< Job 29 >

1 Ug si Job migamit pag-usab sa iyang sambingay, ug miingon:
Och Job hof åter upp sitt ordspråk, och sade:
2 Oh, nga maingon unta ako niadtong unang mga bulan, Niadtong unang mga adlaw sa diha nga ang Dios nagbantay pa kanako;
Ack! att jag vore såsom uti de förra månader, uti de dagar då Gud bevarade mig.
3 Sa diha nga ang iyang suga nagdan-ag sa ibabaw sa akong ulo, Ug pinaagi sa iyang kahayag gilatas ko ang kangitngit;
Då hans lykta sken öfver mitt hufvud, och jag i mörkrena gick vid hans ljus;
4 Ingon sa akong pagkamauswagon sa akong mga adlaw, Sa diha nga ang pakig-abyan sa Dios nagpuyo pa sa sulod sa akong balong-balong;
Såsom jag var i min ungdoms tid, då Guds hemlighet var öfver mina hyddo;
5 Sa diha nga ang Makagagahum kauban pa kanako, Ug ang akong mga anak kanako nagalibut;
Då den Allsmägtige ännu med mig var, och mine tjenare allt omkring mig;
6 Sa diha nga ang akong mga lakang ginahugasan sa mantequilla, Ug ang bato nagapaagay-ay kanako ug mga sapa nga lana!
Då jag tvådde min väg uti smör, och hälleberget utgöt mig oljoflodar;
7 Sa miadto ako sa ganghaan ngadto sa ciudad, Sa giandam ko ang akong lingkoranan diha sa dalan,
Då jag utgick till stadsporten, och lät bereda mig mitt säte på gatone;
8 Ang mga batan-on nakakita kanako ug nanagtago sa ilang kaugalingon, Ug ang mga tigulang nanindog ug wala manglihok;
Då mig ynglingar sågo, och undstungo sig, och de gamle uppstodo för mig;
9 Ang mga principe nanagpugong sa pagsulusulti, Ug gidapion ang ilang mga kamot sa ilang baba;
Då de öfverste igen vände att tala, och lade sina hand på sin mun;
10 Ang tingog sa mga tawong halangdon gipahilum, Ug ang ilang mga dila nanapot sa alingag-ngag sa ilang baba.
Då Förstarnas röst gömde sig undan, och deras tunga lådde vid deras gom.
11 Kay sa diha nga nakadungog kanako ang igdulungog, unya kana kanako nanalangin; Ug sa diha nga nakakita kanako ang mata, kana nagpamatuod kanako:
Ty hvilkens öra mig hörde, den prisade mig saligan; och hvilkens öga mig såg, den vittnade om mig.
12 Kay akong giluwas ang kabus nga nagtu-aw, Ang ilo usab nga kaniya walay makatabang.
Förty jag halp den fattiga, som ropade, och den faderlösa, som ingen hjelpare hade.
13 Ang panalangin niadtong haduol sa kamatayon midangat kanako; Ug ang kasingkasing sa babaye nga balo gipaawit ko sa kalipay.
Dens välsignelse, som förgås skulle, kom öfver mig; och jag tröstade enkones hjerta.
14 Gisul-ob ko ang pagkamatarung, ug kana nahimo nga akong bisti: Ang akong justicia nahimutang ingon sa kupo ug purongpurong.
Rättfärdighet var min klädebonad, den iklädde jag såsom en kjortel; och min dom var min skrud.
15 Ako nahimong mga mata sa mga buta, Ug sa mga bakol ako nahimong mga tiil.
Jag var dens blindas öga, och dens haltas fot.
16 Ako nahimong amahan sa mga hangul: Ug ang katungod niadtong wala ko hiilhi akong gipangita.
Jag var de fattigas fader, och hvilken sak jag icke visste, den utfrågade jag.
17 Ug gilumpag ko ang apapangig sa mga tawong dili matarung, Ug gilaksi ko ang tinukob diha sa iyang mga ngipon.
Jag sönderslog dens orättfärdigas oxlatänder, och tog rofvet utu hans tänder.
18 Unya ako miingon: Ako mamatay sa akong salag, Ug pagadaghanon ko ang akong mga adlaw ingon sa balas:
Jag tänkte: Jag vill dö uti mitt näste, och göra mina dagar många såsom sand.
19 Ang akong gamot mikaylap ngadto sa katubigan, Ug ang yamog mipabilin sa ibabaw sa akong sanga sa tibook nga gabii:
Min säd gick upp af vätsko, och dagg blef öfver min årsväxt.
20 Ang akong himaya nga ania kanako lunhaw, Ug ang akong pana nabag-o dinhi sa akong kamot.
Min härlighet förnyade sig för mig, och min båge förvandlade sig i mine hand.
21 Kanako ang mga tawo nanagpatalinghug ug nanagpaabut, Ug nanaghilum tungod sa akong tambag.
De hörde mig, och tigde; och vaktade uppå mitt råd.
22 Sa pagkatapus sa akong mga pulong sila wala na mousab pagsulti; Ug ang akong tambag nagatulo sa ibabaw nila.
Efter min ord talade ingen mer, och mitt tal dröp på dem.
23 Ug ingon sa pagpaabut sa ulan ang ilang pagpaabut kanako; Ug gibuka nila ang ilang baba ingon sa nagahulat sa ulahing ulan.
De vaktade på mig såsom på regn, och uppgapade med munnen såsom efter aftonregn.
24 Ug ako mipahiyum kanila sa diha nga sila walay pagsalig; Ug ang kahayag sa akong panagway wala nila isalikway.
Om jag log till dem, förläto de sig intet deruppå; och torde intet bedröfva mig.
25 Ako nagpili sa ilang dalan ug milingkod ingon sa usa ka pangulo, Ug mipuyo ingon sa usa ka hari sa kasundalohan, Ingon sa usa ka nagalipay niadtong mga masulob-on.
När jag ville komma till deras handlingar, så måste jag sitta främst; och bodde såsom en Konung ibland krigsfolk, då jag hugsvalade dem som sorgfulle voro.

< Job 29 >