Exodus 32
1 Mae hoiah Mosi angzo tathuk ai boeh, tito kaminawk mah panoek o naah, kaminawk loe Aaron khaeah amkhueng o moe, anih khaeah, Angthawk ah; kaicae hmaa ah caeh hanah sithawnawk to na sah pae ah; Izip prae thung hoi kaicae zaehoikung Mosi loe, kawbang maw oh ving boeh, tito a panoek o ai boeh, tiah a naa o.
Men när folket såg att Mose dröjde att komma ned från berget, församlade de sig omkring Aron och sade till honom: "Upp, gör oss en gud som kan gå framför oss; ty vi veta icke vad som har vederfarits denne Mose, honom som förde oss upp ur Egyptens land."
2 Aaron mah nihcae khaeah, Na zunawk, na capanawk hoi na canunawk ih sui naa tangkraengnawk to angkhring oh loe, kai khaeah na sin oh, tiah a naa.
Då sade Aron till dem: "Tagen guldringarna ut ur öronen på edra hustrur, edra söner och edra döttrar, och bären dem till mig.
3 To pongah kaminawk boih mah angmacae ih sui naa tangkraeng to angkring o moe, Aaron khaeah sin pae o.
Då tog allt folket av sig guldringarna som de hade i öronen, och de buro dem till Aron;
4 Nihcae mah paek o ih hmuennawk to anih mah talawk boih moe, a sak pae pacoengah maitaw caa ih krang to a soi pae; Aw Israel, hae sithaw loe Izip prae thung hoiah nangcae zaehoikung sithawnawk boeh ni, tiah a naa.
och han tog emot guldet av dem och formade det med en mejsel och gjorde därav en gjuten kalv. Och de sade: "Detta är din Gud, Israel, han som har fört dig upp ur Egyptens land."
5 Aaron mah to hmuen to hnuk naah, maitaw caa hmaa ah hmaicam maeto sak moe, Khawnbang loe Angraeng hanah poih sakhaih niah om tih, tiah kaminawk khaeah taphongsak.
När Aron såg detta, byggde han ett altare åt honom. Och Aron lät utropa och säga: "I morgon bliver en HERRENS högtid."
6 To pongah kaminawk loe khawnbang khawnthaw ah angthawk o moe, hmai angbawnhaih hoi angdaeh angbawnhaih to sak o; caak naek hanah anghnut o moe, hnawh hanah angthawk o.
Dagen därefter stodo de bittida upp och offrade brännoffer och buro fram tackoffer, och folket satte sig ned till att äta och dricka, och därpå stodo de upp till att leka.
7 To naah Angraeng mah Mosi khaeah, Caeh tathuk ah, Izip prae thung hoiah na hoih ih kaminawk loe, amro o boih boeh;
Då sade HERREN till Mose: "Gå ditned, ty ditt folk, som du har fört upp ur Egyptens land, har tagit sig till, vad fördärvligt är.
8 nihcae han ka thuih pae ih loklam to karangah angqoi o taak moe, angmacae han maitaw caa krang to a sak o boeh; to krang to bok o moe, angbawnhaih to a sak o pacoengah, Aw Israel kaminawk, hae sithaw loe Izip prae thung hoi nangcae zaehoikung sithaw ah ni oh o boeh, tiah a thuih o, tiah a naa.
De hava redan vikit av ifrån den väg som jag bjöd dem gå; de hava gjort sig en gjuten kalv. Den hava de tillbett, åt den hava de offrat, och sagt: 'Detta är din Gud, Israel, han som har fört dig upp ur Egyptens land."
9 Angraeng mah Mosi khaeah, Hae kaminawk hae ka hnuk boeh; nihcae loe palungthah kami ah oh o;
Och HERREN sade ytterligare till Mose: "Jag ser att detta folk är ett hårdnackat folk.
10 to pongah kaimah bueng na caehtaak ah; hmai baktih kamngaeh palungphuihaih hoiah nihcae to ka kanghsak moe, kam rosak boih han; to pacoengah nang hae kalen parai acaeng ah kang sak han, tiah a naa.
Så låt mig nu vara, på det att min vrede må brinna mot dem, och på det att jag må förgöra dem; dig vill jag sedan göra till ett stort folk."
11 Toe Mosi mah angmah ih Angraeng Sithaw khaeah, Angraeng, tipongah na sak thaihaih, na ban thacakhaih hoiah Izip prae thung hoi na zaehhoih ih nangmah ih kaminawk to palungphuihaih hoiah nam rosak boih han loe?
Men Mose bönföll inför HERREN, sin Gud, och sade: "HERRE, varför skulle din vrede brinna mot ditt folk, som du med stor kraft och stark hand har fört ut ur Egyptens land?
12 Tipongah Izip kaminawk mah, Sithaw loe kasae poekhaih tawnh, to pongah ni nihcae to mae nuiah hum moe, long pum hoiah tamit boih hanah, a caeh haih, tiah thuih han koi ah oh ving loe? Hmai baktih kamngaeh palungphuihaih to dipsak ah loe, nangmah ih kaminawk nuiah sak han ih kasae poekhaih to dawnpakhuem raeh.
Varför skulle egyptierna få säga: 'Till deras olycka har han fört dem ut, till att dräpa dem bland bergen och förgöra dem från jorden'? Vänd dig ifrån din vredes glöd, och ångra det onda du nu har i sinnet mot ditt folk.
13 Na tamna Abraham, Issak hoi Israel khaeah, Na caanawk loe van ih cakaeh zetto kang pungsak moe, dungzan ah qawk na toep o thai hanah, long nuiah kaom hmuennawk boih kang paek han, tiah na thuih ih lok to pahnet hmah raeh, tiah a naa.
Tänk på Abraham, Isak och Israel, dina tjänare, åt vilka du med ed vid dig själv har givit det löftet: 'Jag skall göra eder säd talrik såsom stjärnorna på himmelen, och hela det land som jag har talat om skall jag giva åt eder säd, och de skola få det till evärdlig arvedel.'"
14 To naah Angraeng mah angmah ih kaminawk nuiah kasae sak han poekhaih to dawnpakhuem let.
Då ångrade HERREN det onda som han hade hotat att göra mot sitt folk.
15 Mosi loe a ban ah hnukung thlung kangphaek hnetto sin moe, mae nui hoiah anghum tathuk; thlung kangphaek hnetto pongah, ahnuk ahmaa ca to tarik.
Och Mose vände sig om och steg ned från berget, och han hade med sig vittnesbördets två tavlor. Och på tavlornas båda sidor var skrivet både på den ena sidan och på den andra var skrivet.
16 To thlung kangphaek hnetto loe, Sithaw mah sak ih thlung kangphaek ah oh moe, Sithaw mah ni ca doeh tarik.
Och tavlorna voro gjorda av Gud, och skriften var Guds skrift, inristad på tavlorna.
17 Kaminawk hanghaih lok to Joshua mah thaih naah, Mosi khaeah, ataihaih ahmuen ah misatukhaih lok to ka thaih, tiah a naa.
När Josua nu hörde huru folket skriade, sade han till Mose: "Krigsrop höres i lägret."
18 Mosi mah, To hanghaih lok loe misa pazawhaih lok na ai ni, misa sunghaih lok doeh na ai ah, laasakhaih lok ni ka thaih, tiah a naa.
Men han svarade: "Det är varken segerrop som höres, ej heller är det ett ropande såsom efter nederlag; det är sång jag hör."
19 Ataihaih ahmuen taengah phak naah, Mosi mah maitaw caa hoi nawnto hnawh kaminawk to hnuk; hmai kamngaeh baktiah palung to phui pongah, a ban ih thlung kangphaek to a vah; mae tlim ah a vah phaeng.
När sedan Mose kom närmare lägret och fick se kalven och dansen, upptändes hans vrede, och han kastade tavlorna ifrån sig och slog sönder dem nedanför berget.
20 Nihcae mah sak o ih maitaw caa to a lak moe, hmai thungah a vah pae; kadip puengah naep pae pacoengah, tui pongah phuih moe, Israel kaminawk to a naeksak.
Sedan tog han kalven som de hade gjort, och brände den i eld och krossade den till stoft; detta strödde han i vattnet och gav det åt Israels barn att dricka.
21 Aaron khaeah, Hae tiah kalen zaehaih to sak hanah, nihcae mah na nuiah tih hmuen maw a sak o? tiah a naa.
Och Mose sade till Aron: "Vad har folket gjort dig, eftersom du har kommit dem att begå en så stor synd?"
22 Aaron mah, Ka angraeng, palungphuisak hmah; hae kaminawk loe kasae poekhaih a tawnh o, tito na panoek, tiah a naa.
Aron svarade: "Min herres vrede må icke upptändas; du vet själv att detta folk är ont.
23 Kai khaeah, Kaicae hmabang ah ka caeh o thai hanah, sithawnawk to na sah paeh, Izip prae thung hoi kaicae zaehoikung Mosi loe, kawbang maw oh boeh, tito a panoek o ai boeh, tiah a thuih o.
De sade till mig: 'Gör oss en gud som kan gå framför oss; ty vi veta icke vad som har vederfarits denne Mose, honom som förde oss upp ur Egyptens land.'
24 To pongah kai mah nihcae khaeah, Sui tawn kaminawk boih sui to angkhring oh loe, kai khaeah na paek oh, tiah ka naa. To naah nihcae mah sui to angkhring o moe, ang paek o; kai mah hmai thungah ka vah naah, maitaw caa ah angcoeng, tiah a naa.
Då sade jag till dem: 'Den som har guld tage det av sig'; och de gåvo det åt mig. Och jag kastade det i elden, och så kom kalven till."
25 (Aaron mah kaminawk to khen laek ai boeh pongah, a misanawk hmaa ah bangkrai ah ohsak), tito Mosi mah hnuk naah,
Då nu Mose såg att folket var lössläppt, eftersom Aron, till skadeglädje för deras fiender, hade släppt dem lösa,
26 to pongah Mosi loe ataihaih khongkha ah angdoet moe, Angraeng bangah angdoe kaminawk boih, kai khaeah angzo oh, tiah a naa. To naah Levi caanawk boih anih taengah amkhueng o.
ställde han sig i porten till lägret och ropade: "Var och en som hör HERREN till komme hit till mig." Då församlade sig till honom alla Levi barn.
27 To pacoengah Mosi mah nihcae khaeah, Israel Angraeng Sithaw mah, Kami boih mah sumsen to avak nasoe; ataihaih ahmuen ih khongkha maeto hoi maeto boenghaih khoek to caeh nasoe loe, kami boih mah angmah ih nawkamya, angmah ih ampuinawk hoi angmah imtaeng kami to hum nasoe, tiah a thuih, tiah a naa.
Och han sade till dem: "Så säger HERREN, Israels Gud: Var och en binde sitt svärd vid sin länd. Gån så igenom lägret, fram och tillbaka, från den ena porten till den andra, Och dräpen vem I finnen, vore det också broder eller vän eller frände.
28 Mosi mah thuih ih lok baktih toengah, Levinawk mah sak o; to na niah kami sang thumto duek o.
Och Levi barn gjorde såsom Mose hade sagt; och på den dagen föllo av folket vid pass tre tusen män.
29 To pacoengah Mosi mah, Angraeng mah vai hniah tahamhoihaih paek hanah, kami boih angmah ih capa hoi angmah ih nawkamya humhaih rang hoiah, vaihniah nangmah hoi nangmah to Angraeng khaeah nang paek o boeh, tiah a naa.
Och Mose sade: "Eftersom I nu haven stått emot edra egna söner och bröder, mån I i dag taga handfyllning till HERRENS tjänst, för att välsignelse i dag må komma över eder."
30 Khawnbang ah Mosi mah kaminawk khaeah, Kalen parai zaehaih to na sak o boeh; toe vaihi Angraeng khaeah ka caeh tahang moe, nangcae zae loihaih to ka sak thai thung ka sak han, tiah a naa.
Dagen därefter sade Mose till folket: "I haven begått en stor synd. Jag vill nu stiga upp till HERREN och se till, om jag kan bringa försoning för eder synd."
31 To pongah Mosi loe Angraeng khaeah caeh let, Aw, hae kaminawk loe kalen parai zaehaih to a sak o moeng boeh! Sui to angmacae hanah sithaw ah a sak o boeh.
Och Mose gick tillbaka till HERREN och sade: "Ack, detta folk har begått en stor synd; de hava gjort sig en gud av guld.
32 Toe vaihiah nihcae zaehaih to tahmen raeh; a zae o haih na tahmen ai nahaeloe, na tarik ih cabu thung hoiah kai ih ahmin to phrae ving halat ah, tiah a naa.
Men förlåt dem nu deras synd; varom icke, så utplåna mig ur boken som du skriver i."
33 Angraeng mah Mosi khaeah, Ka hmaa ah zaehaih sah kami loe, anih ih ahmin to ka cabu thung hoiah ka phraek han.
Men HERREN svarade Mose: "Den som har syndat mot mig, honom skall jag utplåna ur min bok.
34 Vaihi caeh ah loe, kang thuih ih ahmuen ah kaminawk to caeh haih ah; khenah, kai ih van kami to na hmaa ah caeh tih; nihcae thuitaekhaih atue to phak naah, a zae o haih pongah nihcae to ka thuitaek han, tiah a naa.
Gå nu och för folket dit jag har sagt dig; se, min ängel skall gå framför dig. Men när min hemsökelses dag kommer, skall jag på dem hemsöka deras synd."
35 Aaron mah sak pae ih maitaw caa pongah, Angraeng mah kaminawk to nathaih hoiah thuitaek.
Så straffade HERREN folket, därför att de hade gjort kalven, den som Aron gjorde.
