Ezekiel 27
1 Angraeng ih lok kai khaeah angzoh,
Och Herrans ord skedde till mig, och sade:
2 Tura qah haih laa to sah ah;
Du menniskobarn, gör klagogråt öfver Tyrus;
3 Aw tuipui taengah kaom vangpui, praenawk mah hmuenmae zawhhaih ih ahmuen, Angraeng Sithaw mah, Aw Tura, nang mah, Ka krang hoihaih loe coek koi om ai, tiah na thuih.
Och säg till Tyrus, som ligger vid hafvet, och handlar med många öars folk: Detta säger Herren Herren: O Tyrus, du hafver sagt: Jag är den aldraskönaste.
4 Na prae angzithaih loe tuipui thungah oh, nang loe sahkungnawk mah coek koi om ai ah sak ih palong ah na oh.
Dina gränsor äro midt i hafvena, och dina byggningsmän hafva tillpyntat dig som aldraskönast.
5 Nang sak han ih thingpaek loe Senir ih hmaica thing to patoh o moe, palong nui ih kahni payanghaih thing sak hanah Lebanon ih sidar thing to lak o.
Allt ditt brädeverk hafva de gjort af furoträ af Senir, och låtit föra cedreträ ifrå Libanon, och gjort din mastträ derutaf;
6 Bashan ih oak thing hoiah palong thoekhaih cung to a sak o; to thing loe Kittim tuipui thung ih prae hoiah a sin o moe, tasaino hoi pathoep ih Ashurite thing hoiah palong imcih to a sak o.
Och dina åror af eketrä ifrå Basan, och dina bänkar af elphenben, och stolar af Chittims öar.
7 Sahkungnawk mah Izip prae ih aem kaom puu ngan kahni to palong payanghaih kahni ah patoh o moe, Elishah tuipui thung ih prae hoiah sin o ih rong kahing hoi kamling kahni hoiah a nui to khuk o.
Ditt segel var af stickadt silke, utaf Egypten, och ditt märke stickadt deruti, och ditt täckelse af gult silke och purpur, ifrå de öar Elisa.
8 Sidon hoi Arvat ih kaminawk loe nang ih palong thoekkung ah oh o; Aw Tura, nang khaeah kaom palungha kaminawk loe nang loklam patuekkung ah oh o.
De af Zidon och Arvad voro dine båtsmän, och du hade skickeliga män i Tyro till skeppare.
9 Na thungah kaom Gebal ih mitongnawk hoi palungha kaminawk loe palong pakhraikung ah oh o; tuipui ih palongnawk hoi palong thoek kaminawk boih loe nang hoi hmuenmae zawhhaih toksak hanah ang zoh o.
De äldste och kloke af Gebal måste bygga din skepp; all skepp i hafvena och skeppfolk fann man när dig, de hade sin handel när dig.
10 Persia kami, Lud kami hoi Put ih kaminawk loe nang ih misatuh kami ah oh o moe, misatuhkung ah oh o; misa pakaahaih aphaw hoi lumueknawk to a bangh o, to tiah na lensawkhaih to amtueng o sak.
De utaf Persien, Lydien och Libyen voro ditt krigsfolk, hvilke sina sköldar och hjelmar uti dig upphängde, och dermed beprydde dig.
11 Arvat ih kaminawk loe nang ih misatuh kaminawk hoi nawnto sipae to takui o moe, misa a toep o; Gammad ih kaminawk loe na misa toephaih imsang to a toep o; na sipaenawk boih nuiah misa pakaahaih aphawnawk to a bangh o; to tiah na kranghoihaih to koep o sak.
De af Arvad voro i dinom här, allt omkring på dina murar, och väktare på din torn; de hängde allestäds sina sköldar på murarna allt omkring, och gjorde dig så dägeligan.
12 Hmuenmae hoi nang raeng parai pongah, Tarshish loe nang hoi hmuenmae zawhhaih sahkung ah oh; sum kanglung, sum, camphaeh hoi atui amkhawk sumnawk to nang hanah ang paek.
Du hade din handel på hafvens, och lät komma allahanda varor, silfver, jern, tenn och bly, in uppå din marknad.
13 Javan, Tubal hoi Meshek thung ih kaminawk doeh nang hoi hmuenmae zawhhaih tok to sak o; misongnawk, sum kamling laomnawk to nang khaeah ang zawh o.
Javan, Thubal och Mesech handlade med dig, och förde trälar och koppar in uppå din marknad.
14 Togarmah kaminawk loe hrangnawk, hrang angthueng kaminawk hoi laa hrangnawk to nang khaeah zawh o.
De af Thogarma förde dig hästar, och vagnar, och mular, in på din marknad.
15 Dedan kaminawk doeh nang hoi hmuenmae zawhhaih sak o; tuipui thungah kaom pop parai prae kaminawk mah nang ih hmuenmae to ang qan pae o; nihcae mah tasaino hoi eboni to tangqum ah ang paek o.
De af Dedan voro dine köpmän, och du handlade allestäds på öomen; de sålde dig elphenben och hebenträ.
16 Hmuenmae pop parai ah na pathok pongah Syria doeh nang hoi hmuenmae zawhhaih to sak toeng; nihcae loe thlung kahing, thlung kamling, aem kaom khukbuen, puu kahni, Koral hoi thlung kathimnawk to a zawh o.
De Syrer hemtade ifrå dig ditt arbete, som du gjorde, och förde rubin, purpur, tapeter, silke och fogel, och christall, in på din marknad.
17 Judah hoi Israel doeh nang hoi hmuenmae zawhhaih sak hoi toeng; nihcae loe Minnith ih takawdip, tunh, khoitui, situi hoi thing tasinawk to nang khaeah ang zawh o.
Juda och Israels land handlade ock med dig, och förde dig till din marknad hvete af Minnith, och balsam, och hannog, och oljo, och mastix.
18 Hmuenmae hoi nang raeng o parai moe, hmuen pop parai ah na pathok o pongah, Damuscus doeh nang hoi hmuenmae zawhhaih to sak; Helbon ih mu hoi tuumuinawk to nang khaeah ang zawh o.
Hemtade ock Damascus ditt arbete ifrå dig, och allahanda varo, för starkt vin och kosteliga ull.
19 Dan hoi Javan loe nang ih hmuenmae to zawh moe, a qan o; nihcae mah rong kampha sumnawk, hmuihoih thing hoi paciknawk to nang khaeah ang zawh o.
Dan och Javan, och Meussal förde ock på din marknad jernverk, casia och calmus, att du dermed handla skulle.
20 Dedan loe misatukhaih hrang nuiah baih han ih kahoih kahninawk to nang khaeah ang zawh.
Dedan handlade med dig med täcken, der man uppå sitter.
21 Arab prae hoi Kedar siangpahrang capanawk boih loe nang hoi hmuenmae zawhhaih sah kami ah oh o; nihcae loe tuu caanawk, tuu taenawk hoi maehnawk to nang khaeah ang zawh o.
Arabien, och alle Förstar af Kedar, handlade med dig, med får, vädrar och bockar.
22 Sheba hoi Ramah ih hmuenmae zaw kaminawk loe nang hoi hmuenmae zawhhaih to sak o; atho kana koek hmuihoih hmuennawk, atho kana thlungnawk boih hoi suinawk to nang khaeah ang zawh o.
De köpmän af Seba och Raema handlade med dig, och förde till din marknad allahanda kosteligit speceri, och ädla stenar och guld.
23 Haran ih kaminawk, Kanneh ih kaminawk hoi Eden ih kaminawk, Sheba, Asur hoi Kilmad ih hmuenmae zaw kaminawk loe nang hoi hmuenmae zawhhaih to sak o.
Haran, och Canne, och Eden, samt med de köpmän af Seba, Assur och Chilmad, voro ock dine köpmän.
24 Na sak ih hmuenmae zawhhaih thungah, rong kahing khukbuennawk, aem kaom kahninawk, rong congca kaom kahninawk, tlangqui hoi sak ih phaknawk to ang zawh o.
Alle handlade de med dig, med kosteligit kläde, med silkes och stickade mantlar, hvilka de uti kosteliga cedrekistor och väl förvarad, till din marknad förde.
25 Tarshish ih palongpuinawk mah nang ih hmuenmae ang phawh pae o; to tiah nang loe na len tahang moe, tuipui um li ah na lensawkhaih to amtueng.
Men skeppen utaf hafvet voro de yppersta i dinom marknad; alltså äst du mycket rik och härlig vorden midt i hafvena;
26 Nang ih palong thoek kaminawk mah tuipui thungah ang hoih o; toe ni angzae bang ih takhi mah nang to tuipui um li ah ang vah ving boeh.
Och dine skeppmän förde till dig på stort vatten. Men ett östanväder skall sönderbråka dig midt uppå hafvena;
27 Nang raenghaih, na tawnh ih hmuenmaenawk, na zawh ih hmuenmaenawk, tuipui loklam patuekkungnawk, palong pakhraih kaminawk, nang hoi hmuenmae zawhhaih sah kaminawk, misatuh kaminawk, nang khaeah kaom kaminawk loe nam rohaih niah tuipui um li ah krah o boih tih.
Så att dina varor, köpmän, handlare, skaffare, skeppare och skeppbyggare, och dine handterare, och alle dine örligsmän, och allt folket i dig, skola förgås midt uppå hafvena, på den tiden du nederlägges;
28 Nang ih tuipui loklam patuekkungnawk ih hanghaih lok pongah, tui taeng ih hmuennawk mataeng doeh anghuen o tih.
Så att ock hamnerna varda bäfvande, för dina skeppares rops skull.
29 Palong thoekhaih cung kasin, palong thoek kaminawk hoi tuipui loklam patuekkungnawk boih loe, palongpui thung hoiah anghum o ueloe, saoeng ah angdoe o tih;
Och alle de som med årom ro, samt med båtsmän och styromän, skola stiga utu skeppen upp på landet;
30 nang to na hang o thuih ueloe, qah o tih; lu nuiah maiphu ang phuih o ueloe, maiphu pongah asawt o tih:
Och högt ropa öfver dig, bitterliga klaga, och kasta stoft uppå sitt hufvud, och besöla sig i asko.
31 Lu sam aat o boih ueloe, kazii angzaeng o tih; palung boeng, palungsethaih hoiah na qah o thui tih.
De skola raka sig håret af öfver dig, och draga säcker uppå sig, och af hjertat bitterliga gråta öfver dig och sörja.
32 Na nuiah palungnat hoi ang qah o thuih naah, Tuipui um li ah kamro, Tura vangpui baktiah mi maw om tih? tiah qahhaih zuklaeng hoi na qah o haih tih.
Och skola deras barn begråta dig: Ack! ho är någon tid så stilla vorden på hafvena, som du Tyrus?
33 Nang ih hmuenmaenawk tuipui thung hoiah tacawt naah, pop parai kaminawk to nang hoesak; paroeai hmuennawk hoiah long nui ih siangpahrangnawk to nang raengsak.
Då du dref din handel på hafvena, gjorde du mång land rik; ja, med dina många varor, och dinom köpenskap, gjorde du Konungarna på jordena rika.
34 Vaihi kathuk tuipui thungah nam ro naah, na zawh ih hmuenmaenawk hoi nang khaeah kaom kaminawk loe amtimh o boih tih.
Men nu äst du af hafvena stört uti det rätta djupa vattnet, så att din handel och allt ditt folk i dig förgånget är.
35 Tuipui thungah kaom prae kaminawk boih loe na nuiah kaom hmuen pongah dawnrai o tih, siangpahrangnawk mikhmai sae o ueloe, tasoeh takuenhaih hoiah om o tih.
Alle de, som på öarna bo, förskräckas öfver dig, och deras Konungar grufva sig, och se ömkeliga ut.
36 Hmuenmae zaw kaminawk mah prae kaminawk boih salakah nang to padaeng o tih, nang loe zit kaom kami ah na om ueloe, dungzan ah nang hmaa tih boeh, tiah thuih tiah, thuih paeh, tiah ang naa.
De köpmän i landena hvissla till dig, att du så hastigt förgången äst, och kan intet mer uppkomma.
