Jeremias 13

1 Mao kini ang giingon ni Jehova kanako: Lumakaw ka, ug pagpalit ug bakus nga lino, ug ibakus sa imong hawak, ug ayaw pag-ibutang sa tubig.

Så sade HERREN till mig: "Gå bort och köp dig en linnegördel, och sätt den omkring dina länder, men låt den icke komma i vatten."

2 Busa ako mipalit ug bakus sumala sa pulong ni Jehova, ug akong gibakus sa akong hawak.

Och jag köpte en gördel, såsom HERREN hade befallt, och satte den omkring mina länder.

3 Ug ang pulong ni Jehova midangat kanako sa ikaduha nga nagaingon:

Då kom HERRENS ord till mig för andra gången; han sade:

4 Kuhaa ang bakus nga imong pinalit nga anaa sa imong hawak, ug bumangon ka, lumakaw sa ngadto sa Eufrates, ug tagoi didto sa usa ka lungag sa bato.

"Tag gördeln som du har köpt, och som du bär omkring dina länder, och stå upp och gå bort till Frat, och göm den där i en stenklyfta."

5 Busa ako miadto, ug gitagoan ko kini didto sa Eufrates, ingon sa gisugo kanako ni Jehova.

Och jag gick bort och gömde den vid Frat, såsom HERREN hade bjudit mig.

6 Ug nahatabo sa tapus ang daghang mga adlaw, nga ang Dios miingon kanako: Bumangon ka, lumakaw ka ngadto sa Eufrates, ug gikan didto kuhaa ang imong bakus nga akong gipatagoan kanimo didto.

Sedan, en lång tid därefter, sade HERREN till mig: "Stå upp och gå bort till Frat, och hämta därifrån den gördel som jag bjöd dig gömma där."

7 Unya miadto ako sa Eufrates, ug nagkalot didto, ug gikuha ko ang bakus nga akong gitagoan: ug, ania karon, ang bakus nagum-os ug dili na magapulos alang sa bisan unsa.

Och jag gick bort till Frat och grävde upp gördeln och hämtade fram den från det ställe där jag hade gömt den. Och se, gördeln var fördärvad, så att den icke mer dugde till något.

8 Unya ang pulong ni Jehova midangat kanako, nga nagaingon:

Då kom HERRENS ord till mig; han sade:

9 Mao kini ang giingon ni Jehova: Sa ingon niining paagiha, akong pagagum-oson ang garbo sa Juda, ug ang dakung garbo sa Jerusalem.

Så säger HERREN: På samma sätt skall jag sända fördärv över Judas och Jerusalems stora högmod.

10 Kining dautang katawohan, nga nanagdumili sa pagpatalinghug sa akong mga pulong, nga nanaglakaw sa katig-a sa ilang kasingkasing, ug nanagsunod sa laing mga dios aron sa pag-alagad kanila, ug sa pagsimba kanila, manghisama bisan pa niining bakus, nga dili na magapulos sa bisan unsa.

Detta onda folk, som icke vill höra mitt ord, utan vandrar i sitt hjärtas hårdhet och följer efter andra gudar och tjänar och tillbeder dem, det skall bliva såsom denna gördel vilken icke duger till något.

11 Kay ingon nga ang bakus motaput sa hawak sa usa ka tawo, sa maong pagkaagi akong gipataput kanako ang tibook nga balay sa Israel ug ang tibook nga balay sa Juda, nagaingon si Jehova; aron sila mahimo alang kanako nga usa ka katawohan, ug usa ka ngalan, ug usa ka pagdayeg, ug usa ka himaya: apan sila wala managpatalinghug.

Ty likasom en mans gördel sluter sig tätt omkring hans länder, så lät jag hela Israels hus och hela Juda hus sluta sig till mig, säger HERREN, på det att de skulle vara mitt folk och bliva mig till berömmelse, lov och ära; men de ville icke höra.

12 Busa isulti mo kanila kining pulonga: Mao kini ang giingon ni Jehova nga Dios sa Israel: Ang tagsatagsa ka botilya pagapun-on sa vino: ug sila manag-ingon kanimo: Wala ba gayud kami masayud nga ang tagsatagsa ka botilya pagapun-on sa vino?

Säg därför till dem detta ord: Så säger HERREN, Israels Gud: Alla vinkärl äro till för att fyllas med vin. Och när de då säga till dig: "Skulle vi icke veta att alla vinkärl äro till för att fyllas med vin?",

13 Unya ikaw moingon kanila: Mao kini ang giingon ni Jehova: Ania karon, akong pun-on sa kahubog ang tanang nanagpuyo niining yutaa bisan ang mga hari nga nanaglingkod sa trono ni David, ug ang mga sacerdote, ug ang mga manalagna, ug ang tanan nga pumoluyo sa Jerusalem.

så svara dem: Så säger HERREN: Se, jag skall fylla detta lands alla inbyggare, konungarna som sitta på Davids tron, och prästerna och profeterna, ja, alla Jerusalems invånare, så att de bliva druckna.

14 Ug ipusdak ko ang usa batok sa usa kanila, bisan ang mga amahan ug mga anak, nagaingon si Jehova: ako dili malooy kanila, ni mopagawas kanila, ni magabaton ug kahinuklog kanila; sa pagkaagi nga dili ko laglagon sila.

Och jag skall krossa dem, den ene mot den andre, både fäder och barn, säger HERREN. Jag skall icke hava någon misskund, icke skona och icke förbarma mig, så att jag avstår från att fördärva dem.

15 Pamati kamo, ug patalinghug; ayaw pagpagarbo; kay si Jehova misulti.

Hören och lyssnen härtill, varen icke övermodiga; ty HERREN har talat.

16 Paghatag ug himaya kang Jehova nga imong Dios, sa dili pa siya magapangiub, ug sa dili pa ang inyong mga tiil mahapangdol sa mangitngit nga kabukiran, ug, samtang nga nagapangita kamo sa kahayag, iyang giliso kini nga landong sa kamatayon, ug gihimo kini nga mabaga nga kangitngit.

Given HERREN, eder Gud, ära, förrän han låter mörkret komma, och förrän edra fötter snubbla på bergen, när det skymmer; ty det ljus I förbiden skall han byta i dödsskugga och göra till töcken.

17 Apan kong kamo dili magpatalinghug niini, ang akong kalag mohilak sa tago tungod sa inyong garbo; ug ang akong mga mata magahilak sa mapait gayud, ug magapaagay sa mga luha, kay ang panon ni Jehova nakuha nga binihag.

Men om I icke hören härpå, så måste min själ i lönndom sörja över sådant övermod, och mitt öga måste bitterligen gråta och flyta i tårar, därför att HERRENS hjord då bliver bortförd i fångenskap.

18 Iingon mo sa hari ug sa reina nga inahan: Magpaubos kamo sa inyong kaugalingon, lumingkod kamo; kay ang inyong mga purong sa ulo nangahulog, bisan ang purongpurong sa inyong himaya.

Säg till konungen och konungamodern: Sätten eder lågt ned, ty den härlighetens krona som prydde edert huvud har fallit av eder.

19 Ang lungsod sa Habagatan natakpan, ug walay mausa nga makaabli kanila: ang Juda pagadad-on nga binihag ang tibook niini; ug ang tibook nga nasud pagabihagon.

Städerna i Sydlandet äro tillslutna, och ingen finnes, som öppnar dem; hela Juda är bortfört i fångenskap, ja, bortfört helt och hållet.

20 Iyahat ang inyong mga mata, ug tan-awa sila nga nanganhi gikan sa amihanan; hain na man ang panon nga gihatag kanimo, kadtong imong matahum nga panon?

Lyften upp edra ögon och sen huru de komma norrifrån. Var är nu hjorden som var dig given, den hjord som var din ära?

21 Unsay imong igaingon, kong siya magabutang sa ibabaw nimo, ingon nga pangulo niadtong gitudloan mo sa imong kaugalingon nga imong mga higala? dili ba kamo dakpon sa kasub-anan sama sa usa ka babaye nga mag-anak?

Vad vill du säga, när han sätter till herrar över dig män som du själv har lärt att komma till dig såsom älskare? Skulle du då icke gripas av vånda såsom en kvinna i barnsnöd?

22 Ug kong ikaw moingon sa imong kasingkasing: Nganong miabut kanako kining mga butanga? Tungod sa pagkadaku sa imong pagkadautan, ang imong mga sidsid sa saya nangabukas, ug nahuboan ang imong mga tikod.

Men om du säger i ditt hjärta: "Varför har det gått mig så?", så vet: for din stora missgärnings skull blev ditt mantelsläp upplyft och dina fötter nesligt blottade.

23 Makailis ba ang Etiopiahanon sa kaitum sa iyang panit, kun makailis ba ang leopardo sa iyang mga kabang? nan makabuhat ba usab kamo ug maayo nga naanad sa pagbuhat ug dautan.

Kan väl en etiopier förvandla sin hud eller en panter sina fläckar? Då skullen också I kunna göra något gott, I som ären så övade i ondska.

24 Busa sila pagapatlaagon ko sama sa laya nga mga dagami nga manglabay, nga igapalid sa hangin ngadto sa kamingawan.

Välan, jag vill förskingra dem såsom strå som far bort för öknens vind.

25 Mao kini ang imong palad, ang bahin sa gitakus kanimo gikan kanako, nagaingon si Jehova; tungod kay nalimot ka kanako, ug misalig sa kabakakan.

Detta skall vara din lott och din beskärda del från mig, säger HERREN, därför att du har förgätit mig och förlitat dig på lögn.

26 Busa pagahuboon ko usab ang imong saya sa atubangan sa imong nawong, ug ang imong kaulawan pagahikit-an.

Därför skall jag ock draga upp ditt mantelsläp över ditt ansikte, så att man får se din skam.

27 Nakita ko ang imong buhat nga mga dulumtanan, bisan ang imong mga pagpanapaw, ug ang imong mga pagbahihi, ang kaulag sa imong pagpakighilawas ibabaw sa mga bungtod sa kaumahan. Alaut ka, Oh Jerusalem! ikaw dili pagahinloan; hangtud kanus-a kana mahimo?

Din otukt, ditt vrenskande, ditt skändliga otuktsväsen -- på höjderna, på fältet har jag sett dina styggelser. Ve dig, Jerusalem! Du kommer icke att bliva ren -- på huru lång tid ännu?