Toksahkungnawk 23

1 Pawl mah lokcaekkungnawk khet pacoengah, Kaminawk, nawkamyanawk, Sithaw ih tok hae vaihni ni khoek to poek toenghaih hoiah ni ka sak, tiah a naa.

Då såg Paulus på Rådet, och sade: I män och bröder, jag hafver vandrat för Gudi uti ett godt samvet, allt intill denna dag.

2 To lok to thaih naah kalen koek qaima Ananias mah, anih taengah angdoe kami khaeah, Pawl ih pakha to boh pae hanah lokpaek.

Då böd den öfverste Presten Ananias dem som der när stodo, att de skulle slå honom på munnen.

3 To naah Pawl mah, Nang, rong kanglung hoi nok ih tapang! Sithaw mah nang ni bop lat tih: daan baktiah kai lokcaek han ih na ai maw toah nang hnut, tipongah daan ai ah kai boh han ih lok na paek loe? tiah a naa.

Då sade Paulus till honom: Gud skall slå dig, du hvitmenada vägg. Sitter du och skall döma mig efter lagen, och bjuder slå mig emot lagen?

4 To naah Pawl taengah angdoe kaminawk mah, Sithaw kami, kalen koek qaima to hae tiah zoeh sai maw? tiah a naa o.

Och de der när stodo sade: Bannar du Guds öfversta Prest?

5 Pawl mah, Nawkamyanawk, anih loe kalen koek qaima ni, tiah ka panoek ai pongah ni: nangmacae ukkungnawk to zoeh hmah, tiah tarik ih oh khoep bae, tiah a naa.

Då sade Paulus: Jag visste icke, käre bröder, att han var öfverste Prest; ty det är skrifvet: Du skall icke banna dins folks öfversta.

6 Toe toah kaom thoemto kaminawk loe Sadusi kami ah oh o, kalah thoemto kaminawk loe Farasi ah oh o, tiah Pawl mah panoek naah, Kaminawk, nawkamyanawk, kai loe Farasi capa ah ka oh pongah, Farasi ah ka oh: kadueh kami angthawk lethaih nuiah oephaih ka tawnh pongah, vaihi lokcaekhaih ahmuen ah kang doet, tiah a naa.

Och efter Paulus väl visste, att en part af dem voro Sadduceer, och annan parten Phariseer, ropade han inför Rådet: I män och bröder, jag är en Pharisee, och en Pharisees son; jag varder dömder för hoppet och de dödas uppståndelses skull.

7 To lok a thuih pacoengah, Farasinawk hoi Sadusinawk lok angaek o moe, abu hnetto ah ampraek o.

Och då han det sagt hade, vardt en tvedrägt emellan de Phariseer och de Sadduceer; och hopen vardt söndrad.

8 Sadusinawk mah loe kadueh kami angthawk lethaih om ai, van kami doeh om ai, pakhra doeh om ai, tiah thuih o; toe Farasinawk mah loe to hmuennawk to oh, tiah tang o.

Ty de Sadduceer säga, att ingen uppståndelse är, och ingen Ängel, och ingen Ande; men de Phariseer bekänna båda.

9 To pacoengah angzoehhaih lok to oh, nihcae thung ih ca tarik thoemto Farasi kaminawk loe angthawk o moe, lok aek pae o; nihcae mah, Hae kami zaehaih tidoeh om ai: muithla mah maw, van kami mah maw, lokthui pae nahaeloe kawbangmaw na tih o han? To pongah Sithaw koeh ai ih hmuen baktiah angzoeh o hma si, tiah a naa o.

Och så vardt ett stort rop. Och de Skriftlärde af det Phariseiska parti stodo upp, och begynte kämpas, och sade: Vi finnom intet ondt med den mannen; om så kan hända, att Anden hafver talat med honom, eller en Ängel, så låt oss icke strida emot Gud.

10 Lokpung o parai pongah, Pawl to naeh o ueloe, taprawt o pat tih boeh, tiah misatuh angraeng mah zit pongah, misatuh kaminawk to patoeh tathuk, Pawl to nihcae salak hoiah tha hoi zaehsak moe, misatuh kaminawk ohhaih ahmuen ah caeh haih ving hanah lok a paek.

Och efter det begynte varda ett stort upplopp, fruktade öfverste höfvitsmannen, att de skulle sönderslita Paulum, och lät krigsknektarna gå ned, och rycka honom bort ifrå dem, och föra honom i lägret.

11 To na aqum ah Angraeng Pawl taengah angdoet pae, Poek caksak ah, Jerusalem vangpui ah kai nang doet haih baktih toengah, Rom vangpui ah doeh nang doet haih han oh, tiah a naa.

Om nattena derefter stod Herren när honom, och sade: Var vid ett godt mod, Paule; ty såsom du hafver vittnat om mig i Jerusalem, så måste du ock vittna i Rom.

12 Khawnbang phak naah thoemto Judahnawk loe nawnto amkhueng o, Pawl hum ai karoek to buhcaak han ai ah, lokkamhaih a sak o.

Då dager vardt, slogo sig tillhopa någre af Judarna, och förbannade sig, att de varken äta eller dricka skulle, tilldess de hade dräpit Paulum.

13 Pawl hum han pacaeng kaminawk loe quipalito pong pop o.

Och voro mer än fyratio män, som så hade svorit sig tillhopa.

14 Nihcae loe kalen koek qaima hoi kacoehtanawk khaeah caeh o moe, Pawl ka hum o ai karoek to buhcaak han ai ah lokkamhaih ka sak o boeh, tiah a naa o.

Desse gingo till de öfversta Presterna, och till de äldsta, och sade: Vi hafve, vid förbannelse, bepligtat oss sjelfva ingenting smaka, tilldess vi hafve dräpit Paulum.

15 To pongah vaihi nangcae lokcaek kaminawk, Hae kami kawng kahoih ah ka panoek o thai hanah, khawnbangah anih nangcae khae patoeh let hanah, misatuh angraeng khaeah hni oh: Pawl nangcae khae pha ai naah anih hum hanah kam sak o coek boeh, tiah a naa o.

Så mån I nu förkunna öfversta höfvitsmannenom och Rådet, att han hafver honom fram för oss i morgon, lika som vi ville få veta något vissare om honom; men förr än han kommer fram, äre vi redo till att dräpa honom.

16 Pawl hum hanah nihcae mah loklam ah angang o boeh, tiah Pawl tanuh ih capa mah thaih naah, misatuh kaminawk ohhaih ahmuen ah caeh moe, Pawl khaeah thuih pae.

Då Pauli systerson hörde sådana försåt, kom han, och gick in i lägret, och bådade det Paulo.

17 To naah Pawl mah cumvaito ukkung misatuh to kawk moe, Hae thendoeng hae misatuh angraeng khaeah caeh haih ah: anih khaeah lok maeto thuih han a tawnh, tiah a naa.

Då kallade Paulus till sig en af de underhöfvitsmän, och sade: Haf denna ynglingen bort till öfversta höfvitsmannen; ty han hafver något undervisa honom.

18 To pongah misatuh ukkung mah anih to misatuh angraeng khaeah caeh haih; thongim krah Pawl mah kai ang kawk moe, hae thendoeng mah nang khaeah lokthuih han a tawnh, to pongah nang khaeah caeh haih ah, tiah ang hnik, tiah a naa.

Och han tog honom med sig, och hade honom till öfversta höfvitsmannen, och sade: Paulus, som bunden är, kallade mig till sig, och bad att jag skulle hafva denna ynglingen till dig, som något hafver säga dig.

19 Misatuh angraeng mah thendoeng to ban ah patawnh, ahmuen kalah bangah caeh haih moe, tamquta hoi lok a dueng, tih lok maw thuih han na tawnh? tiah a naa.

Då tog öfversta höfvitsmannen honom vid handena, och gick afsides med honom, och frågade honom: Hvad är det som du hafver undervisa mig?

20 To naah anih mah, Judahnawk mah khawnbangah Pawl to kamnoekta ah lokdueng han koeh o pongah, anih to lokcaekhaih ahmuen ah caeh haih tathuk hanah nang khaeah hni si, tiah lokthuih o boeh.

Då sade han: Judarna hafva samfällt sig att de vilja bedja dig, att du skall i morgon låta Paulum komma ut för Rådet, såsom de ville utfråga något vissare om honom.

21 Toe Pawl hae nihcae khaeah patoeh hmah: tipongah tih nahaeloe kami quipalito pong kapop kaminawk loe Pawl hum ai karoek to buhcaak o han ai ah, lokkamhaih sak o moe, anih to loklam ah angang o boeh: vaihi nang ih lok ni a zing o, tiah a naa.

Men lyd dem intet; ty mer än fyratio män af dem vilja vara i försåt för honom, de sig förbannat hafva, att de icke skola äta eller dricka, tilldess de hafva dräpit honom; och nu äro de redo, och vänta att du det utlofva skall.

22 Misatuh angraeng mah to thendoeng khaeah, Kai khae nang thuih ih hmuennawk hae minawk khaeah thuih hmah, tiah thuih pae pacoengah, anih to amlaem sak.

Sedan lät öfversta höfvitsmannen ynglingen gå sina färde, och böd honom att han för ingom säga skulle, att han honom sådant undervist hade;

23 Anih mah misatuh cumvaito ukkung kami hnetto kawk moe, misatuh cumvai hnetto, hrang angthueng misatuh quitarukto, tayae sin misatuh cumvai hnettonawk to vaiduem atue thumto naah Caesarea ah caeh han amsak o coek ah, tiah lokpaek.

Och kallade till sig två underhöfvitsmän, och sade: Görer redo tuhundrade krigsknektar, att de fara till Cesareen; och sjutio resenärar, och tuhundrade skyttar, till tredje timman på natten.

24 Prae ukkung Filix khaeah, Pawl kahoihah phak thai hanah, hrang to suem pae o coek ah, tiah a naa.

Och tillreder någon fartyg, der man kan sätta Paulum uppå, att de måga föra honom oskaddan till landshöfdingan Felicem.

25 Misatuh angraeng mah atlim bang ih baktiah;

Och skref ett bref vid detta sinnet:

26 Klaudias Lisias mah, kahoih koek Prae ukkung angraeng Filix khaeah, Bansinhaih ca kang pat.

Claudius Lysias, dem mägtiga landshöfdinganom Felici, helso.

27 Hae kami loe Judahnawk mah naeh o moe, hum han thuih o boeh: anih loe Rom kami ah oh, tiah ka panoek naah, misatuh kaminawk hoi ka caeh o moe, anih to ka pahlong o.

Denna mannen hade Judarna gripit, och ville dödat honom; och der kom jag till med krigsfolket, och tog honom ifrå dem, efter jag förnam att han var en Romare.

28 Tipong maw anih zaehaih a net o, tiah panoek han ka koeh pongah, angmacae lokcaekhaih hma ah kang doetsak:

Och när jag ville veta sakena, som de hade emot honom, lät jag honom komma inför deras Råd.

29 to tiah zae nethaih loe angmacae ih daan hoi kasaeng hmuen ah oh, tiah ka panoek, to pongah anih loe thong pakhrak moe, paduek han krah ai, tiah ka hnuk.

Så fann jag att han skyllder vardt om någor spörsmål i deras lag; och dock ingen skuld hade, som död eller häktelse värd var.

30 Anih to hum hanah angang o, tiah ang thuih o pongah, nang khaeah karangah kang patoeh; anih zaehaih net kaminawk mah doeh anih kawng nang khaeah thuih o hanah, kang patoeh roep, ngantui nasoe, tiah ca tarik pae.

Och vardt mig undervist om försåt, som Judarna hade beställt för honom; och straxt sände jag honom till dig, och böd hans åklagare att, hvad de hafva emot honom, det skola de säga dig. Farväl.

31 To pongah misatuh angraeng mah paek ih lok baktih toengah, misatuh kaminawk mah Pawl to lak o moe, khoving ah Antipatris vangpui ah caeh o haih.

Då togo krigsknektarna Paulum, efter som dem befaldt var, och förde honom om nattena till Antipatridem.

32 Hrang angthueng misatuh kaminawk loe khawnbangah Pawl hoi nawnto caeh o, khok hoiah kacaeh misatuh kaminawk loe angmacae ohhaih ahmuen ah amlaem o let:

Och dagen derefter läto de resenärarna följa honom, och de kommo igen i lägret.

33 hrang angthueng kaminawk Caesarea vangpui phak o naah, prae ukkung angraeng khaeah ca to paek o moe, Pawl to anih hma ah aap o.

När de kommo till Cesareen, och fingo landshöfdingan brefvet, hade de ock desslikes Paulum fram för honom.

34 Prae ukkung mah ca to kroek pacoengah, naa bang prae ah kaom kami maw? tiah lok a dueng. Anih mah Cilicia ah kaom kami ni, tiah panoek naah;

Då landshöfdingen hade läsit brefvet, och frågat honom, af hvad land han var, och hade förstått, att han var af Cilicien, sade han:

35 Anih khaeah, Na zaehaih net kaminawk phak o naah, nang kawng to thui si, tiah a naa. To pacoengah Pawl to a ohhaih Herod lokcaekhaih im ah kahoihah suek o hanah lok a paek.

Jag vill höra dig, när dine åklagare komma ock tillstädes; och lät förvara honom uti Herodis Rådhus.