Mga Salmo 125

1 (Sila) nga nanagsalig kang Jehova Maingon sa bukid nga Sion, nga dili matarug, kondili magapabilin sa walay katapusan.

En vallfartssång. De som förtrösta på HERREN, de likna Sions berg, som icke vacklar, utan förbliver evinnerligen.

2 Maingon nga sa Jerusalem nanaglibut ang kabukiran, Ingon niini si Jehova nagalibut sa iyang katawohan Sukad karon ngadto sa umalabut ug sa walay katapusan.

Jerusalem omhägnas av berg, och HERREN omhägnar sitt folk, ifrån nu och till evig tid.

3 Kay ang baras sa kadautan dili mahamutang sa ibabaw sa bahin sa mga matarung; Aron ang mga matarung dili makabakyaw sa ilang mga kamot ngadto sa kasal-anan.

Ty ogudaktighetens spira skall icke förbliva över de rättfärdigas arvslott, på det att de rättfärdiga ej må uträcka sina händer till orättfärdighet.

4 Buhata ang kaayohan, Oh Jehova, niadtong mga tawong maayo, Ug ngadto kanila nga mga matul-id sa ilang mga kasingkasing.

Gör gott, o HERRE, mot de goda och mot dem som hava redliga hjärtan.

5 Apan alang niadtong mga mingtipas ngadto sa ilang mga dalan nga baliko, Si Jehova mao ang magamando kanila uban sa mga mamumuhat sa kasal-anan. Ang pakigdait sa ibabaw sa Israel.

Men dem som vika av på vrånga vägar, dem rycke HERREN bort tillika med ogärningsmännen. Frid vare över Israel!