1 Samuel 26

1 Ziph kaminawk loe Saul ohhaih ahmuen Gibeah ah caeh o moe, David loe Jeshimon vangpui hmaa ih Hakilah mae ah anghawk ai maw? tiah a naa o.

Och sifiterna kommo till Saul i Gibea och sade: "David håller sig nu gömd på Hakilahöjden, gent emot ödemarken."

2 To pongah David to Ziph praezaek ah pakrong hanah, Israel kaminawk thung hoi qoih ih kami sang thumtonawk loe Saul hoi nawnto caeh o.

Då bröt Saul upp och drog ned till öknen Sif med tre tusen män utvalda ur Israel, för att söka efter David i öknen Sif.

3 Saul loe Jeshimon vangpui hmaa ah kaom, Hakilah mae caehhaih loklam taengah atai o. Toe David loe praezaek ah oh; Saul mah anih patom, tiah David mah panoek.

Och Saul lägrade sig på Hakilahöjden, som ligger gent emot ödemarken, vid vägen. Men David uppehöll sig då i öknen. Och när David förnam att Saul hade kommit efter honom in i öknen,

4 Saul angzoh tangtang boeh, tiah panoek naah, David mah tamquta hoi misa khen kami to patoeh.

sände han ut spejare och fick så full visshet om att Saul hade kommit.

5 David loe angthawk moe, Saul ataihaih ahmuen ah caeh; Saul hoi Ner capa, misatuh angraeng Abner ohhhaih ahmuen to khet naah, Saul loe ataihaih ahmuen um li ah iih, misatuh kaminawk mah anih to takui o khoep.

Då bröt David upp och begav sig till det ställe där Saul hade lägrat sig; och David såg platsen där Saul låg med sin härhövitsman Abner, Ners son. Saul låg nämligen i vagnborgen, och folket var lägrat runt

6 David mah Hit kami Ahimelek hoi Joab ih amnawk, Zeruiah capa Abishai khaeah, Mi maw kai hoi nawnto Saul ataihaih ahmuen ah caeh han? tiah a naa. To naah Abishai mah kai kang zoh han, tiah a naa.

Och David tog till orda och sade I till hetiten Ahimelek och till Abisai, Serujas son, Joabs broder: "Vem vill gå med mig ned till Saul i lägret?" Då svarade Abisai: "Jag vill gå med dig ditned."

7 To pongah David hoi Abishai loe khoving ah kaminawk ohhaih ahmuen ah caeh hoi; khenah, Saul loe ataihaih ahmuen um li ah angsong moe, angmah ih tayae to a lu taeng ih long ah a tling; Abner hoi misatuh kaminawk mah anih to takui moe, iih o.

Så kommo då David och Abisai om natten till folket där, och sågo Saul ligga och sova i vagnborgen, med spjutet nedstött i jorden invid huvudgärden; och Abner och folket lågo runt omkring honom.

8 Abishai mah David khaeah, Vaihniah Angraeng mah na misa to na ban ah paek boeh. To pongah anih to vai hnetto takhawh let angai ai ah, kai mah vaito ah long ah takhawh ue, tiah a naa.

Då sade Abisai till David: "Gud har i dag överlämnat din fiende i din hand; så låt mig nu få spetsa honom fast i jorden med spjutet; det skall ske genom en enda stöt, jag skall icke behöva giva honom mer än den."

9 Toe David mah Abishai khaeah, Hum hmah; Angraeng mah moithawk nok ih kami loe zaehaih om ai ah mi mah maw ban phok thai tih?

Men David svarade Abisai: "Du får icke förgöra honom; ty vem har uträckt sin hand mot HERRENS smorde och förblivit ostraffad?"

10 David mah, Angraeng hing baktih toengah, Angraeng angmah anih to hum tih, to tih ai boeh loe angmah ih atue phak naah dueh tih, to tih ai boeh loe misatuk naah anghmaa angtaa tih.

Och David sade ytterligare: "Så sant HERREN lever, HERREN må själv slå honom, eller ock må hans dödsdag komma i vanlig ordning, eller må han draga ut i strid och så få sin bane;

11 Toe Angraeng mah situi bawh ih kami nuiah ban phok han Angraeng mah pakaa. A lu taeng ih tayae hoi tui tabu to mah la pae ving si loe, amlaem si, tiah a naa.

men HERREN låte det vara fjärran ifrån mig att jag skulle uträcka min hand mot HERRENS smorde. Tag nu likväl spjutet som står vid hans huvudgärd och vattenkruset; och låt oss sedan gå vår väg.

12 To pongah David mah Saul lu taeng ih tayae hoi tui tabu to lak moe, caeh hoi ving; mi mah doeh hnu ai, mi mah doeh panoek ai; Angraeng mah iih mueksak pongah, nihcae loe iih o boih, mi doeh anglawt o ai.

Och David tog spjutet och vattenkruset från Sauls huvudgärd, och sedan gingo de sin väg. Men ingen såg eller märkte det eller ens vaknade, utan allasammans sovo; ty HERREN hade låtit en tung sömn falla över dem.

13 To naah David loe nihnik salak hoi kangthla kue ahmuen, mae laep bangah caeh moe, maesom nuiah angdoet.

Sedan, när David hade kommit över på andra sidan, ställde han sig på toppen av berget, långt ifrån så att avståndet var stort mellan dem.

14 David mah kaminawk hoi Ner capa Abner to hang thuih; Abner, ka lok hae nang pathim mak ai maw? tiah a naa. Abner mah, Siangpahrang hang thuih kami loe mi aa? tiah a naa.

Och David ropade till folket och till Abner, Ners son, och sade: "Vill du icke svara, Abner?" Abner svarade och sade: "Vem är du som så ropar till konungen?"

15 David mah, Nang loe misahoih kami maeto ah na oh na ai maw? Nang baktiah mi maw Israel thungah kaom? Tipongah na siangpahrang to na toep ai loe? Na angraeng siangpahrang to hum hanah kami maeto angzoh boeh.

David sade till Abner: "Du är ju en man som icke har sin like i Israel. Varför har du då icke vakat över din herre, konungen? En av folket har ju kommit in för att förgöra konungen, din herre.

16 Na sak ih hmuen loe hoih ai. Angraeng loe hing baktih toengah, Angraeng mah situi hoi bawh ih na angraeng to kahoih ah na toep ai pongah, na duek han oh. Khenah, siangpahrang lu taeng ih tayae hoi tui tabu loe naa ah maw oh ving boeh? tiah a naa.

Vad du har gjort är icke väl gjort. Så sant HERREN lever, I haden förtjänat att dö, därför att I icke haven vakat över eder herre, HERRENS smorde. Se nu efter: var äro konungens spjut och vattenkruset som stodo vid hans huvudgärd?"

17 Saul mah David ih lok to panoek naah, To lok loe, ka capa David ih lok maw? tiah a naa. David mah, Aw ka angraeng, siangpahrang, kai ih lok ni, tiah a naa.

Då kände Saul igen Davids röst och sade: "Det är ju din röst, min son David." David svarade: "Ja, min herre konung."

18 To pacoengah anih mah, Tipongah ka angraeng mah na tamna to patom khing loe? Timaw ka sak, ka ban mah tih sethaih maw sak?

Och han sade ytterligare: "Varför jagar min herre så efter sin tjänare? Vad har jag då gjort, och vad för ont är i min hand?

19 Ka angraeng siangpahrang, vaihi na tamna ih lok hae tahngai ah. Kai naeh hanah Angraeng mah na pahruek nahaeloe, a paek ih hmuen to talawk nasoe, toe kaminawk mah pahruek nahaeloe, Angraeng hmaa ah kasae tongh nasoe; nihcae mah, Caeh ah loe, kalah sithawnawk to bok ah, tiah ang naa o, vaihniah Angraeng qawktoephaih ahmuen thung hoiah nang to ang haek o boeh.

Må nu min herre konungen höra sin tjänares ord: Om det är HERREN som har uppeggat dig emot mig, så låt honom få känna lukten av en offergåva; men om det är människor, så vare de förbannade inför HERREN, därför att de nu hava drivit mig bort, så att jag icke får uppehålla mig i HERRENS arvedel. De säga ju: 'Gå bort och tjäna andra gudar.'

20 To pongah Angraeng hmaa ah ka thii hae long ah krahsak hmah; kami mah mae nuiah tarik amee baktih toengah, Israel siangpahrang mah uithlinawk to amee toeng, tiah a naa.

Och må nu icke mitt blod falla på jorden fjärran ifrån HERRENS ansikte, då Israels konung har dragit ut för att söka efter en enda liten loppa, såsom man jagar rapphöns på bergen."

21 To naah Saul mah, Ka zae boeh; ka capa David amlaem lai ah; vaihniah ka hinghaih atho kaom ah nang suek pongah, nang hae kang hum mak ai boeh; kai loe kamthu baktiah tok ka sak moe, paroeai ka zae boeh, tiah a naa.

Då sade Saul: "Jag har syndat. Kom tillbaka, min son David; ty jag vill icke mer göra dig något ont, eftersom mitt liv i dag har varit dyrt aktat i dina ögon. Se, ja har handlat i mycket stor dårskap och förvillelse."

22 David mah, Siangpahrang ih tayae loe hae ah oh, nangmah ih kami thendoeng maeto angzo nasoe loe, la nasoe.

David svarade och sade: "Se här är spjutet, o konung; låt nu en av dina män komma hitöver och hämta det.

23 Angraeng mah kaminawk boih khaeah, angmah ih toenghaih hoi a oepthohhaih tangqum to paek; Angraeng mah vaihniah nang hae ka ban ah paek boeh; toe Angraeng mah situi bawh ih kami khaeah ban ka phok mak ai.

Och HERREN skall vedergälla var och en för hans rättfärdighet och trofasthet. HERREN gav dig ju dag i min hand, men jag ville icke uträcka min hand mot HERRENS smorde.

24 Khenah, Vaihniah na hinghaih atho kang ohsak baktih toengah, Angraeng mah doeh ka hinghaih hae atho omsak toeng nasoe loe, raihaih thung hoi ka na pahlong nasoe, tiah a naa.

Och likasom ditt liv i dag har varit högt aktat i mina ögon, så så ock mitt liv vara högt aktat i HERRENS ögon, så att han räddar mig ur all nöd."

25 To naah Saul mah, David khaeah, Ka capa David, tahamhoihaih om nasoe; na sak ih hmuen boih nuiah lensawkhaih hoi akoep nasoe loe, pazawkhaih tawn nasoe, tiah a naa. To pongah David loe angmah ih loklam ah caeh, Saul doeh angmah im ah amlaem let.

Saul sade till David: "Välsignad vare du, min son David! Vad du företager dig, det skall du ock förmå utföra." Därefter gick David sin väg, och Saul vände tillbaka hem igen.