Isaiah 33

1 Minawk mah parohaih tong vai ai, nang parokung, minawk mah athlaenghaih tong vai ai, nang minawk athlaeng kami, khosak na bing! Minawk amrosakhaih to na toengh naah, minawk mah nang to amrosak tih; minawk athlaenghaih to na toengh naah, minawk mah na thlaeng tih.

Ve dig, du fördärvare, som själv har gått fri ifrån fördärvet! Ve dig, du härjare, som själv har undgått förhärjning! När du har fyllt ditt mått att fördärva, drabbas du själv av fördärvet; när du har fullbordat till härjande drabbas du själv av förhärjning.

2 Aw Angraeng, kaicae hae tahmen raeh; nang khue ni kang zing o; akhawnbang kruek kaicae thacakhaih ah om ah loe, raihaih tue ah kaicae pahlonghaih ah om ah.

HERRE, var oss nådig, dig förbida vi. Var dessas arm var morgon; ja, var vår frälsning i nödens tid.

3 Lok tuenh pongah kaminawk loe cawnh o; nang thawk tahang naah acaeng kaminawk boih anghaeh o phang.

För ditt väldiga dån fly folken bort; när du reser dig upp, förskingras folkslagen.

4 Nangmah nihcae amrosak naah loe nihcae to pakhuh naeh baktiah naeh o tih; pakhuhnawk ahnuk ahma angphet o baktih toengah, nihcae doeh ahnuk ahma cawn o tih.

Och man får skövla och taga byte efter eder, såsom gräsmaskar skövla; såsom gräshoppor störta fram, så störtar man över det.

5 Anih loe hmuensang ah oh pongah, Angraeng loe kasangah pakoeh o; anih mah Zion to kamsoem ah lokcaekhaih hoi toenghaih hoiah koisak tih.

HERREN är hög, ty han bor i höjden; han uppfyller Sion med rätt och rättfärdighet.

6 Palunghahaih hoi panoekhaih loe na hing thung kacakah angdoethaih, thacak pahlonghaih ah om tih; Angraeng zithaih loe nang ih tacong ah om tih.

Ja, trygga tider skola komma för dig! Vishet och kunskap bereda Sion frälsning i rikt mått, och HERRENS fruktan skall vara deras skatt.

7 Khenah, nihcae ih misahoih kaminawk loe tasa bangah qah o; angdaehhaih sah kami laicaehnawk doeh palungsethaih hoiah qah o.

Hör, deras hjältar klaga därute, fredsbudbärarna gråta bitterligen.

8 Manglaih lampui loe pong sut boeh, loklam pazui kami doeh om o ai boeh; lokmaihaih to anih mah phraek moe, vangpuinawk doeh pahnawt sut boeh, mi kawbaktih mikhmai doeh khen ai boeh.

Vägarna äro öde, ingen går mer på stigarna. Han bryter förbund, han aktar städer ringa, människor räknar han för intet.

9 Prae loe palungset pongah zaek kang boeh; Lebanon doeh azathaih tong boeh moe, zai sut boeh; Sharon loe praezaek baktiah oh; Bashan hoi Karmel mah angmah hnik ih athaih to angmuensak boeh.

Landet ligger sörjande och försmäktar, Libanon blyges och står förvissnat, Saron har blivit likt en hedmark, Basans och Karmels skogar fälla sina löv.

10 Angraeng mah, Kai loe vaihi kang thawk moe, vaihi pakoeh ah ka oh han; vaihi kaimah hoi kaimah kang toengh tahang han.

Men nu vill jag stå upp, säger HERREN, nu vill jag resa mig upp, nu vill jag upphäva mig.

11 Nangcae loe tavai to na pomh o pongah, azen to na tapen o tih; nangmacae to kangh hanah, nang hah o ih takhi loe hmai baktiah oh om tih.

Med halm gån I havande, och strå föden I; edert raseri är en eld, som skall förtära eder själva.

12 Kaminawk loe hmai mah kang ih thlung kahmawn baktih, pakhruk moe, hmaitik ih soekhringkung baktiah om o tih.

Folken skola förbrännas och bliva till aska, ja, likna avhugget törne, som brinner upp i eld.

13 Kangthla ah kaom nangcae kaminawk, ka sak ih tok hae tahngai oh; kazoi ah kaom nangcae kaminawk, ka thacakhaih hae panoek oh.

Så hören nu, I som fjärran ärer, vad jag har gjort; förnimmen min makt, I som nära ären.

14 Zion ah kaom kazae kaminawk loe zithaih hoiah oh o; angsah cop kaminawk loe dawnrai zithaih hoih oh o. Aicae thungah mi maw kamngaeh hmai thungah kaom thaih? Aicae thungah mi maw dungzan ah kakangh hmai thungah om thai tih?

Syndarna i Sion bliva förskräckta, bävan griper de gudlösa. »Vem av oss kan härda ut vid en förtärande eld, vem av oss kan bo vid en evig glöd?»

15 Katoeng loklam ah caeh moe, loktang lok thui kami, amsoem ai ah phoisa hnukhaih to koeh ai, bokhaih phoisa doeh talawk ai kami, kami hum hanah thuih ih lok to thaih han ai ah naa tamuep kami hoi kasae hnukhaih bangah mik pakhrip kami loe,

Den som vandrar i rättfärdighet och talar, vad rätt är, den som föraktar, vad som vinnes genom orätt och våld, och den som avhåller sina händer från att taga mutor, den som tillstoppar sina öron för att icke höra om blodsgärningar och tillsluter sina ögon för att icke se, vad ont är,

16 hmuensang ah om tih; mae nui ih kacak sipae loe anih misa abuephaih ah om tih; anih han apet ai ah buh to paek tih, tui doeh kang pae mak ai.

han skall bo på höjderna, klippfästen skola vara hans värn, sitt bröd skall han få, och vatten skall han hava beständigt.

17 Na mik mah Siangpahrang Hoihhaih to hnu tih; angthla parai prae doeh hnu tih.

Ja, dina ögon skola skåda en konung i hans härlighet, de skola blicka ut över ett vidsträckt land.

18 Zitthok hmuen to na poek naah, Ca tarik kami loe naa ah maw oh ving? Tamut cong kami loe naa ah maw oh ving? Kalen koek imsang toep kami loe naa ah maw oh ving boeh?

Då skall ditt hjärta tänka tillbaka på förskräckelsens tid: »Var är nu skatteräknaren, var är nu skattevägaren, var är den som räknade tornen?»

19 Na panoek thai ai ih kathuk lok apae kami, thaih kop thai ai ih lok apae kami to na hnu mak ai boeh.

Du slipper då att se det fräcka folket, folket, vars obegripliga språk man ej kunde förstå, vars stammande tungomål ingen kunde tyda.

20 Aicae poihsakhaih vangpui, Zion to dan oh; tung maeto doeh angthui ai, qui maeto doeh apet ai, amtim han kaom ai kahni im ah kaom, amding rue ah ohhaih Jerusalem vangpui to na mik hoiah hnu tih.

Men skåda på Sion, våra högtiders stad, låt dina ögon betrakta Jerusalem: det är en säker boning, ett tält, som icke flyttas bort, ett vars pluggar aldrig ryckas upp och av vars streck intet enda brister sönder.

21 Lensawk Angraeng loe to vangpui ah aicae han vapui tui hoi vacong tuinawk angqumhaih kakawk ahmuen ah om tih; to ahmuen ah loe palong thoek kami hoi misatukhaih palong doeh caeh mak ai.

Ja, vi hava där HERREN, den väldige; han är för oss såsom floder och breda strömmar; ingen roddflotta kommer där fram, och det väldigaste skepp kan ej fara däröver.

22 Angraeng loe kaicae lokcaekkung ah oh, Angraeng loe kaicae han patukhaih lok paek kami ah oh; Angraeng loe kaicae ih Siangpahrang ah oh; kaicae loe anih mah pahlong tih.

Ty HERREN är vår domare, HERREN är vår härskare, HERREN är vår konung, han frälsar oss.

23 Nang ih qui to khramh o moe, kahni payanghaih qui to kacakah kom o ai pongah, kahni doeh payang o thai ai; to pongah hmuennawk to lomh o moe, amzet o; khokkhaem kaminawk mah doeh hmuenmae to lak pae o.

Dina tåg hänga slappa, de hålla ej masten stadig, ej seglet spänt. Men då skall rövat gods utskiftas i myckenhet, ja, också de lama skola då taga byte.

24 Zion vangpui ah kaom kaminawk mah, Ngan ka nat, tiah thui o mak ai; to vangpui thungah kaom kaminawk ih zaehaih to tahmen pae tih boeh.

Och ingen av invånarna skall säga: »Jag är svag», ty folket, som där bor, har fått sin missgärning förlåten.