och på tre dagar bygga upp det igen.'"
62 To naah kalen koek qaima to angthawk moe, anih khaeah, lok nang pathim mak ai maw? Hae hnukung hnik mah zae nethaih loe kawbangah maw oh? tiah a naa.
Då stod översteprästen upp och sade till honom: "Svarar du intet? Huru är det med det som dessa vittna mot dig?"
63 Toe Jesu loe angam duem. Qaima mah anih khaeah, Kahing Sithaw ih ahmin palawkhaih hoiah lok kang dueng, nang loe Sithaw Capa, Kri maw? Na thui ah, tiah a naa.
Men Jesus teg. Då sade översteprästen till honom: "Jag besvär dig vid den levande Guden, att du säger oss om du är Messias, Guds Son."
64 Jesu mah anih khaeah, Na thuih ih baktih toengah ka oh: toe nang khaeah lok ka thuih, hmabang ah loe Thacak bantang bangah kanghnu, tamai nui hoiah angzo Kami Capa to na hnu tih, tiah a naa.
Jesus svarade honom: "Du har själv sagt det. Men jag säger eder: Härefter skolen I få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himmelens skyar."
65 To naah kalen koek qaima mah angmah ih kahni to asih moe, Anih mah Sithaw to kasae thuih boeh; aicae mah kalah hnukungnawk timaw angaihaih oh vop? Khenah, a thuih ih Sithaw padaenghaih lok to vaihi na thaih o boeh.
Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: "Han har hädat. Vad behöva vi mer några vittnen? I haven nu hört hädelsen.
66 Kawbangah maw na poek o? tiah a naa. Nihcae mah, Anih loe duek han krah zaehaih a tawnh, tiah pathim pae o.
Vad synes eder?" De svarade och sade: "Han är skyldig till döden."
67 Nihcae mah a mikhmai ah tamtui hoi pathoih o moe, anih to thong o; thoemto kaminawk mah anih to tabaeng o,
Därefter spottade man honom i ansiktet och slog honom på kinderna, den ene med knytnäven, den andre med flata handen,
68 nang Kri, mi mah maw ang boh? Na thui ah, tiah a naa o.
och sade: "Profetera för oss, Messias: vem var det som slog dig?"
69 Piter loe im tasa bangah anghnut: to naah nongpata maeto anih khaeah angzoh moe, nang doeh Kalili prae ih Jesu hoi nawnto na oh toeng bae, tiah a naa.
Men Petrus satt utanför på gården. Då kom en tjänstekvinna fram till honom och sade: "Också du var med Jesus från Galileen."
70 Toe Piter mah nihcae boih hma ah angphat, timaw na thuih ka panoek ai, tiah a naa.
Men han nekade inför alla och sade: "Jag förstår icke vad du menar."
71 Im hmabang ih khongkha ah a caeh naah, kalah nongpata maeto mah anih to hnuk, nongpata mah to ah kaom kaminawk khaeah, Hae kami doeh Nazareth Jesu hoi nawnto oh, tiah a thuih.
När han sedan hade kommit ut i porten, fick en annan kvinna se honom och sade till dem som voro där: "Denne var med Jesus från Nasaret."
72 To naah anih mah, To kami to ka panoek ai, tiah lokmaihaih hoiah angphat taak let.
Åter nekade han med en ed och sade: "Jag känner icke den mannen."
73 Akra ai ah to ah angdoe kaminawk anih khaeah angzoh o moe, Piter khaeah, nang doeh nihcae thung ih kami maeto ah ni na oh; na paeh ih lok pongah amnoek boeh, tiah a naa o.
Litet därefter kommo de kringstående fram och sade till Petrus: "Förvisso är också du en av dem; redan ditt uttal röjer dig ju."
74 To naah anih mah, To kami to ka panoek ai, tiah tangoenghaih hoiah lokkamhaih to a sak. To pacoengah loe aa to khong roep.
Då begynte han förbanna sig och svärja: "Jag känner icke den mannen." Och i detsamma gol hanen.
75 Jesu mah, aakhong ai naah, vai thumto kai nang phat taak tih, tiah thuih ih lok to Piter mah panoek. To pongah tasa bangah a caeh moe, palungset loiah a qah.
Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt: "Förrän hanen gal, skall du tre gånger förneka mig." Och han gick ut och grät bitterligen.
