Job 5
1 Sumangpit ka karon; anaa ba ing bisan kinsa nga motubag kanimo? Ug kinsa sa mga balaan ang imong kapasingadtoan?
Ropa fritt; vem finnes, som svarar dig, och till vilken av de heliga kan du vända dig?
2 Kay ang kalibog mopatay sa tawong buang-buang, Ug ang kasina molaglag sa tawong pahong.
Se, dåren dräpes av sin grämelse, och den fåkunnige dödas av sin bitterhet.
3 Nakita ko ang buang nga nakagamot: Apan sa gilayon gihimaraut ko ang iyang puloy-anan.
Jag såg en dåre, fast var han rotad, men plötsligt måste jag ropa ve över hans boning.
4 Ang iyang mga anak halayo sa kaluwasan, Ug sa ganghaan sila nangadugmok, Sila walay bisan kinsa nga magaluwas kanila:
Ty hans barn gå nu fjärran ifrån frälsning, de förtrampas i porten utan räddning.
5 Ang iyang alanihon sa mga gigutom pagakan-on, Ug kana, bisan sa katunokan pagakuhaon; Ug ang giuhaw sa bahandi motulon.
Av hans skörd äter vem som är hungrig, den rövas bort, om och hägnad med törnen; efter hans rikedom gapar ett giller.
6 Kay ang kasakit dili magagikan sa abug, Ni ang kasamok magagula gikan sa yuta:
Ty icke upp ur stoftet kommer fördärvet, ej ur marken skjuter olyckan upp;
7 Apan ang tawo ngadto sa kasakit natawo, Ingon nga ang aligato sa itaas mopaingon.
nej, människan varder född till olycka, såsom eldgnistor måste flyga mot höjden.
8 Apan sa akong bahin, ang Dios maoy akong pangitaon, Ug sa Dios ang akong tuyo adto ko igatugyan;
Men vore det nu jag, så sökte jag nåd hos Gud, åt Gud hemställde jag min sak,
9 Nga nagabuhat sa mga dagkung butang ug dili matukib, Mga butang katingalahan nga dili maihap;
åt honom som gör stora och outrannsakliga ting, under, flera än någon kan räkna,
10 Nga sa kalibutan nagahatag ug ulan, Ug sa kabaulan nagpadala ug tubig;
åt honom som låter regnet falla på jorden och sänder vatten ned över markerna,
11 Sa pagkaagi nga kadtong mga atua sa ubos ngadto sa itaas iyang gipahamutang, Ug kadtong nanagbakho ngadto sa kaluwasan ginabayaw.
när han vill upphöja de ringa och förhjälpa de sörjande till frälsning.
12 Siya magasumpo sa mga hunahuna sa malimbungon, Sa pagkaagi nga ang ilang mga kamot dili makahimo sa ilang mga bulohaton.
Han är den som gör de klokas anslag om intet, så att deras händer intet uträtta med förnuft;
13 Siya magadakup sa mga maalam diha sa ilang kaugalingong kabatid: Ug ang sabutsabut sa mga guatsinanggo mahimong pakyas.
han fångar de visa i deras klokskap och låter de illfundiga förhasta sig i sina rådslag:
14 Ang kadulom maoy ilang ihibalag sa maadlaw, Ug sa udto magasukarap sila ingon sa magabii.
mitt på dagen råka de ut för mörker och famla mitt i ljuset, likasom vore det natt.
15 Apan siya nagaluwas gikan sa espada sa ilang baba, Bisan ang mga kabus gikan sa kamot sa mga makagagahum.
Så frälsar han från deras tungors svärd, han frälsar den fattige ur den övermäktiges hand.
16 Busa ang kabus may palaabuton, Ug ang kasal-anan magatak-om sa baba niya.
Den arme kan så åter hava ett hopp, och orättfärdigheten måste tillsluta sin mun.
17 Ania karon, bulahan ang tawo nga pagabadlongon sa Dios: Busa ayaw pagbiaybiay sa mga castigo sa Makagagahum.
Ja, säll är den människa som Gud agar; den Allsmäktiges tuktan må du icke förkasta.
18 Kay siya magahatag sa sakit ug pagabugkosan; Siya magasamad ug ang iyang mga kamot maoy magaayo.
Ty om han och sargar, så förbinder han ock, om han slår, så hela ock hans händer.
19 Siya magaluwas kanimo sa unom ka kasamok; Oo, bisan sa pipito ang kadaut dili makadapat kanimo.
Sex gånger räddar han dig ur nöden, ja, sju gånger avvändes olyckan från dig.
20 Sa tinggutom magaluwas siya kanimo gikan sa kamatayon; Ug sa gubat gikan sa kagahum sa espada.
I hungerstid förlossar han dig från döden och i krig undan svärdets våld.
21 Ikaw pagatagoan gikan sa hampak sa dila; Ni malisang ikaw sa pagkalaglag sa modangat kini.
När tungor svänga gisslet, gömmes du undan; du har intet att frukta, när förhärjelse kommer.
22 Ang pagkalaglag ug tinggutom imong pagakataw-an; Ni malisang ikaw sa mga mananap sa yuta.
Ja, åt förhärjelse och dyr tid kan du då le, för vilddjur behöver du ej heller känna fruktan;
23 Kay ikaw magpakig-uyon sa mga bato sa kapatagan; Ug ang mga mananap sa kapatagan makigdait kanimo.
ty med markens stenar står du i förbund, och med djuren på marken har du ingått fred.
24 Ug ikaw masayud nga ang imong balong-balong anaa sa pakigdait; Ug ikaw modu-aw sa imong pinuy-anan ug kanimo walay mawala.
Och du får se huru din hydda står trygg; när du synar din boning, saknas intet däri.
25 Ikaw masayud usab nga ang imong kaliwat mahimong daku, Ug ang imong anak sama sa kabalilihan sa yuta.
Du får ock se huru din ätt förökas, huru din avkomma bliver såsom markens örter.
26 Ikaw moadto sa imong lubnganan sa hingkud nga panuigon, Sama sa usa ka tapok sa trigo nga maani sa iyang panahon.
I graven kommer du, när du har hunnit din mognad, såsom sädesskylen bärgas, då dess tid är inne.
27 Ania karon, kana atong gisusi, busa mao man kana; Patalinghugi kana, ug kana tulotimbanga alang sa imong kaayohan.
Se, detta hava vi utrannsakat, och så är det; hör därpå och betänk det väl.
