Jeremiah 48

1 Misatuh kaminawk ih Angraeng, Israel Sithaw mah, Moab misa haih lok to hae tiah thuih; Nebo loe khosak bing! Amro boeh; Kiriathaim loe azat paw moe, naeh ah oh boeh; Misgab doeh azat paw moe, tasoeh boeh.

Om Moab. Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Ve över Nebo, ty det är förstört! Kirjataim har kommit på skam och är intaget, fästet har kommit på skam och ligger krossat.

2 Moab loe mi mah doeh pakoeh mak ai boeh; anih paduek hanah Heshbon ah kasae pacaenghaih to oh; angzo oh, acaeng maeto ah ohhaih to anghmasak ving si, tiah a thuih o. Aw Madmen vangpui, nang loe sumsen mah patom tih.

Moabs berömmelse är icke mer. I Hesbon förehar man onda anslag mot det: "Upp, låt oss utrota det, så att det icke mer är ett folk." Också du, Madmen, skall förgöras, svärdet skall följa dig i spåren.

3 Horonaim ah lomhaih hoi kalen parai amrohaih to oh pongah, qahhaih hoi hanghaih lok to oh.

Klagorop höras från Horonaim, förödelse och stort brak.

4 Moab loe amro boeh pongah, anih ih caa nawktanawk loe qah o.

Ja, Moab ligger förstört; högljutt klaga dess barn.

5 Luhith bangah a caeh o tahang naah, nihcae loe apet ai qahhaih hoiah ni caeh o tahang; Honoraim bangah caeh o tathuk naah doeh, amrohaih pongah qahhaih lok to misanawk mah thaih o.

Uppför Halluhots höjd stiger man under gråt, och på vägen ned till Horonaim höras ångestfulla klagorop över förstörelsen.

6 Na hinghaih loih thai hanah cawn ah loe, praezaek ih thing baktiah om ah.

Flyn, rädden edra liv, och bliven som torra buskar i öknen.

7 Na sak ih hmuen hoi nang raenghaih to nang oep haih pongah, nang doeh na naeh o toeng tih; Khemosh doeh angmah ih qaimanawk, angmah ih angraengnawk hoi nawnto misong ah caeh tih.

Ty därför att du förlitar dig på dina verk och dina skatter, skall ock du bliva intagen; och Kemos skall gå bort i fångenskap och hans präster och furstar med honom.

8 Angraeng mah thuih ih lok baktih toengah, vangpui boih ah parokung to angzo tih, vangpui maeto doeh loih mak ai; azawn doeh anghmaa ueloe, tangtling doeh amro tih.

Och en förhärjare skall komma över var stad, så att ingen stad skall kunna rädda sig; dalen skall bliva förstörd och slätten ödelagd, såsom HERREN har sagt.

9 Azawk ving hanah Moab han pakhraeh to paek ah; to ah kaom vangpuinawk loe angqai krang tih; a thungah kami om mak ai.

Given vingar åt Moab, ty flygande måste han fly bort. Hans städer skola bliva mark, och ingen skall bo i dem.

10 Alinghaih hoiah Angraeng ih toksah kami loe kasae tong nasoe loe, athii longsak ai ah sumsen kasuem kami loe kasae tong nasoe!

Förbannad vare den som försumligt utför HERRENS verk, förbannad vare den som dröjer att bloda sitt svärd.

11 Moab loe thendoeng na hoi boeh ni, kamongah khosak, a ohhaih ahmuen ah oh poe, anih loe misong ah doeh caeh vai ai, anih loe pailang maeto hoi maeto ah pakong vai ai ih misurtui baktiah oh pongah, a khraemhaih anghmaa ai baktih toengah, ahmui doeh amkhrai ai.

I säkerhet har Moab levat från sin ungdom och har legat i ro på sin drägg; han har icke varit tömd ur ett kärl i ett annat, icke vandrat bort i fångenskap; därför har hans smak behållit sig, och hans lukt har ej förvandlats.

12 To pongah khenah, anih khaeah misurtui pakong kaminawk patoehhaih ni to angzo tih; nihcae mah misurtui to krai pae o ueloe, pailangnawk to pakhoih pae o boih tih, tiah Angraeng mah thuih.

Se, därför skola dagar komma, säger HERREN, då jag skall sända till honom vintappare, som skola tappa honom och tömma hans kärl och krossa hans krukor.

13 Israel imthung takoh loe a oep o ih Bethel pongah azat paw o baktih toengah, Moab doeh Khedesh pongah azat paw toeng tih.

Då skall Moab komma på skam med Kemos, likasom Israels hus kom på skam med Betel, som det förlitade sig på.

14 Kaicae loe thacak kami, misatuh thaih kami ni, tiah kawbangmaw na thui o thai tih?

Huru kunnen I säga: "Vi äro hjältar och tappra män i striden"?

15 Moab loe amro boeh moe, vangpuinawk doeh phraek pae o boeh; a qoih ih kranghoih parai thendoengnawk doeh hum hanah caeh o tathuk boeh, tiah misatuh kaminawk ih Angraeng, tiah ahmin kaom, Siangpahrang mah thuih.

Moab skall ändå bliva förstört, dess städer skola gå upp i rök, och dess utvalda unga manskap måste ned till att slaktas; så säger konungen, han vilkens namn är HERREN Sebaot.

16 Moab amrohaih ni loe zoi boeh, anih patangkhanghaih loe karangah angzoh boeh.

Snart kommer Moabs ofärd, och hans olycka hastar fram med fart.

17 Anih taengah kaom kaminawk boih, anih to qah o haih ah; anih ih ahmin panoek kaminawk boih, Thacak cunghet, kranghoih cung loe kawbangmaw angkhaeh ving halat! tiah thui oh.

Ömken honom, I alla som bon omkring honom, I alla som kännen hans namn. Sägen: "Huru sönderbruten är icke den starka spiran, den präktiga staven!"

18 Aw Dibon ah kaom canu, na lensawkhaih hoi anghum tathuk ah loe, tui anghaehhaih hoiah anghnu ah; Moab paro kami to nangcae khaeah angzo ueloe, anih mah kacak na buephaih to phrae tih.

Stig ned från din härlighet och sätt dig på torra marken, du dottern Dibons folk; ty Moabs förhärjare drager upp mot dig och förstör dina fästen.

19 Aroer ah kaom kaminawk, lamtaeng ah angdoe oh loe khen oh; timaw na sak o? tiah kacawn nongpa hoi kaloih nongpata to dueng oh.

Ställ dig vid vägen och spela omkring dig, du Aroers folk; fråga männen som fly och kvinnorna som söka rädda sig, säg: "Vad har hänt?"

20 Moab loe azathaih tong moe, amtim boeh; hang oh loe, qah oh; Moab loe amro boeh, tiah Ammon ah thui oh.

Moab har kommit på skam, ja, det är krossat; jämren eder och ropen Förkunnen vid Arnon att Moab är förstört.

21 Lokcaekhaih loe tangtling prae ah kaom, Holon, Jahazah hoi Mephaath,

Domen har kommit över slättlandet, över Holon, Jahas och Mofaat,

22 Dibon, Nebo hoi Beth Diblathaim,

över Dibon, Nebo och Bet-Diblataim,

23 Kirjathaim, Beth Gamul hoi Beth Meon,

över Kirjataim, Bet-Gamul och Bet-Meon,

24 Kerioth hoi Bozrah, to tiah kaom hmuen loe kazoi kangthla tih ai, Moab prae thung ih vangpuinawk boih nuiah om tih.

över Keriot och Bosra och över alla andra städer i Moabs land, vare sig de ligga fjärran eller nära.

25 Moab ih takii to boeng pae ving boeh, a ban doeh angkhaeh boeh, tiah Angraeng mah thuih.

Avhugget är Moabs horn, och hans arm är sönderbruten, säger HERREN.

26 Angraeng hmaa ah angmah hoi angmah amoek pongah, anih to mu paqui o sak ah; Moab loe angmah ih tamlok nuiah amlet ueloe, kami mah pahnui thui tih.

Gören honom drucken, ty han har förhävt sig mot HERREN; ja, må Moab ragla omkull i sina egna spyor och bliva till åtlöje, också han.

27 Israel loe na pahnui o thuih han ih na ai maw oh? Anih to kamqunawk salakah na hnuk o vai maw? Anih kawng thuih kruek pahnui thuih hanah lu na haek thuih.

Eller var icke Israel till ett åtlöje för dig? Blev han då ertappad bland tjuvar, eftersom du skakar huvudet, så ofta du talar om honom?

28 Moab ah kaom kaminawk, vangpuinawk to caeh o taak ah loe lungsong thungah om oh; thlung khaw taengah tabu bop pahuu baktiah om oh.

Övergiven edra städer och byggen bo i klipporna, I Moabs inbyggare, och bliven lika duvor som bygga sina nästen bortom klyftans gap.

29 Moab amoekhaih, anih amoek hmoekhaih, anih amkoehhaih, a poeksanghaih, amoekhaih, kasang a poekhaih palungthin to ka thaih o boeh.

Vi hava hört om Moabs högmod, det övermåttan höga, om hans stolthet, högmod och högfärd och hans hjärtas förhävelse.

30 Anih palungphuihaih doeh ka panoek, toe azom pui ni, a thuih ih amsawnlok loe tiah doeh angcoeng mak ai, tiah Angraeng mah thuih.

Jag känner, säger HERREN, hans övermod och opålitlighet, hans lösa tal och opålitliga handlingssätt.

31 To pongah Moab to ka hangh thuih moe, Moab kaminawk boih ka qah haih han; Kir Hares kaminawk to palung ka set haih han.

Därför måste jag jämra mig för Moabs skull; över hela Moab måste jag klaga. Över Kir-Heres' män må man sucka.

32 Aw Sibmah ih misurkung, Jazer ka qah haih pongah loe, nang to kang qah haih han; nang ih tadoknawk loe tuipui khoek to phak o, Jazer tuipui khoek to amzam; parokung mah nipui tue ih na thingthai hoi na misurthaih to ang paro pae boeh.

Mer än Jaeser gråter, måste jag gråta över dig, du Sibmas vinträd, du vars rankor gingo över havet och nådde till Jaesers hav; mitt i din sommar och din vinbärgning har ju en förhärjare slagit ned.

33 Thingthai pop parai kathai lawk, anghoehaih hoi oephaih loe Moab prae hoiah lak ving ah oh boeh; misurthaih pasawhhaih ahmuen hoiah misurtui to ka boengsak boeh; misurthaih to anghoehaih lok hoiah kae o mak ai; anghoehaih lok loe anghoehaih lok ah om mak ai boeh.

Glädje och fröjd är nu avbärgad från de bördiga fälten och från Moabs land. På vinet i pressarna har jag gjort slut; man trampar ej mer vin under skördeskri, skördeskriet är intet skördeskri mer.

34 Nihcae qahhaih lok loe Heshbon, Elealeh hoi Jahaz khoek to amthang, nihcae loe saning thumto kaom, maitaw tala baktiah hang o; hanghaih lok loe Zoar, Horonaim khoek to amthang; Nimrim ih tuinawk doeh kang boih tih.

Från Hesbon, jämmerstaden, ända till Eleale, ända till Jahas upphäver man rop, och från Soar ända till Horonaim, till Eglat-Selisia; ty också Nimrims vatten bliva torr ökenmark.

35 Hmuensang ah angbawnhaih sah kami, angmah ih sithawnawk khaeah hmuihoih thlaek kami to Moab prae thungah kam rosak boih han, tiah Angreng mah thuih.

Och jag skall i Moab så göra, säger HERREN, att ingen mer frambär offer på offerhöjden och ingen mer tänder offereld åt sin gud.

36 To pongah kami duek naah ueng ih tamoi lok baktiah, Moab to ka qah haih moe, Kir Hares kaminawk han doeh palung thung hoi ka qah haih han; nihcae mah tawnh o ih hmuenmaenawk loe amro boih tih.

Därför klagar mitt hjärta såsom en flöjt över Moab, ja, mitt hjärta klagar såsom en flöjt över Kir-Heres' män: vad de hava kvar av sitt förvärv går ju förlorat.

37 Lu sam to aat o boih ah loe, pahni mui doeh ataep o boih ah; ban to aat o boih ah loe, kaeng ah kazii to angzaeng oh.

Ty alla huvuden äro skalliga och alla skägg avskurna; på alla händer äro sårmärken och omkring länderna säcktyg.

38 Moab loe patoh han kahoih ai laom baktiah ka koihsak boeh pongah, Moab kaminawk ih imphu hoi loklamnawk boih ah qahhaih loknawk to om tih, tiah Angraeng mah thuih.

På alla Moabs tak och på dess torg höres allenast dödsklagan, ty jag har krossat Moab såsom ett värdelöst kärl, säger HERREN.

39 Nihcae mah Moab loe amro ving boeh moe, azat loiah hnuk angnawn ving boeh, tiah hang o tih; Moab loe kami mah pahnui thuih han ih ni oh boeh, a taengah kaom kaminawk loe zit kaom kami ah ni oh o boeh, tiah a thuih.

Huru förfärad är han icke! I mån jämra eder. Huru vänder icke Moab ryggen till med blygd! Ja, Moab bliver ett åtlöje och en skräck för alla dem som bo däromkring.

40 Angraeng mah, Khenah, tahmu to azawk ueloe, Moab nuiah pakhraeh payangh tih.

Ty så säger HERREN: Se, en som liknar en örn svävar fram och breder ut sina vingar över Moab.

41 Kerioth to naeh ueloe, kacak sipae doeh la tih; to na niah Moab misatuh kaminawk ih palungthin loe caa tapen tom nathuem ah nongpata mah tongh ih kana baktiah om tih.

Keriot bliver intaget, bergfästena bliva erövrade. Och Moabs hjältars hjärtan bliva på den dagen såsom en kvinnas hjärta, när hon är barnsnöd.

42 Angraeng khaeah amoek pongah, Moab loe acaeng maeto ah oh han ai ah paro tih.

Ja, Moab skall förgöras så att det icke mer är ett folk, ty det har förhävt sig mot HERREN.

43 Aw Moab kaminawk, zithaih, kathuk tangqom hoi thaang mah nangcae to zing boeh, tiah Angraeng mah thuih.

Faror, fallgropar och fällor vänta eder, I Moabs inbyggare, säger HERREN.

44 Zit hoiah kacawn kami loe tangqom thungah krah tih; tangqom thung hoi kaloih kami loe thaang pongah aman tih; Moab nuiah thuitaekhaih saning to ka phaksak han, tiah Angraeng mah thuih.

Om någon flyr undan faran, så störtar han i fallgropen, och om han kommer upp ur fallgropen, så fångas han i fällan. Ty jag skall låta ett hemsökelsens år komma över dem, över Moab, säger HERREN.

45 Misa zit pongah Heshbon tlim ah kacawn kami loe, bomkung om ai ah angdoe sut tih; to naah Heshbon hoiah hmai to tacawt tih; Sihon a um hoiah hmaipalai to angthawk ueloe, Moab ih lupataeh hoi amoek kaminawk ih luhuhnawk to kangh tih.

I Hesbons skugga stanna de, det är ute med flyktingarnas kraft. Ty eld gick ut från Hesbon, en låga från Sihons land; och den förtärde Moabs tinning, hjässan på stridslarmets söner.

46 Aw Moab! Khosak na bing! Khemosh ih kaminawk loe anghmaa o boih tih; na capanawk hoi na canunawk to misong ah caeh o haih boih boeh.

Ve dig, Moab! Förlorat är Kemos' folk. Ty dina söner äro tagna till fånga, och dina döttrar förda bort i fångenskap.

47 Toe hnukkhuem niah loe Moab to misong angtanghaih thung hoiah ka hoih let han, tiah Angraeng mah thuih. Moab nuiah lokcaekhaih loe hae ah boeng boeh.

Men i kommande dagar skall jag åter upprätta Moab, säger HERREN. Så långt om domen över Moab.