Mathai 20

1 Van prae loe khawnthaw ah angmah ih takha thungah kacaeh, toksak han kami pakrong, takha tawn kami maeto hoiah anghmong.

"Ty med himmelriket är det, såsom när en husbonde bittida om morgonen gick ut för att leja åt sig arbetare till sin vingård.

2 Anih mah toksah kami to nito naah denari phoisa maeto paek hanah palung adue pacoengah, nihcae to angmah ih misur takha thungah patoeh.

Och när han hade kommit överens med arbetarna om en viss dagspenning, sände han dem till sin vingård.

3 Anih loe atue thumto phak naah tasa bangah caeh, to naah hmuenmae zawhhaih ahmuen ah angdoe rumram kalah kaminawk to a hnuk.

När han sedan gick ut vid tredje timmen, fick han se några andra stå sysslolösa på torget;

4 Nihcae khaeah, Nangcae doeh misur takha thungah caeh o toeng ah, kating tawk atho kang paek o han hmang, tiah a naa. To naah nihcae loe caeh o.

och han sade till dem: 'Gån ock I till min vingård, så skall jag giva eder vad skäligt är.'

5 Atue tarukto hoi takawtto naah a caeh let moe, to tiah a thuih pae let.

Och de gingo. Åter gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde sammalunda.

6 Atue hatlaito phak naah tasa bangah a caeh let, to naah angdoe rumram kalah kaminawk to a hnuk, nihcae khaeah, Tipongah athun qui tidoeh sah ai ah haeah nang doet o sut loe? tiah a naa.

Också vid elfte timmen gick han ut och fann då några andra stå där; och han sade till dem: 'Varför stån I här hela dagen sysslolösa?'

7 Nihcae mah anih khaeah, kaicae loe mi mah doeh pacae ai, tiah a naa o. Anih mah nihcae khaeah, Nangcae doeh misur takha thungah caeh o toeng ah; kating tawk atho na hnu o tih hmang, tiah a naa.

De svarade honom: 'Därför att ingen har lejt oss.' Då sade han till dem: 'Gån ock I till min vingård.'

8 Duembang phak naah loe, misur takha tawnkung mah phoisa pakuem kami khaeah, toksah kaminawk to kawk ah, hnukkhuem angzo kami hoi amtong ah loe, hmaloe angzo kami khoek to toksakhaih atho to paek ah, tiah a naa.

När det så hade blivit afton, sade vingårdens herre till sin förvaltare: 'Kalla fram arbetarna och giv dem deras lön, men begynn med de sista och gå så tillbaka ända till de första.'

9 Atue hatlaito nathuem ah toksak han pacae ih kaminawk to angzoh o, nihcae loe denari phoisa maeto hnuk o boih.

Då nu de kommo fram, som voro lejda vid elfte timmen, fick var och en av dem full dagspenning.

10 Toe toksak han pacae hmaloe ih kaminawk angzoh o naah loe, nihcae mah kaicae loe kapop kue ah ka hnu o tih, tiah poekhaih a tawnh o; toe nihcae doeh denari phoisa maeto ni hnuk o toeng.

När sedan de första kommo, trodde de att de skulle få mer, men också var och en av dem fick samma dagspenning.

11 Phoisa a hnuk o pacoengah loe, kahoih im tawnkung to laisaep o thuih,

När de så fingo, knorrade de mot husbonden.

12 hnukkhuem ah angzo kaminawk loe atue maeto thung khue ni toksak o, toe nihcae to athun qui ni kana thungah toksah kaicae hoi kangvan ah na suek, tiah a naa o.

och sade: 'Dessa sista hava arbetat allenast en timme, och du har ändå ställt dem lika med oss, som hava burit dagens tunga och solens hetta?'

13 Toe anih mah nihcae thung ih kami maeto khaeah, Ampui, na nuiah hmuen sak pazaehaih ka tawn ai: denari phoisa maeto paek han ih na ai maw palung duehaih a sak hoi?

Då svarade han en av dem och sade: 'Min vän, jag gör dig ingen orätt. Kom du icke överens med mig om den dagspenningen?

14 Nang mah ih hmuen to la ah loe, caeh lai ah: nang han kang paek ih baktih toengah ni hae ih hnukkhuem kaminawk khaeah doeh ka paek han.

Tag vad dig tillkommer och gå. Men åt denne siste vill jag giva lika mycket som åt dig.

15 Ka tawnh ih hmuen nuiah koeh baktiah sak thaihaih ka tawn mak ai maw? Ka hoih pongah uthaih mik na tawnh maw?

Har jag icke lov att göra såsom jag vill med det som är mitt? Eller skall du med onda ögon se på att jag är så god?' --

16 To pongah hnukkhuem kaminawk to hmahman o ueloe, hmahman kaminawk to hnukkhuem o tih: kawk ih kami loe pop parai, toe qoih ih kami loe tamsi, tiah pathim pae.

Så skola de sista bliva de första, och de första bliva de sista."

17 Jesu Jerusalem ah caeh naah a hnukbang hatlai hnettonawk to kamhoe ah a caeh haih moe, nihcae khaeah,

Då nu Jesus ville gå upp till Jerusalem, tog han till sig de tolv, så att de voro allena; och under vägen sade han till dem:

18 khenah, Jerusalem ah caeh o tahang si; Kami Capa loe kalen koek qaima hoi ca tarik kaminawk khaeah paek o ueloe, nihcae mah hum han khokhan o tih,

"Se, vi gå nu upp till Jerusalem, och Människosonen skall bliva överlämnad åt översteprästerna och de skriftlärde, och de skola döma honom till döden

19 pahnuih o thuih moe, boh o pacoengah thinglam pongah takhing hanah, Gentel kaminawk khaeah paek o tih: Anih loe ni thumto naah angthawk let tih, tiah a naa.

och överlämna honom åt hedningarna till att begabbas och gisslas och korsfästas; men på tredje dagen skall han uppstå igen."

20 To nathuem ah Zebedi caanawk ih amno mah a capa hnik to Jesu khaeah caeh haih, a koeh ih hmuen maeto hnik hanah, anih to bok.

Då trädde Sebedeus' söners moder fram till honom med sina söner och föll ned för honom och ville begära något av honom.

21 To naah anih mah timaw na koeh? tiah a naa. Nongpata mah, Siangpahrang ah na ukhaih prae thungah, hae ka capa hnik hae na bantang bangah maeto, banqoi bangah maeto anghnuthaih ahmuen to paek ah, tiah a naa.

Han frågade henne: "Vad vill du?" Hon svarade honom: "Säg att i ditt rike den ene av dessa mina två söner skall få sitta på din högra sida, och den andre på din vänstra."

22 Toe Jesu mah, Nang hnik ih hmuen to na panoek ai. Ka naek han koi boengloeng hae na nae hoi thai tih maw, ka tuinuemhaih hae na nuem hoi thai tih maw? tiah a naa. Nihnik mah, Ue, ka sah hoi thai tih, tiah a naa hoi.

Men Jesus svarade och sade: "I veten icke vad I begären. Kunnen I dricka den kalk som jag skall dricka?" De svarade honom: "Det kunna vi."

23 Jesu mah nihnik khaeah, Kai ih boengloeg hae na nae hoi thaih ueloe, kai tuinuemhaih doeh na nuem hoi thaih tangtang tih: toe ka bantang bang hoi banqoi bangah anghnut han ih loe, ka paek han koi hmuen na ai ni, kam Pa mah pahoe tangcae kaminawk hanah ni paek tih, tiah a naa.

Då sade han till dem: "Ja, väl skolen I få dricka min kalk, men platsen på min högra sida och platsen på min vänstra tillkommer det icke mig att bortgiva, utan de skola tillfalla dem för vilka så är bestämt av min Fader."

24 To lok to kami hatonawk mah thaih o naah, nihnik amnawk nuiah palungphui o.

När de tio andra hörde detta, blevo de misslynta på de två bröderna.

25 Toe Jesu mah nihcae to kawk moe, Gentel kaminawk loe angmacae Gentel kaminawk nuiah ukhaih to tawnh o, ukkungnawk mah nihcae nuiah ukhaih akaa to tawnh o.

Då kallade Jesus dem till sig och sade: "I veten att furstarna uppträda mot sina folk såsom herrar, och att de mäktige låta folken känna sin myndighet.

26 Toe nangcae thungah loe to tiah oh han om ai: mi kawbaktih doeh nangcae thungah kalen koek ah kaom han koi kami loe nangcae ih toksahkung ah om nasoe;

Så är det icke bland eder; utan den som vill bliva störst bland eder, han vare de andras tjänare,

27 mi kawbaktih doeh nangcae thungah kalen koek ah kaom han koi kami loe, nangcae ih tamna ah om nasoe:

och den som vill vara främst bland eder, han vare de andras dräng,

28 kami Capa loe minawk toksaksak hanah angzo ai, minawk ih tok to sak moe, pop parai kaminawk akrang pacoengah, a hinghaih paek han ih ni angzoh, tiah a naa.

likasom Människosonen har kommit, icke för att låta tjäna sig, utan för att tjäna och giva sitt liv till lösen för många."

29 Nihcae Jeriko vangpui thung hoi tacawt o naah, pop parai kaminawk anih hnukah bang o.

När de sedan gingo ut ifrån Jeriko, följde honom mycket folk.

30 Khenah, mikmaeng hnik loe lam taengah anghnut hoi, to loklam ah Jesu angzoh boeh, tiah a thaih hoi naah, Aw Angraeng, David capa, kai hnik nuiah palungnathaih tawn raeh, tiah a hang hoi.

Och se, två blinda sutto där vid vägen. När dessa hörde att det var Jesus som gick där fram, ropade de och sade: "Herre, förbarma dig över oss, du Davids son."

31 Paroeai kaminawk mah oh hoi duem hanah nihnik to zoeh o: toe nihnik loe, Aw Angraeng, David capa, kaihnik nuiah palungnathaih tawn raeh, tiah kanung aep ah hang hoi.

Och folket tillsade dem strängeligen att de skulle tiga; men de ropade dess mer och sade: "Herre, förbarma dig över oss, du Davids son."

32 To naah Jesu loe angdoet moe, nihnik to kawk, timaw saksak han na koeh hoi, tiah a naa.

Då stannade Jesus och kallade dem till sig och sade: "Vad viljen I att jag skall göra eder?"

33 To naah nihnik mah anih khaeah, Angraeng, mik amtueng han ka koeh hoi, tiah a naa hoi.

De svarade honom: "Herre, låt våra ögon bliva öppnade."

34 Jesu mah nihnik to tahmen moe, mik to sui pae: to naah nihnik ih mik to amtueng roep, to pacoengah nihnik loe anih hnukah bang hoi.

Då förbarmade sig Jesus över dem och rörde vid deras ögon, och strax fingo de sin syn och följde honom.