Miyambo 31
1 Nawa mawu a mfumu Lemueli wa ku Massa amene anamuphunzitsa amayi ake:
Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
2 Nʼchiyani mwana wanga? Nʼchiyani mwana wa mʼmimba mwanga? Nʼchiyani iwe mwana wanga amene ndinachita kupempha ndi malumbiro?
Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
3 Usapereke mphamvu yako kwa akazi. Usamayenda nawo amenewa popeza amawononga ngakhale mafumu.
Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
4 Iwe Lemueli si choyenera kwa mafumu, mafumu sayenera kumwa vinyo. Olamulira asamalakalake chakumwa choledzeretsa
Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
5 kuopa kuti akamwa adzayiwala malamulo a dziko, nayamba kukhotetsa zinthu zoyenera anthu osauka.
De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
6 Perekani chakumwa choledzeretsa kwa amene ali pafupi kufa, vinyo kwa amene ali pa mavuto woopsa;
Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
7 amwe kuti ayiwale umphawi wawo asakumbukirenso kuvutika kwawo.
Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
8 Yankhula mʼmalo mwa amene sangathe kudziyankhulira okha. Uwayankhulire anthu onse osiyidwa pa zonse zowayenera.
Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
9 Yankhula ndi kuweruza mwachilungamo. Uwateteze amphawi ndi osauka.
Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt.
10 Kodi mkazi wangwiro angathe kumupeza ndani? Ndi wokwera mtengo kuposa miyala yamtengowapatali.
En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
11 Mtima wa mwamuna wake umamukhulupirira ndipo mwamunayo sasowa phindu.
På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
12 Masiku onse a moyo wake mkaziyo amachitira mwamuna wake zabwino zokhazokha osati zoyipa.
Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
13 Iye amafunafuna ubweya ndi thonje; amagwira ntchito ndi manja ake mwaufulu.
Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
14 Iye ali ngati sitima zapamadzi za anthu amalonda, amakatenga chakudya chake kutali.
Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
15 Iye amadzuka kusanache kwenikweni; ndi kuyamba kukonzera a pa banja pake chakudya ndi kuwagawira ntchito atsikana ake antchito.
Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
16 Iye amalingalira za munda ndi kuwugula; ndi ndalama zimene wazipeza amalima munda wamphesa.
Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
17 Iye amavala zilimbe nagwira ntchito mwamphamvu ndi manja ake.
Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
18 Iye amaona kuti malonda ake ndi aphindu, choncho nyale yake sizima usiku wonse.
Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
19 Iye amadzilukira thonje ndipo yekha amagwira chowombera nsalu.
Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
20 Iye amachitira chifundo anthu osauka ndipo amapereka chithandizo kwa anthu osowa.
För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
21 Iye saopa kuti banja lake lifa ndi kuzizira pa nyengo yachisanu; pakuti onse amakhala atavala zovala zofunda.
Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
22 Iye amadzipangira yekha zoyala pa bedi pake; amavala zovala zabafuta ndi zapepo.
Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
23 Mwamuna wake ndi wodziwika pa chipata cha mzinda, ndipo amakhala pakati pa akuluakulu a mʼdzikomo.
Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
24 Iye amasoka nsalu zabafuta nazigulitsa; amaperekanso mipango kwa anthu amalonda.
Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
25 Mphamvu ndi ulemu zimakhala ngati chovala chake; ndipo amaseka osaopa zamʼtsogolo.
Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
26 Iye amayankhula mwanzeru, amaphunzitsa anthu mwachikondi.
Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
27 Iye amayangʼanira makhalidwe a anthu a pa banja lake ndipo sachita ulesi ndi pangʼono pomwe.
Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
28 Ana ake amamunyadira ndipo amamutcha kuti wodala; ndipo mwamuna wake, amamuyamikira nʼkumati,
Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
29 “Pali akazi ambiri amene achita zinthu zopambana koma iwe umawaposa onsewa.”
»Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans.»
30 Nkhope yachikoka ndi yonyenga, ndipo kukongola nʼkosakhalitsa; koma mkazi amene amaopa Yehova ayenera kutamandidwa.
Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
31 Mupatseni mphotho chifukwa cha zimene iye wachita ndipo ntchito zake zimutamande ku mabwalo.
Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna. Kap. 31 v. 10--31 alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.
