Amos 5

1 Aw Israel imthung takoh, nangcae qahhaih lok hoi misa haih lok hae tahngai oh:

Hören följande ord, som jag vill uppstämma såsom klagosång över eder, I av Israels hus:

2 nongpata kacuem Israel loe amtim boeh, anih loe natuek naah doeh angthawk let mak ai boeh. Anih loe prae thungah pahnawt sut ah oh boeh moe, anih pathawk han kami maeto doeh om ai.

»Fallen är hon och kan icke mer stå upp, jungfrun Israel! Hon ligger slagen till marken i sitt land; ingen reser henne upp.»

3 Angraeng Sithaw mah, Vangpui hoiah kami sangto caeh o naah, kami cumvaito ni anghmat tih; Israel imthung takoh cumvaito caeh o naah, kami hato ni anghmat tih, tiah thuih.

Ty så säger Herren, HERREN: Den stad varifrån tusen plägade draga ut skall få behålla hundra kvar, och den stad varifrån hundra plägade draga ut skall få behålla tio kvar, i Israels hus.

4 Israel imthung takoh khaeah Angraeng mah hae tiah thuih; kai hae pakrong ah loe, hing oh;

Ty så säger HERREN till Israels hus: Söken mig, så fån I leva.

5 Bethel to pakrong o hmah, Gilgal thungah akun o hmah, Beersheba ah caeh o hmah, Gilgal loe tamna ah om ueloe, Bethel loe atho tidoeh om mak ai boeh.

Men söken icke Betel, kommen icke till Gilgal, och dragen ej bort till Beer-Seba; ty Gilgal skall bliva bortfört i fångenskap, och Betel skall hemfalla åt fördärvet.

6 Angraeng to pakrong oh loe, hing oh, to tih ai nahaeloe Joseph ih imthung to hmai baktiah kangh ueloe, amro ving tih, Bethel ah hmai paduek han kami maeto doeh om mak ai.

Söken HERREN så fån I leva; varom icke, så skall han komma över Josefs hus lik en eld; och elden skall bränna, och ingen skall släcka den, till att rädda Betel.

7 Toenghaih to sethaih bangah paqoi ving moe, toenghaih to long ah va ving nangcae,

I som förvandlen rätten till malört och slån rättfärdigheten ned till jorden, veten:

8 cakaeh sarihto hoi Orion sahkung, duekhaih tahlip to khodai ah paqoi moe, khodai to khoving ah sahkung to pakrong oh; tuipui tuinawk to palawk moe, long ah kraikung ih ahmin loe Angraeng, tiah oh.

han som har gjort Sjustjärnorna och Orion, han som kan förvandla svarta mörkret till morgon och göra dagen mörk såsom natten, han som kallar på havets vatten och gjuter det ut över jorden -- HERREN är hans namn.

9 Thacak kami amrosakkung hoi misa pakaahaih kaom vangpui amrosak thaih Sithaw to pakrong oh.

Och han låter fördärv ljunga ned över starka fästen; ja, över fasta borgar kommer fördärv.

10 Lokcaekhaih ahmuen ih thuitaekhaih to na hnukma o moe, loktang thui kami to na panuet o.

Dessa hata i porten den som försvarar vad rätt är och räkna såsom en styggelse den som talar sanning.

11 Amtang kami to na hnap o, anih ih cang to na lomh pae o moe, thlung im to na sak o, toe to im thungah na om o mak ai; misur takha thungah misurkung to na thling o, toe misurtui na nae o mak ai.

Därför, eftersom I trampen på den arme och tagen ifrån honom hans säd såsom skatt, därför hören; om I än byggen hus av huggen sten, skolen I icke få bo i dem, och om I än planteren sköna vingårdar, skolen I icke få dricka vin från dem.

12 Pop parai na sakpazaehaih hoi kalen parai na zaehaih to ka panoek; katoeng kaminawk to na pacaekthlaek o moe, bokhaih phoisa to na lak o; lokcaekhaih ahmuen ah amtang kaminawk to toenghaih thung hoiah nam khraeng o sak.

Ty jag vet att edra överträdelser äro många och edra synder talrika, I den rättfärdiges förtryckare, som tagen mutor och vrängen rätten för de fattiga i porten.

13 Kasae tue ah oh pongah, to atue ah palungha kaminawk loe om o duem tih.

Därför måste den förståndige tiga stilla i denna tid; ty det är en ond tid.

14 Na hing thai hanah, kasae to pakrong hmah, kahoih to pakrong ah; na thuih o ih baktih toengah, misatuh kaminawk ih Angraeng Sithaw loe nangcae khaeah om tih.

Söken vad gott är, och icke vad ont är, på det att I mån leva. Då skall Herren, härskarornas Gud, vara med eder, såsom I menen honom vara.

15 Kasae to hnuma ah loe, kahoih to palung ah; lokthuihaih khongkha thungah kamsoem lok to thui poe ah, to tih nahaeloe misatuh kaminawk ih Angraeng Sithaw mah kanghmat Joseph kaminawk nuiah tahmenhaih tawn khoe doeh om tih.

Haten vad ont är, och älsken vad gott är, och hållen rätten vid makt i porten; kanhända skall då Herren, härskarornas Gud, vara nådig mot Josefs kvarleva.

16 To pongah misatuh kaminawk ih Angraeng Sithaw, Angraeng mah hae tiah thuih; Loklam kruekah qahhaih to om ueloe, lamkrungnawk boih ah, Ala! Ala! tiah palungnathaih hoi hanghaih to om tih. Qah hanah lawk phrawk kami to kawk o ueloe, qah hanah qah thaih kaminawk to pacae o tih.

Därför, så säger HERREN, härskarornas Gud, Herren: På alla torg skall dödsklagan ljuda, och på alla gator skall man ropa: »Ack ve! Ack ve!» Åkermännen skall man mana att brista ut i jämmer, och dödsklagan skall höjas av dem som äro förfarna i sorgesång;

17 Nangcae salakah ka caeh pongah, misur takha ohhaih ahmuen boih ah qahhaih to om tih, tiah Angraeng mah thuih.

ja, i alla vingårdar skall dödsklagan ljuda, ty jag skall gå fram mitt ibland eder, säger HERREN.

18 Angraeng ih ani koeh kami loe khosak bing! Tih hanah Angraeng ih ani to na koeh o? To ani loe ving tih, aanghaih to om mak ai.

Ve eder som åstunden HERRENS dag! Vad viljen I med HERRENS dag? Den är mörker och icke ljus.

19 Kami maeto mah kaipui to cawnhtaak, toe taqom maeto a tongh, to tih ai boeh loe angmah ih im ah a caeh moe, tapang nuiah ban a koeng naah, pahui mah patuk pae baktiah ni om tih.

Då går det, såsom när någon flyr för ett lejon, men därvid mötes av en björn, och när han då söker tillflykt i sitt hus, bliver han stungen av en orm, vid det han sätter handen mot väggen.

20 Angraeng ih ani loe ving tih, aang mak ai; aanghaih kaom ai, kaving parai ani ah na ai maw oh?

Ja, HERRENS dag är mörker och icke ljus, den är töcken utan något solsken.

21 Nangcae poihsakhaih ninawk to ka hnukma, ka patoek, nangcae bokhaih hoi nam khueng o haih ahmuen ah ka thum thai mak ai.

Jag hatar edra fester, jag är led vid dem, och jag finner intet behag i edra högtidsförsamlingar.

22 Nangcae mah kai khaeah hmai angbawnhaih hoi cang paekhaih to nang sin o, toe ka talawk mak ai, angdaeh angbawnhaih ah kathawk moi nang sin o cadoeh, ka la mak ai.

Ty om I än offren åt mig brännoffer, jämte edra spisoffer, så har jag dock ingen lust till dem, ej heller gitter jag se edra tackoffer av gödda kalvar.

23 Laa na sak o haih loknawk to kalah bangah caeh o haih ving ah, nangcae ih kamding katoeng lok doeh ka tahngai mak ai.

Hav bort ifrån mig dina sångers buller; jag gitter icke höra ditt psaltarspel.

24 Toe toenghaih to tui baktiah long nasoe loe, katoeng poekhaih doeh kakaang thai ai vacong tui baktiah long nasoe.

Men må rätten flöda fram såsom vatten, och rättfärdigheten lik en bäck som aldrig sinar.

25 Aw Israel imthung takoh, praezaek ah saning qui palito thung kai khaeah angbawnhaih hoi hmuenpaekhaih to nang sin o maw?

Framburen I väl åt mig slaktoffer och spisoffer under de fyrtio åren i öknen, I av Israels hus?

26 Nangmacae ih sithaw Molok ih kahni im hoi nangmacae ih sithaw, nangmacae han na sak o ih Khi-un cakaeh krang to na ai maw kasang ah na pakoeh o.

Så skolen I nu nödgas taga med eder Sickut, eder konung, och Kiun, eder avgudabild, stjärnguden, som I haven gjort åt eder;

27 To pongah nangcae loe Damaska yaeh ah tamna baktiah kang patoeh han, tiah misatuh kaminawk ih Sithaw, tiah ahmin kaom, Angraeng mah thuih.

och jag skall låta eder föras åstad i fångenskap ända bortom Damaskus, säger han vilkens namn är HERREN, härskarornas Gud.