< Masalimo 129 >
1 Nyimbo yoyimba pokwera ku Yerusalemu. “Andizunza kwambiri kuyambira ubwana wanga,” anene tsono Israeli;
En vallfartssång. Mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom -- så säge Israel --
2 “Andizunza kwambiri kuyambira ubwana wanga, koma sanandipambane.
mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom, dock blevo de mig ej övermäktiga.
3 Anthu otipula analima pa msana panga ndipo anapangapo mizere yayitali:
På min rygg hava plöjare plöjt och dragit upp långa fåror.
4 Koma Yehova ndi wolungama; Iye wandimasula ku zingwe za anthu oyipa.”
Men HERREN är rättfärdig och har huggit av de ogudaktigas band.
5 Onse amene amadana ndi Ziyoni abwezedwe pambuyo mwamanyazi.
De skola komma på skam och vika tillbaka, så många som hata Sion.
6 Akhale ngati udzu womera pa denga la nyumba, umene umafota usanakule;
De skola bliva lika gräs på taken, som vissnar, förrän det har vuxit upp;
7 sungadzaze manja a owumweta kapena manja a omanga mitolo.
ingen skördeman fyller därmed sin hand, ingen kärvbindare sin famn,
8 Odutsa pafupi asanene kuti, “Dalitso la Yehova lili pa inu; tikukudalitsani mʼdzina la Yehova.”
och de som gå där fram kunna icke säga: "HERRENS välsignelse vare över eder! Vi välsigna eder i HERRENS namn."