Genesis 45
1 Joseph loe a taengah kangdoe kaminawk hmaa ah angsum thai ai boeh pongah, Kai khae hoi kalah bang caeh o boih ah, tiah a hang; to naah Joseph mah amyanawk khaeah angmah hoi angmah to taphong, to naah a taengah mi doeh om ai.
Då kunde Josef icke längre betvinga sig inför alla dem som stodo omkring honom. Han ropade: "Må alla gå ut härifrån." Och ingen fick stanna inne hos Josef, när han gav sig till känna för sina bröder.
2 Tha hoi a qah pongah, Izip kaminawk hoi Faro imthung takohnawk mah doeh thaih o.
Och han brast ut i högljudd gråt, så att egyptierna hörde det; också Faraos husfolk hörde det.
3 Joseph mah amyanawk khaeah, Kai loe Joseph ni! Pa to hing vop maw? tiah a naa. Toe amyanawk loe, Anih hmaa ah poek anghmang o sut pongah, lok pathim pae o ai.
Och Josef sade till sina bröder: "Jag är Josef. Lever min fader ännu?" Men hans bröder kunde icke svara honom, så förskräckta blevo de för honom.
4 To naah Joseph mah amyanawk khaeah, Ka taengah angzo oh, tiah a naa. Nihcae loe caeh o. Anih mah, Kai loe Izip prae ah nang zawh o ih, nangcae ih amnawk Joseph ni!
Då sade Josef till sina bröder: "Kommen hitfram till mig." Och när de kommo fram, sade han: "Jag är Josef, eder broder, som I sålden till Egypten.
5 To pongah kai nang zawh o pongah vaihi palungsae o sak hmah loe, palung doeh phui o hmah; hinghaih pahlong han ih ni hae ahmuen ah Sithaw mah kai ang patoeh hmaloe.
Men varen nu icke bedrövade och grämen eder icke däröver att I haven sålt mig hit: ty för att bevara människors liv har Gud sänt mig hit före eder.
6 Vaihi prae thungah khokhahaih saning hnetto oh boeh, hmabang saning pangato thung mi mah doeh lawk sah mak ai ueloe, cang doeh aat o mak ai.
I två år har nu hungersnöd varit i landet, och ännu återstå fem år under vilka man varken skall plöja eller skörda.
7 Toe long ah kanghmat nangcae to hingsak moe, kalen parai pahlonghaih hoiah nangcae to loisak hanah, Sithaw mah hae ahmuen ah kai hae ang patoeh boeh.
Men Gud sände mig hit före eder, för att I skullen bliva kvar på jorden och behållas vid liv, ja, till räddning för många.
8 To pongah kai haeah patoehkung loe nangcae na ai, Sithaw ni; anih mah Faro to ampa ah ang sak pae, a imthung takoh boih ih angraeng ah ang suek moe, Izip prae boih ukkung ah ang sak.
Så haven nu icke I sänt mig hit, utan Gud; och han har gjort mig till Faraos högste rådgivare och till en herre över hela hans hus och till en furste över hela Egyptens land.
9 Kam pa khaeah karangah caeh oh loe, anih khaeah, Na capa Joseph mah, Kai loe Sithaw mah Izip prae thung boih ukkung angraeng ah ang sak boeh; akra ai ah, kai khaeah angzo tathuk ah, tiah a thuih;
Skynden eder nu och faren hem till min fader, och sägen till honom: 'Så säger din son Josef: Gud har satt mig till en herre över hela Egypten; kom ned till mig, dröj icke.
10 kaimah hoi kazoi ahmuen, Goshen prae ah khosah oh, nangmah hoi na caanawk, na caanawk patoeng, maitawnawk, tuunawk hoi na tawnh ih hmuennawk to sin o boih ah;
Du skall få bo i landet Gosen och vara mig nära, du med dina barn och barnbarn, dina får och fäkreatur och allt vad som tillhör dig.
11 kai mah kang pacah o han hmang, saning pangato thung khokha vop tih; to tih ai nahaeloe nangmah hoi na imthung takoh boih, na tawnh ih hmuennawk boih anghmaa tih, tiah thui pae oh.
Jag vill där försörja dig -- ty ännu återstå fem hungerår -- så att varken du eller ditt hus eller någon som hör dig till skall lida nöd.
12 Khenah, nangcae hoi kam nawk Benjamin mikhnuk ah, ka pakha hoiah kang thuih o ih lok to na thaih o boeh.
I sen ju med egna ögon, också min broder Benjamin ser med egna ögon, att det är jag, som med egen mun talar till eder.
13 Izip prae ah ka lensawkhaih hoi na hnuk o ih hmuennawk boih, kam pa khaeah thui pae oh; karangah caeh oh loe, kam pa to haeah angzo o haih ah, tiah a naa.
Berätten nu för min fader om all min härlighet i Egypten och om allt vad I haven sett, och skynden eder att föra min fader hitned."
14 To pacoengah amnawk Benjamin to takop moe, a qah; Benjamin mah doeh anih to takop moe, qah;
Så föll han sin broder Benjamin om halsen och grät, och Benjamin grät vid hans hals.
15 to pacoengah amyanawk boih to a mok moe, a qah; to pacoengah amyanawk hoiah lok apaeh o.
Och han kysste alla sina bröder och grät i deras armar. Sedan samtalade hans bröder med honom.
16 Joseph ih amyanawk angzoh o ti, tiah Faro imthung takoh mah thaih naah, Faro hoi a tamnanawk boih poeknawm o.
När nu det ryktet spordes i Faraos hus, att Josefs bröder hade kommit, behagade detta Farao och hans tjänare väl.
17 Faro mah Joseph khaeah, Nam yannawk khaeah, hae tiah thui paeh loe, hae tiah sahsak ah; laa hrang hoiah hmuennawk to phaw o sak ah loe, Kanaan prae ah amlaemsak ah;
Och Farao sade till Josef: "Säg till dina bröder: 'Detta skolen I göra: lasten edra djur och faren hem till Kanaans land;
18 nam pa hoi imthung takoh kaminawk to kai khaeah angzosak ah; Izip prae thungah kahoih koek prae to kang paek han, prae kathawk to na caa o tih, tiah thui paeh, tiah a naa.
hämten så eder fader och edert folk och kommen hit till mig, så skall jag giva eder det bästa som finnes i Egyptens land, och I skolen få äta av landets fetma.'
19 Nangmah doeh nihcae khaeah hae tiah sak hanah thui paeh, a caanawk hoi a zunawk to lak hanah Izip prae thung ih hrang leeng to la nasoe loe, nam pa to angzo o haih nasoe.
Alltså bjuder jag dig nu att säga: 'Detta skolen I göra: tagen eder vagnar i Egyptens land för edra späda barn och edra hustrur, och hämten eder fader och kommen hit.
20 Hmuennawk to paawt o hmah, Izip prae thung boih ih kahoih koek hmuen loe nihcae hanah om tih, tiah a naa.
Och bekymren eder icke om edert bohag; ty det bästa som finnes i hela Egyptens land skall höra eder till.'"
21 To pongah Israel caanawk mah to tiah a sak o; Faro mah thuih ih lok baktih toengah, Joseph mah hrang leengnawk to a paek, to pacoengah loklam ah caak han ih hmuen doeh a paek.
Israels söner gjorde så, och Josef gav dem vagnar, efter Faraos befallning, och gav dem kost för resan.
22 Nihcae boih han khukbuen kangtha to a paek, toe Benjamin loe phoisa cumvai thumto hoi khukbuen zung pangato a paek.
Och han gav åt dem alla var sin högtidsdräkt, men åt Benjamin gav han tre hundra siklar silver och fem högtidsdräkter.
23 Ampa hanah Izip prae thung ih kahoih koek hmuennawk to laa hrang hato pongah a phawsak, laa hrang amno hato pongah cang hoi takaw to phawsak pacoengah, ampa mah loklam ah caak han ih hmuennawk to a pat pae.
Och till sin fader sände han likaledes gåvor: tio åsnor, lastade med det bästa Egypten hade, och tio åsninnor, lastade med säd och bröd och andra livsmedel åt hans fader för resan.
24 To pacoengah amyanawk to patoeh, nihcae doeh amsak o; loklam ah maeto hoi maeto angzoeh o hmah, tiah a naa.
Därefter lät han sina bröder fara, och de begåvo sig åstad; och han sade till dem: "Kiven icke på vägen."
25 Nihcae loe Izip prae thung hoiah angthawk o tahang moe, ampa Jakob ohhaih Kanaan prae ah caeh o.
Så foro de upp från Egypten och kommo till sin fader Jakob i Kanaans land;
26 Anih khaeah, Joseph loe hing vop! Izip prae ukkung ah oh, tiah a naa o. To naah Jakob loe palungboeng sut; nihcae to tang ai.
och de berättade för honom och sade: "Josef lever ännu, och han är en furste över hela Egyptens land." Då greps hans hjärta av vanmakt, ty han kunde icke tro dem.
27 Toe Joseph mah thuih ih loknawk boih a thuih pae o moe, anih phawh hanah Joseph mah pat pae ih hrang leeng to a hnuk naah ni, ampa Jakob loe poekhaih tha oh let vop.
Men när de omtalade för honom allt vad Josef hade sagt till dem, och när han såg vagnarna som Josef hade sänt för att hämta honom, då fick deras fader Jakobs ande åter liv.
28 To naah Israel mah, Khawt boeh! Ka capa Joseph loe hing vop, ka caeh moe, ka dueh ai naah anih to ka hnuk han vop, tiah thuih.
Och Israel sade: "Det är nog; min son Josef lever ännu. Jag vill fara och se honom, förrän jag dör."
