Ezekiel 42
1 To pacoengah anih mah aluek bang caehhaih loklam hoiah tasa longhma bang ah ang caeh haih; aluek bang ah anghae im hma ih kanghoeng loek ah kaom longhma hoi mikhmai kangtong ah kaom imkhaan bang ah ang caeh haih.
Och han lät mig gå ut på den yttre förgården den väg som gick åt norr, och förde mig därefter till den byggnad med tempelkamrar, som låg invid den avsöndrade platsen och tillika invid murbyggnaden norrut,
2 Thok aluek bang anghae imkhaan loe kasawk dong cumvaito oh moe, dong qui pangato kawk.
till långsidan, som mätte hundra alnar, med sin ingång i norr; men bredden var femtio alnar.
3 Dong pumphaeto kaom athung longhma hoi thlung baih ih mikhmai kangtong ah kaom tasa longhma loe asom thumto karoek to mikhmai kangtong ah imkhaan to oh.
Ut emot den tjugu alnar breda platsen på den inre förgården och ut emot stengolvet på den yttre förgården lågo avsatserna på det ena husets framvägg mitt emot avsatserna på det andra husets framvägg, i tre våningar.
4 Imkhaan hmabang ah dongto kawk, athung bang caehhaih dong hato kasawk loklam to oh; to ih thoknawk loe aluek bang ah anghae o.
Och framför tempelkamrarna gick en tio alnar bred gång till den inre förgården, en alnsbred väg; och ingångarna lågo mot norr.
5 Imkhaannawk mah kapop kue ahmuen to lak pongah, ranui ih imkhaannawk loe atlim ih imkhaan hoi a um ih imkhaan pongah tamcaek kue boeh.
Men de översta tempelkamrarna voro mindre än de andra, ty avsatserna på framväggen togo bort mer rum från dem än från de nedersta och mellersta kamrarna i byggnaden.
6 Im asom thumto oh, toe longhma ih baktih toengah tungnawk to om ai, to pongah atlim ih imkhaan hoi a um ih imkhaan pongah tamcaek kue.
Ty kamrarna lågo i tre våningar och hade inga pelare, såsom förgårdarna hade; därför blevo de översta våningens kamrar mer indragna än den nedersta och den mellersta våningens.
7 Imkhaan hma ah kaom tasa bang ih tapang loe tasa bang ih imkhaan hma ah paka ih tapang hoi kangphaeng ah caeh moe, dong qui pangato oh.
Och en yttre skiljemur gick utmed tempelkamrarna åt den yttre förgården till, framför tempelkamrarna, och den var femtio alnar lång.
8 Tasa longhma ah kaom imkhaannawk loe dong qui pangato sawk o; khenah, tempul hma loe dong cumvaito sawk.
Ty längden på tempelkammarbyggnaden utåt den yttre förgården var femtio alnar, men åt templet till hundra alnar.
9 Tasa bang ih longhma hoi akun naah, imkhaannawk tlim ah ni angyae bang akunhaih khongkha maeto oh.
Och nedanför dessa tempelkamrar var ingången från öster, när man ville komma till dem från den yttre förgården.
10 Kanghoeng loek ah kaom ahmuen hoi mikhmai angtongh, im hoi mikhmai kangtong ah kaom, ni angyae bang caehhaih longhma tapang ah doeh imkhaannawk to oh.
Där förgårdens skiljemur var som tjockast, lågo ock på östra sidan tempelkamrar invid den avsöndrade platsen och tillika invid murbyggnaden.
11 To imkhaan hma ah caehhaih loklam to oh, to ih imkhaan amtuenghaih dan loe aluek bang imkhaannawk amtuenghaih dan hoiah anghmong, sawkhaih hoi kawkhaih doeh angvan; tacawthaih, tahhaih dan hoi thoknawk doeh anghmong boih.
Och en väg gick framför dem, likadan som vägen framför tempelkamrarna på norra sidan; och de hade samma längd och bredd. Och alla utgångar här voro såsom där, både i fråga om övriga anordningar och i fråga om själva dörröppningarna.
12 Aloih bang anghae imkhaan thoknawk ohhaih dan baktih toengah, imkhaan thung akunhaih lam taengah thok to oh, ni angyae bang caehhaih loklam loe tapang hma ah oh.
Och såsom det var med dörröppningarna på tempelkamrarna vid södra sidan, så fanns också har en dörröppning, vid vilken en väg begynte, en väg som gick utefter den behöriga skiljemuren, och som låg österut, när man gick in i tempelkamrarna.
13 Anih mah kai khaeah, Kanghoeng loek ah kaom ahmuen ih ahma ah kaom, aluek bang imkhaannawk hoi aloih bang imkhaannawk loe, ciimcai imkhaan ah om tih; Angraeng khaeah akun qaimanawk loe to ah ciimcai koek tathlang ih hmuennawk to caa o tih; to ahmuen loe ciimcai koek ah oh pongah, ciimcai koek, canghum paekhaih, zae angbawnhaih, sakpazae angbawnhaih hmuennawk suekhaih ahmuen ah om tih.
Och han sade till mig: »De norra och södra tempelkamrarna invid den avsöndrade platsen skola vara de heliga tempelkamrar i vilka prästerna, som få träda fram inför HERREN, skola äta det högheliga; där skola de förvara det högheliga, såväl spisoffer som syndoffer och skuldoffer ty det är en helig plats.
14 Qaimanawk athung ah akun o naah, ciimcai imkhaan thung hoi tasa bang ah tacawt o mak ai; khukbuennawk loe ciimcai pongah, toksakhaih ahmuen ah angkhring oh; kalah khukbuen angkraih pacoengah, kaminawk ohhaih ahmuen ah caeh oh, tiah ang naa.
När prästerna -- som från helgedomen icke strax få begiva sig till den yttre förgården -- hava kommit ditin, skola de där lämna kvar de kläder i vilka de hava gjort tjänst, ty dessa äro heliga; först när de hava iklätt sig andra kläder, få de träda ut på den plats som är för folket.»
15 Tempul imthung to a tah boih pacoengah, ni angzae bang anghae khongkha bang ah ang caeh haih, a taengnawk boih to a tah.
När han nu hade slutat uppmätningen av det inre huset, lät han mig gå ut till den port som låg mot öster. Och han mätte platsen runt omkring.
16 Tahhaih cung hoiah ni angzae bang to a tah, tahhaih cung hoiah a taeng boih a tah naah, cung cumvai pangato oh.
Han mätte med sin mätstång åt östra sidan: den höll efter mätstången fem hundra stänger runt omkring.
17 Aluek bang to a tah, a taeng boih tahhaih cung hoiah a tah naah, cung cumvai pangato oh.
Han mätte åt norra sidan: den höll efter mätstången fem hundra stänger runt omkring.
18 Aloih bang to a tah, tahhaih cung hoiah tah naah, cung cumvai pangato oh.
Han mätte ock åt södra sidan: den höll efter mätstången fem hundra stänger.
19 Niduem bang ah angqoi moe, tahhaih cung hoiah a tah naah, cung cumvai pangato oh.
Han vände sig mot västra sidan och mätte med mätstången fem hundra stänger.
20 Anih mah ahmuen palito tah boih; a taeng boih ah tapang to oh, hmuenciim hoi kamhnong ahmuen to tapraek naah, cung cumvai pangato sawk moe, cumvai pangato kawk.
Åt alla fyra sidorna mätte han platsen. Den var omgiven av en mur, som utefter platsens längd höll fem hundra stänger och utefter dess bredd fem hundra stänger. Och den skulle skilja det heliga från det som icke var heligt.
