Toksahkungnawk 11
1 Patoeh ih kaminawk hoi Judea prae thungah kaom nawkamyanawk loe Gentelnawk mah doeh Sithaw lok talawk o toeng boeh, tiah thaih o.
Då fingo Apostlarna, och de bröder som med dem voro i Judeen, höra att ock Hedningarne anammade Guds ord.
2 Piter Jerusalem ah caeh naah, tangzat hin aat kaminawk mah anih khaeah,
Och då Petrus kom upp till Jerusalem, begynte de som voro af omskärelsen kifva med honom;
3 Tangzat hin aat ai kaminawk khaeah na caeh moe, nihcae hoi nawnto buh na caak, tiah naa o; to pongah anih to palungphui o thuih.
Sägande: Du hafver ingångit till de män, som förhud hafva, och hafver ätit med dem.
4 Toe Piter mah to hmuen kawng to amtonghaih hoi boeng khoek to nihcae khaeah kamnoek ah a thuih pae.
Då begynte Petrus förtälja dem af begynnelsen, det ena med det andra, sägandes:
5 Kai loe Joppa vangpui ah ka oh moe, lawk ka thuih, to naah hmuen hnuksakhaih maeto ka hnuk: kalen pui kahni baktiah kaom takii palito kaom hmuen maeto van bang hoiah kai khaeah krak tathuk:
Jag var i Joppe stad bedjandes; då kom jag uti en dvala, och såg ena syn; nämliga ett fat nederkomma, såsom ett stort linnet kläde, fyrahörnadt, nederlåtet af himmelen; och det kom intill mig.
6 to tiah kaom hmuen to ka khet naah, long nuiah kaom akhok palito kaom moinawk, moisannawk, long ah kavak hmuennawk hoi van ah kazawk tavaanawk to ka hnuk.
Och när jag gaf der akt uppå med ögonen, vardt jag varse, och fick se fyrafött djur på jordene, och vilddjur, och de der krypande äro, och de der flygande äro under himmelen;
7 To naah lok maeto ka thaih, to lok mah kai khaeah, Piter, angthawk ah, bop loe caa ah, tiah ang naa.
Och hörde en röst, sägandes till mig: Statt upp, Petre; slagta, och ät.
8 Toe kai mah, Angraeng, angcoeng thai ai: caak vai ai ih hmuen, to tih ai boeh loe ciimcai ai hmuen roe ka pakha thungah akun vai ai vop, tiah ka naa.
Och jag sade: Ingalunda, Herre; ty intet menligit eller orent hafver någon tid kommit i min mun.
9 Toe van bang ih lok mah, Sithaw mah ciimcaisak tangcae hmuen to, nang mah caak vai ai ih hmuen, tiah thuih han om ai, tiah ang naa.
Svarade mig åter rösten af himmelen: Det Gud hafver rent gjort, det måste du icke räkna menligit.
10 To tiah vaithumto oh pacoengah, to hmuennawk to van bangah lak tahang let.
Och det skedde tre resor; och vardt allt åter upptaget i himmelen.
11 Khenah, to nathuem ah Caesarea vangpui hoiah kai khaeah patoeh ih kami long thumtonawk loe ka ohhaih im ah phak o boeh.
Och si, i det samma voro tre män för huset, der jag uti var, de der sände voro till mig af Cesareen.
12 To pacoengah Kacai Muithla mah palunghaenghaih om ai ah, nihcae hoi nawnto caeh hanah ang thuih. Hae ih nawkamya taruktonawk doeh kai hoi nawnto caeh o toeng, to tiah kami maeto ih im ah ka kun o:
Och sade Anden till mig, att jag skulle gå med dem, och tvifla intet. Då följde mig ock desse sex bröderna, och vi kommo uti mansens hus.
13 to kami mah, Angmah im ah kangdoe van kami to a hnuk, van kami mah anih khaeah, Piter, tiah ahmin kaom Simon to kawk hanah, Joppa vangpui ah kami patoeh ah, tiah a thuih pae;
Och han förtäljde för oss, att han hade sett en Ängel i sitt hus, den der för honom stod, och sade till honom: Sänd ut några män till Joppe, och kalla till dig Simon, som ock kallas Petrus.
14 nangmah hoi nangmah imthung takoh boih pahlonghaih na hnuk o hanah, anih mah nang hanah loknawk na thui pae tih, tiah ang naa, tiah kaicae khaeah ang thuih.
Den skall säga dig ord, hvarmed du skall frälst varda, och allt ditt hus.
15 Lokthuih kam tong naah, tangsuek naah aicae khaeah krak baktih toengah, nihcae nuiah Kacai Muithla to krak toeng.
När jag hade begynt mitt tal, föll den Helge Ande ned på dem, såsom han ock i förstone nederföll på oss.
16 To naah Angraeng mah, Johan mah loe tui hoiah ni tuinuemhaih to paek, toe nangcae mah loe Kacai Muithla hoiah tuinuenhaih to na paek o tih, tiah thuih ih lok to ka panoek let.
Så kom mig ihåg det Herren sagt hade: Johannes hade döpt eder i vatten; men I skolen döpte varda i dem Helga Anda.
17 Aicae mah Angraeng Jesu Kri a tang o naah, Sithaw mah aicae khaeah paek ih tangqum baktih toengah, nihcae han doeh paek nahaeloe, kai mah kawbangah maw, Sithaw ih lok to ka aek thai tih? tiah a naa.
Efter nu Gud hafver gifvit dem lika gåfvo med oss, som troddom på Herran Jesum Christum; ho är jag, att jag kunde stå emot Gud?
18 To lok to a thaih o naah, nihcae loe anghngai o duem moe, Sithaw to saphaw o: to tiah nahaeloe Sithaw mah Gentelnawk han doeh hinghaih hnuk o hanah, dawnpakhuemhaih to paek boeh, tiah a thuih o.
När de detta hörde, tigde de, och prisade Gud, sägande: Så hafver ock nu Gud gifvit Hedningomen bättring till lifs.
19 Stephen pongah pacaekthlaekhaih tongh pacoengah, ahmuen kruekah amhet kaminawk loe Phonicia, Cyprus hoi Antiok vangpui khoek to phak o, nihcae loe Judah kaminawk khae khue ah tamthanglok to thuih o.
Och de som förströdde voro, för den bedröfvelsens skull, som påkommen var för Stephani skull, vandrade omkring allt intill Phenicen, och Cypren, och Antiochien, talande ordet för ingom, utan allenast för Judomen.
20 Nihcae thungah Cyprus, Cyrene hoiah angzo thoemto kaminawk loe Antiok vangpui ah caeh o moe, Grik kaminawk khaeah Angraeng Jesu ih tamthanglok to thuih o.
Och voro någre män ibland dem, af Cypren och Cyrenen; när de kommo till Antiochien, talade de ock till de Greker, predikandes Herran Jesum.
21 Angraeng ih ban nihcae nuiah oh pongah, paroeai kaminawk mah tang o moe, Angraeng khaeah angqoi o.
Och Herrans hand var med dem; och en stor hop togo vid trona, och omvände sig till Herran.
22 To tamthang to Jerusalem ah kaom kricanawk mah thaih o: to naah nihcae mah Barnabas to Antiok vangpui ah patoeh o.
Så kommo då tidende härom för den församling, som var i Jerusalem; då sände de Barnabam, att han skulle fara till Antiochien.
23 Anih to vangpui ah phak moe, Sithaw tahmenhaih to hnuk naah anghoehaih a tawnh; nihcae mah palungthin tang hoi kacakah Angraeng ah oh o poe thai hanah, nihcae boih khaeah thapaekhaih lok to a thuih pae.
När han der kom, och fick se Guds nåd, vardt han glad; och förmanade dem alla, att de af hjertat skulle faste blifva, och hålla sig intill Herran;
24 Anih loe kahoih kami ah oh, Kacai Muithla hoi tanghaih hoiah koi kami ah oh: paroeai kaminawk loe Angraeng khaeah angqoi o.
Ty han var en god man, och full med den Helga Anda, och tro. Och en stor hop med folk förökades intill Herran.
25 To pacoengah Barnabas loe Saul to pakrong hanah, Tarsa vangpui ah caeh:
Sedan for Barnabas till Tarsen, och ville uppsöka Saulum.
26 Saul to a hnuk naah, anih to Antiok vangpui ah a hoih. Nihnik loe saningto thung kricanawk hoi nawnto angkom o moe, paroeai kaminawk to patuk hoi. Antiok vangpui ah kaom hnukbang kaminawk to Kricaa, tiah kawk o hmaloe.
Då han honom fann, tog han honom med sig till Antiochien. Och så begaf det sig, att de ett helt år omgingo med den församlingene, och lärde mycket folk; och att Lärjungarna begynte först der i Antiochien kallas Christne.
27 To nathuem ah tahmaanawk loe Jerusalem hoiah Antiok vangpui ah caeh o.
Och uti de dagar kommo någre Propheter till med af Jerusalem till Antiochien.
28 Nihcae thung ih Agaba, tiah ahmin kaom kami maeto loe angthawk moe, Muithla panoeksakhaih rang hoiah long pum ah takaang thohhaih om tih, tiah taphong: to takaang thohhaih loe Klaudia Caesar ukhaih atue thungah oh)
Och en af dem, benämnd Agabus, stod upp, och underviste dem genom Andan, att en stor hunger komma skulle öfver hela verldena; hvilken som skedde under den Kejsaren Claudius.
29 To pongah hnukbang kaminawk loe angmacae sak thaih thung Judea prae thungah kaom nawkamyanawk khaeah abomhaih paek hanah lokkhaeh o:
Då satte Lärjungarna sig före, efter som hvar förmådde, att sända något till hjelp till de bröder, som bodde i Judeen;
30 to tiah a sak o pacoengah kacoehtanawk khaeah paek hanah, abomhaih tangqum to Barnaba hoi Saul ban ah paek o.
Hvilket de ock gjorde; och sände till de äldsta, genom Barnabe och Sauli hand.
