< Jeremias 31 >
1 Niadtong panahona, nagaingon si Jehova: Ako mahimong Dios sa tanang mga banay sa Israel, ug sila mahimong akong katawohan.
På den tiden, säger HERREN, skall jag vara alla Israels släkters Gud, och de skola vara mitt folk.
2 Mao kini ang giingon ni Jehova: Ang katawohan nga nanghibilin sa espada nakakaplag sa akong gracia didto sa kamingawan; bisan ngani ang Israel sa pag-adto ko aron sa pagpapahulay kaniya.
Så säger HERREN: Det folk som undslipper svärdet finner nåd i öknen; Israel får draga åstad dit där det får ro.
3 Si Jehova sa kanhi pa nagpakita kanako, nga nagaingon: Oo, gihigugma ko ikaw sa usa ka gugma nga walay katapusan: busa uban sa mahigugmaong-kalolot gidani ko ikaw.
Fjärran ifrån uppenbarade sig HERREN för mig: "Ja, med evig kärlek har jag älskat dig; därför låter jag min nåd förbliva över dig.
4 Tukoron ko ikaw pag-usab, ug ikaw matukod, Oh ulay sa Israel pagadayan-dayanan ka pag-usab uban sa imong mga tambol nga gagmay, ug moadto sa mga sayaw nila nga magakalipay.
Ännu en gång skall jag upprätta dig, så att du varder upprättad, du jungfru Israel; ännu en gång skall du få utrusta dig med puka och draga ut i dans bland dem som göra sig glada.
5 Magatanum ikaw pag-usab ug mga kaparrasan ibabaw sa mga bukid sa Samaria; ang mga magtatanum managtanum ug managpahimulos sa bunga niini.
Ännu en gång skall du få plantera vingårdar på Samariens berg, och planteringsmännen skola själva skörda frukten.
6 Kay moabut ang usa ka adlaw, nga ang mga magbalantay sa bukid sa Ephraim maninggit: Tindog kamo, ug mangadto kita sa Sion ngadto kang Jehova nga atong Dios.
Ty en dag kommer, då vaktare skola ropa på Efraims berg: 'Upp, låt oss draga till Sion, upp till HERREN, vår Gud.'"
7 Kay mao kini ang giingon ni Jehova: Mag-awit kamo nga malipayon alang kang Jacob, ug maninggit kamo alang sa pangulo sa mga nasud; manag-mantala kamo, managdayeg kamo, ug manag-ingon: Oh Jehova, luwasa ang imong katawohan; ang nanghibilin sa Israel.
Ty så säger HERREN: Jublen i glädje över Jakob, höjen fröjderop över honom som är huvudet bland folken, Låten lovsång ljuda och sägen: HERRE, giv frälsning åt ditt folk, åt kvarlevan av Israel."
8 Ania karon, dad-on ko sila gikan sa amihanan nga yuta, ug tigumon ko sila gikan sa kinatumyang mga bahin sa yuta, ug uban kanila ang buta ug ang bakul, ang babaye nga mabdos ug siya nga nanganak sa tingub; usa ka dakung pundok mobalik sila didto.
Ja, jag skall föra dem från nordlandet och församla dem från jordens yttersta ända -- bland dem både blinda och halta, både havande kvinnor och barnaföderskor; i en stor skara skola de komma hit tillbaka.
9 Manganhi sila uban ang paghilak; ug uban ang mga pagpakilooy tultolan ko sila: palakton ko sila sa maoy sa ka amahan sa Israel, ug ang Ephraim maoy kamagulangan ko nga anak.
Under gråt skola de komma, men jag skall leda dem, där de gå bedjande fram; Jag skall föra dem till vattenbäckar, på en jämn väg, där de ej skola stappla. Ty jag har blivit en fader för Israel, och Efraim är min förstfödde son.
10 Pamati sa pulong ni Jehova, Oh kamo nga mga nasud, ug ipahayag kini sa mga pulo nga halayo; ug manag-ingon kamo: Siya nga nagpatibulaag sa Israel magatigum kaniya, ug magbantay kaniya samasa usa ka magbalantay nga magabantay sa iyang panon.
Hören HERRENS ord, I hednafolk, och förkunnen det i havsländerna i fjärran; sägen: Han som förskingrade Israel skall ock församla det och bevara det, såsom en herde sin hjord.
11 Kay si Jehova naglukat kang Jacob, ug nagtubos kaniya gikan sa kamot niadtong kusgan pa kay kaniya.
Ty HERREN skall förlossa Jakob och lösköpa honom ur den övermäktiges hand.
12 Busa sila manganhi ug manag-awit sa kinahitas-an sa Sion, ug manag-ambahan ngadto sa kaayo ni Jehova, ngadto sa trigo, ug ngadto sa bag-ong vino, ug ngadto sa lana, ug ngadto sa nati sa panon sa carnero ug sa panon sa vaca: ug ang ilang kalag mahisama sa usa ka tanaman nga binobuan sa tubig; ug sila dili na gayud managsubo pag-usab.
Och de skola komma och jubla på Sions höjd och strömma dit där HERRENS goda är, dit där man får säd, vin och olja och unga hjordar av får och fä; deras själ skall vara lik en vattenrik trädgård, och de skola icke vidare försmäkta.
13 Unya ang ulay magamaya diha sa sayaw ug ang mga batan-ong lalake ug mga tigulang sa tingub; kay himoon ko nga kalipay ang ilang pagbalata, ug lipayon ko sila, ug himoon ko nga managmaya sila gikan sa ilang kasub-anan.
Då skola jungfrurna förlusta sig med dans; unga och gamla skola glädja sig tillsammans. Jag skall förvandla deras sorg i fröjd, trösta dem och glädja dem efter deras bedrövelse.
14 Ug tagbawon ko ang kalag sa mga sacerdote sa katambok, ug ang akong katawohan pagabusgon ko sa akong kaayo, nagaingon si Jehova.
Och prästerna skall jag vederkvicka med feta rätter; och mitt folk skall bliva mättat av mitt goda, säger HERREN.
15 Mao kini ang giingon ni Jehova: Usa ka tingog nadungog didto sa Rama, ang pagminatay, ug ang mapait nga paghilak, si Raquel naghilak tungod sa iyang mga anak; midumili siya nga pagalipayon tungod sa iyang mga anak, kay sila wala na man.
Så säger HERREN: Ett rop höres i Rama, klagan och bitter gråt; det är Rakel som begråter sina barn, hon vill icke låta trösta sig i sorgen över att hennes barn icke mer äro till.
16 Mao kini ang giingon ni Jehova: Pugngi ang imong tingog sa paghilak, ug pugngi ang imong mga mata sa pagpatulo sa mga luha; kay ang imong buhat pagabalusan, nagaingon si Jehova; ug sila moanhi pag-usab gikan sa yuta sa kaaway.
Men så säger HERREN: Hör upp med din högljudda gråt, och låt dina ögon icke mer fälla tårar; ty ditt verk skall få sin lön, säger HERREN, och de skola vända tillbaka från sina fienders land.
17 Ug adunay paglaum alang sa imong kaugmaon, nagaingon si Jehova; ug ang imong mga anak moanhi pag-usab sa ilang kaugalingong utlanan.
Ja, det finnes ett hopp för din framtid, säger HERREN; dina barn skola vända tillbaka till sitt land.
18 Sa pagkamatuod nadungog ko si Ephraim nga nagabakho sa iyang kaugalingon sa pag-ingon: Gihampak mo ako, ug ako gihampak, sama sa usa ka nati nga vaca nga wala maanad sa yugo: pabalikon mo ako ug ako mobalik; kay ikaw mao si Jehova nga akong Dios.
Jag har nogsamt hört huru Efraim klagar: "Du har tuktat mig, ja, jag har blivit tuktad såsom en otämd kalv; tag mig nu åter, så att jag får vända åter; du är ju HERREN, min Gud.
19 Sa pagkamatuod sa human na ako pabalika, ako naghinulsol; ug sa human na ako matudloi, akong gihampak ang akong paa: ako naulaw, oo, nalibog sa ngani, tungod kay ako nag-antus sa pagkatinamay sa akong pagkabatan-on.
Ty sedan jag har vänt mitt sinne, ångrar jag mig, och sedan jag har kommit till besinning, slår jag mig på länden; jag både blyges och skämmes, då jag nu bär min ungdoms smälek."
20 Si Ephraim ba ang akong minahal nga anak? pinalangga ba siyang anak? kay sa nakadaghan ako magsulti batok kaniya, ako sa mainiton gayud nahanumdum gihapon kaniya: busa ang akong kasingkasing nangandoy kaniya; ako sa pagkamatuod malooy kaniya, nagaingon si Jehova.
Är då Efraim for mig en så dyrbar son, är han mitt älsklingsbarn, eftersom jag alltjämt tänker på honom, huru ofta jag än har måst hota honom? Ja, så mycket ömkar sig mitt hjärta över honom; jag måste förbarma mig över honom, säger HERREN.
21 Magpatindog ka ug mga mohon sa mga alagianan: magbuhat ka ug mga haligi nga magatultol sa dalan; ipahimutang ang imong kasingkasing ngadto sa dalan, bisan pa sa dalan nga imong giadtoan: bumalik ka pag-usab, Oh, ulay sa Israel, bumalik ka pag-usab niining imong mga ciudad.
Sätt upp vägmärken för dig, res åt dig vägvisare; giv akt på vägen, på stigen där du vandrade. Och vänd så tillbaka, du jungfru Israel, vänd tillbaka till dessa dina städer.
22 Hangtud ba anus-a ang imong paglakat ngadto ug nganhi, Oh ikaw anak nga babaye nga masalaypon? kay si Jehova nagbuhat ug bag-ong butang sa yuta: Usa ka babaye magalimis sa sulod niya sa usa ka lalake.
Huru länge skall du göra bukter hit och dit, du avfälliga dotter? Se, HERREN vill skapa något nytt i landet: det bliver nu kvinnan som tager mannen i sitt beskärm.
23 Mao kini ang giingon ni Jehova sa mga panon, ang Dios sa Israel: Apan sila managgamit sa pag-usab niining pulonga sa yuta sa Juda ug sa mga ciudad didto, sa diha nga moapabalik ako kanila gikan sa ilang pagkabinihag: Si Jehova magapanalangin kanimo, Oh puloy-anan sa pagkamatarung, Oh bukid sa pagkabalaan.
Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: I Juda land med dess städer skall man ännu en gång, när jag åter har upprättat det, få säga det ordet: "HERREN välsigne dig, du rättfärdighetens boning, du heliga berg."
24 Ug didto magapuyo sa tingub ang Juda ug ang tanang mga ciudad didto, ang mga magbabaul, ug kadtong managsuroysuroy uban sa mga panon.
Och Juda folk med alla sina städer skall samlat bo däri, åkermän jämte vandrande herdar.
25 Kay gitagbaw ko ang kalag nga gilaayan, ug akong gibusog ang tagsatagsa ka kalag nga masulob-on.
Ty jag skall vederkvicka trötta själar, och alla försmäktande själar skall jag mätta.
26 Dinhi niini ako nahigmata, ug nakakita; ug ang akong pagkatulog matam-is man kanako.
(Härvid uppvaknade jag och såg mig om, och min sömn hade varit ljuvlig.)
27 Ania karon, ang mga adlaw moabut na, nagaingon si Jehova, aron ako magasabod sa balay sa Israel ug sa balay sa Juda sa binhi sa tawo, ug sa binhi sa mananap.
Se, dagar skola komma, säger HERREN, då jag skall beså Israels land och Juda land med säd av människor och med säd av djur.
28 Ug mahitabo nga, maingon nga ako nagbantay kanila sa pagluka ug sa pagdaug ug sa paglumpag ug sa paglaglag ug sa pagsakit, mao usab pagabantayan ko sila, sa pagtukod ug sa pagtanum kanila, nagaingon si Jehova.
Och likasom jag har vakat över dem till att upprycka, nedbryta, fördärva, förgöra och plåga, så vill jag nu vaka över dem till att uppbygga och plantera, säger HERREN.
29 Niadtong mga adlawa sila dili na mag-ingon pag-usab: Ang mga amahan nakakaon ug maaslom nga parras, ug ang mga ngipon sa mga anak may kangilo.
På den tiden skall man icke mer säga: "Fäderna hava ätit sura druvor, och barnens tänder bliva ömma därav."
30 Apan ang tagsatagsa kanila mamatay tungod sa iyang kaugalingong kasal-anan: ang tagsatagsa ka tawo nga makakaon sa maaslom nga parras, mao ang may kangilo sa iyang mga ngipon.
Nej, var och en skall dö genom sin egen missgärning; var man som äter sura druvor, hans tänder skola bliva ömma därav.
31 Ania karon, ang mga adlaw moabut na, nagaingon si Jehova, nga ako magabuhat ug usa ka bag-ong tugon uban sa balay sa Israel, ug uban sa balay sa Juda:
Se, dagar skola komma, säger HERREN, då jag skall sluta ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus;
32 Dili sama sa tugon nga gibuhat ko uban sa ilang mga amahan sa adlaw nga giagak ko sila sa kamot sa pagpagula kanila gikan sa yuta sa Egipto; nga ang maong tugon ilang gilapas, bisan ako mao ang ilang bana, nagaingon si Jehova.
icke ett sådant förbund som det jag slöt med deras fäder på den dag då jag tog dem vid handen till att föra dem ut ur Egyptens land det förbund med mig, som de bröto, fastän jag var deras rätte herre, säger HERREN.
33 Apan kini mao ang tugon nga pagabuhaton ko uban sa balay sa Israel sa tapus niadtong mga adlawa, nagaingon si Jehova: Ibutang ko ang akong Kasugoan sa ilang sulod nga mga bahin, ug diha sa ilang kasingkasing kini isulat ko; ug ako mahimong ilang Dios, ug sila mahimong akong katawohan.
Nej, detta är det förbund som jag skall sluta med Israels hus i kommande dagar, säger HERREN: Jag skall lägga min lag i deras bröst och i deras hjärtan skall jag skriva den, och jag skall vara deras Gud, och de skola vara mitt folk.
34 Ug sila dili na gayud magtudlo ang tagsatagsa ka tawo sa iyang isigkatawo ug ang tagsatagsa ka tawo sa iyang igsoon, sa pag-ingon: Ilhon mo si Jehova: kay silang tanan managpakaila kanako, gikan sa labing diyutay kanila ngadto sa labing daku kanila, nagaingon si Jehova: kay pasayloon ko ang ilang kasal-anan, ug dili na gayud hinumduman ko ang ilang sala.
Då skola de icke mer behöva undervisa varandra, icke den ene brodern den andre, och säga: "Lär känna HERREN"; ty de skola alla känna mig, från den minste bland dem till den störste, säger HERREN. Ty jag skall förlåta deras missgärning, och deras synd skall jag icke mer komma ihåg.
35 Mao kini ang giingon ni Jehova, nga nagahatag sa adlaw sa paghatag kahayag sa adlaw, ug sa mga tulomanon sa bulan ug sa mga bitoon alang sa paghatag sa kahayag sa kagabhion, nga nagakutaw sa dagat, sa pagkaagi nga ang mga balud niini managdaguok; si Jehova sa mga panon mao ang iyang ngalan.
Så säger HERREN, han som har satt solen till att lysa om dagen och månen och stjärnorna till att lysa om natten, i ordnad gång, han som rör upp havet, så att dess böljor brusa, han vilkens namn är HERREN Sebaot:
36 Kong kini nga mga tulomanon mahamulag gikan sa akong atubangan, nagaingon si Jehova, nan ang kaliwatan sa Israel mohunong sa pagkahimong nasud sa akong atubangan sa walay katapusan.
Först när denna ordning icke mer består inför mig, säger HERREN, först då skall Israels släkt upphöra att inför mig alltjämt vara ett folk.
37 Mao kini ang giingon ni Jehova: Kong ang langit sa kahitas-an masukod, ug ang mga patukoranan sa yuta masusi sa kinahiladman, nan isalikway ko usab ang tibook kaliwatan sa Israel tungod sa tanan nilang nabuhat, nagaingon si Jehova.
Ja, så säger HERREN: Först när himmelen varder uppmätt därovan och jordens grundvalar utrannsakade därnere, först då skall jag förkasta all Israels släkt, till straff för allt vad de hava gjort, säger HERREN.
38 Ania karon, ang mga adlaw moabut na, nagaingon si Jehova, nga ang ciudad pagatukoron alang kang Jehova gikan sa torre sa Hananeel ngadto sa ganghaan nga nasikohan.
Se, dagar skola komma, säger HERREN, då staden åter skall varda uppbyggd till HERRENS ära, från Hananeltornet intill Hörnporten.
39 Ug ang igsulokod nga pisi moabut sa unahan ngadto sa ibabaw sa bungtod sa Gareb, ug moliko ngadto sa Goa.
Och mätsnöret skall vidare dragas rätt fram mot Garebshöjden och skall sedan vändas mot Goa.
40 Ug ang tibook nga walog sa mga minatay, ug sa mga abo, ug ang tanang mga uma ngadto sa sapa-sapa sa Cedron, ngadto sa nasikohan sa ganghaan sa kabayo paingon ngadto sa silangan, mahimong balaan alang kang Jehova; kini dili pagalukahon, ni pagalaglagon pag-usab sa walay katapusan.
Och hela lik- och askdalen och alla fälten intill bäcken Kidron och intill hörnet vid Hästporten österut skola vara helgade åt HERREN. Aldrig mer skall där tima någon omstörtning eller någon förstöring.