< Masalimo 129 >

1 Nyimbo yoyimba pokwera ku Yerusalemu. “Andizunza kwambiri kuyambira ubwana wanga,” anene tsono Israeli;
En sang ved festreisene. Meget har de trengt mig fra min ungdom av - så sie Israel -
2 “Andizunza kwambiri kuyambira ubwana wanga, koma sanandipambane.
meget har de trengt mig fra min ungdom av; men de har ikke fått overhånd over mig.
3 Anthu otipula analima pa msana panga ndipo anapangapo mizere yayitali:
Min rygg har plogmenn pløid, de har gjort sine furer lange.
4 Koma Yehova ndi wolungama; Iye wandimasula ku zingwe za anthu oyipa.”
Herren er rettferdig, han har avhugget de ugudeliges rep.
5 Onse amene amadana ndi Ziyoni abwezedwe pambuyo mwamanyazi.
De skal bli til skamme og vike tilbake alle de som hater Sion,
6 Akhale ngati udzu womera pa denga la nyumba, umene umafota usanakule;
de skal bli som gress på takene, som er visnet før det blir rykket op:
7 sungadzaze manja a owumweta kapena manja a omanga mitolo.
Høstmannen fyller ikke sin hånd, ei heller den som binder kornbånd, sitt fang.
8 Odutsa pafupi asanene kuti, “Dalitso la Yehova lili pa inu; tikukudalitsani mʼdzina la Yehova.”
Og de som går forbi, sier ikke: Herrens velsignelse være over eder, vi velsigner eder i Herrens navn!

< Masalimo 129 >